Kart- och arkivstudie

I en arkeologisk utredning är huvudsyftet att avgöra den antikvariska statusen (fornlämning eller inte) på de lämningar som berörs av arbetsföreta-get. Anledningen till det är att fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen (KML). Utred-ningen sker vanligen genom sökschaktsgrävning, där arkeologer genom att bedöma karaktär och ungefärlig ålder på lämningar kan avgöra om det rör sig om en lagskyddad fornlämning eller inte.

Men för vissa typer av lämningar är sökschakt inte den lämpligaste, eller den tillförlitligaste, metoden.

Enligt den nya Kulturmiljölag som trädde i kraft 1/1 2014 (SFS 1988:950) bedöms lämningar efter människors verksamheter och bostäder generellt som fornlämningar, om de etablerats före 1850. Denna nya årtalsgräns berör i hög grad torplämningar. För att så noga som möjligt avgöra bebyggelsens ålder behövs en kombination av historiska kartor och övriga skriftliga arkiv, före-trädesvis kyrkoarkiv. Torpen är ofta svårfångade i källorna, eftersom de kan vara uppförda såväl som övergivna mellan två kartgenerationer. Ett annat problem är att torpen ofta byter namn. Torp kan också delas, utan att det finns en tydlig skillnad i namnsättningen.

Torpbebyggelsen kring

Drottningtorp, Trolle-Ljungby

I den översiktliga analys som gjordes inom ramen för den arkeologiska utredningen, Steg 1, (Hyll 2015) noterades ett par intressanta byggnader. På den Häradsekonomiska kartan (1926–1934) finns,

inom utredningsområdet, två byggnader på Trol-le-Ljungbys ägor och invid dessa står texten Plant-skola. Det västra huset benämns Skogvaktarbostad och huset strax öster härom benämns Drottning-torp. Därutöver finns tre till synes små byggnader något längre åt öster, strax innanför gränsen till Gualövs socken (fig. 1). Uppgifterna bedömdes då (2015) viktiga att gå vidare med, i första hand för att klargöra byggnadernas funktion och ålder. Som nämnts ovan går gränsen för skydd enligt Kul-turmiljölagen 1849. Yngre lämningar än så faller normalt inte inom KML.

Vad säger de historiska kartorna och arkiven?

För att reda ut åldern på bebyggelsen har äldre kartor och samtida skriftliga källor, främst kyrko-arkiv, använts.

De östra byggnaderna på Häradsekonomiska kartan (1926–1934), strax innanför gränsen till Gualövs socken, har inte kunnat spåras i det äldsta tillgängliga kartmaterialet (LSA, akt K131-8:1 år 1725, akt K39-2:5 år 1798 samt akt K39-2:6 år 1813;

LMA akt 11-GUA-1 år 1701; Skånska rekognosce-ringskartan 1812–1820).

På Laga skifteskartan över Västra Ljungby, 1849, syns däremot en ensam byggnad strax innanför gränsen till Gualövs mark (fig. 2). Byggnaden förefaller trots placeringen hänga ihop med Västra Ljungby, eftersom det finns en öppning i fastighets-gränsen precis vid huset. Dessutom finns en åkerteg på Västra Ljungbys mark som verkar ha samband

250 m

Figur 1. Häradsekonomiska kartan 1926–1934. Skala 1:5000.

med byggnaden. Läget är klassiskt för ett torp, nära vägen och i kanten av fastighetens mark. Kartakten ger ingen ledning om torpets funktion eller namn.

Det ensamma huset har på Häradsekonomiska kartan (1926–1934) blivit tre (jämför karta 1), san-nolikt en klunga torp. På nästa kartgeneration, den äldre Ekonomiska kartan (1972) är bara byggna-derna söder om vägen kvar (fig. 3). Det som syntes norr om vägen på 1849 års karta och på Häradseko-nomiska kartan är borta. Det sista huset söder om vägen revs enligt uppgift från arrendatorn för inte så många år sedan.

Tolkningen av kartornas information om de östra byggnaderna är att det handlar om en klunga torp till Västra Ljungby och Gualöv, belägna på gränsen mellan byarna och dessutom mellan socknarna. Det första torpet fanns etablerat 1849 och lämningarna är därmed fornlämning enligt KML. De två ytterligare torpen uppfördes senare (nu rivna) och de bedöms, enligt kartbeläggen, vara etablerade efter 1850.

För de två västra byggnaderna kan den bakre gränsen för etablering enligt tillgängliga kartor fastställas till år 1725. På en karta över Herrgårdens inägor, år 1725 (LSA, akt K131-8:1), saknas helt byggnader på platsen för det som senare kallas Drottningtorp och Skogvaktarbostaden. Däremot finns en notering på kartan om hur oduglig åker-marken är pga sand: ”Odugelige ock af sand bort-skiämde”. Området verkar alltså passa betydligt bättre för bebyggelse än för odling, dock finns ännu inga hus här (fig. 4).

På den skånska Rekognosceringskartan (1812–1820) syns en bebyggelsesymbol och texten

”Drottninghus”, på platsen för det västra av de två senare byggnaderna (fig. 5). Kartan är

för-visso svår att rektifiera, men med ledning även av vägsträckningar och formerna på skilda markan-vändningsytor bedöms det klart att det handlar om det västra huset. Detta är det första kartbeviset för en byggnad här. Drottninghus är det äldre nam-net på Drottningtorp. ”Hus”, ”gatehus” och ”torp”

förefaller i skånska skriftliga källor vara synonyma begrepp (Knarrström 2015). I de äldre källorna är hus och gatehus de vanligaste beteckningarna, men under 1800-talet får begreppet torp ett större genomslag (a.a).

Nästa karta, Laga skifteskartan år 1849 (LMA, akt 11-TRO-23) har en byggnadssymbol på platsen för det västra av de två husen, dvs. Drottninghus enligt skånska Rekognosceringskartan (se fig. 2).

Till kartan hör en omfångsrik textakt som ger led-trådar till byggnadens funktion. I textakten (sidan 23) står det: Samfällta lyckan vid skogvaktar-bost., och sedan följer en uppräkning av åkertegar med beteckningarna 381–384. Och av kartbilden framgår att just de tegarna ligger invid byggnads-symbolen, vilket berättar för oss att den vid mitten av 1800-talet fungerade som skogvaktarens bostad.

Byggnaden namnges dock inte i kartakten, mer än

”skogvaktarbostaden”.

Laga skifteskartan 1849 nämner alltså en skogvaktarbostad, och Skånska rekognoscerings-kartan anger 1812 namnet Drottninghus på samma plats. Informationen skulle kunna vara en ingång till djupare kunskap om byggnadens ålder, namn och användningsområde. För att se om fler uppgif-ter finns i samtida arkiv har kartans information jämförts med husförhörslängder och födelse- och doplängder. Trolle-Ljungby församlingsarkiv för-stördes vid en brand 1825, vilket betyder att äldre material än så saknas.

En byggnadssymbol. Sannolikt ett torp.

100 m Figur 2. Laga skifteskartan över Västra Ljungby, 1849. Skala 1:3000.

Ingen byggnad markerad (jämför laga skiftet).

Drottningtorp i det östra läget.

250 m

Figur 3. Den äldre Ekonomiska kartan, 1972. Skala 1:4000.

200 m Figur 4. Herrgårdens inägor, år 1725 (LSA, akt K131-8:1). Skala 1:4000.

I en husförhörslängd 1825 (sidan 36) nämns skogvaktare Sone Larsson, född 1785 i, och ännu 1825 boende i, Dahlehus (SE/LLA/13417/A I/1).

Här dök det alltså upp ett nytt bebyggelsenamn som kopplas till en skogvaktare. I en något senare husförhörslängd, 1846–1855 (SE/LLA/13417/A I/7), finns två torpnamn; Drottninghus och hus (namnformerna förefaller växla mellan Dahls-hus och Dahla/eDahls-hus). Ingen skogvaktare kan jag se i längderna, men det framgår att Drottninghus var soldattorp 1846, bebott av soldat Nils Olsson Hurtig, (1846–1855, sid 70). Drottninghus hyste därefter fattighjon, drängar och inhyses. Efter 1846 års soldattorp kallas Drottningtorp ”Ghs torp”, dvs gatehus. I samma husförhörslängd (år 1846–1855, men på sidan 79 och 80) finns längden över Dahlshus. Här bodde torpare, drängar, piga och någon inhyses. Torpare och gatehusmän kan beteckna en hel rad yrken och anställningsformer, häribland skogvaktare. På sidan 80 i längden står bebyggelsenamnet vid Drottninghus vid ett tillfälle, men namnet är överstruket och ersatt med Dahlshus.

Ytterligare information finns i Födelse- och dopböckerna 1818–1856 (SE/LLA/13417/C I/1). I denna bok noteras yrken mer detaljerat än i husför-hörslängderna. Första gången en skogvaktare dyker upp i denna bok är år 1835 (bild 88) då Kersti föds, dotter till ”Skogvaktare i Dahlahus, Pehr Sonesson”.

Pehr är sannolikt son till den Sone som nämns i husförhörslängden 1825, skogvaktare i Dahlehus.

Och år 1842 får ”husman skogvaktare Pehr Sones-son i Dahlahus” en dotter till, Signe (på bild 163).

Möjligen ser vi ännu en generation skogvaktare i släkten dyka upp 1851, då Skogvaktare Hans Persson (sannolikt Pehr Sonessons son) och hustru

Pehrnilla, fick dottern Märtha (bild 198). De bodde på Nummer 1 Drottninghus.

De yngre kartorna ger en något annorlunda information. På den Häradsekonomiska kartan från 1926–1934 benämns det västra huset Skogvak-tarbostad och det östra huset, som här dyker upp på kartan första gången, benämns Drottningtorp.

På den äldre ekonomiska kartan från 1972 noteras bara ett av husen till namn, Drottningtorp, och även här avses det östra huset.

Sammanfattande diskussion och tolkningsförslag

Studien har resulterat i att minst två torp har kun-nat beläggas till plats, det står dessutom klart att båda torpen har etablerats före 1850, vilket betyder att lämningarna efter dem är fornlämningar. Det ena är det västra, ”Drottninghus” enligt skånska Rekognosceringskartan och ”Skogvaktarbostaden”

på Häradsekonomiska kartan, och det andra låg strax innanför gränsen till Gualövs by och socken, norr om landsvägen.

Torpet Drottninghus/Drottningtorp har bebotts av soldat, skogvaktare och övriga torpare och arbe-tare under Trolle-Ljungby. I de skriftliga arkiven nämns, i samma skogvaktarsläkt och i princip samtidigt, ännu ett torpnamn, Dahlehus. Flera fak-torer antyder att torpen hade ett rumsligt samband med varandra. I husförhörslängden är namnet Drottninghus vid ett tillfälle överstruket och ersatt med namnet Dahlshus. Och i Födelse- och dop-boken har Drottninghus vid mitten av 1800-talet fått förtydligandet ”Nummer 1”. Förväxlingen, och det behov av förtydligande som tillägget nummer 1 visar, kan förvisso ha en annan förklaring än en uteslutande rumslig koppling, eftersom det

1000 m Figur. 5. Skånska rekognosceringskartan 1812–1820. Skala 1:20 000.

framstår som sannolikt att båda torpen bebotts av samma släkt och av personer med samma yrke.

Kart- och arkivanalysen har sammanfatt-ningsvis visat att det västra huset finns markerat på kartor från 1812–1820 och framåt. På denna äldsta karta, den skånska Rekognosceringskar-tan, benämns det Drottninghus. På yngre kartor benämns däremot det östra huset Drottningtorp.

I de efter branden tillgängliga skriftliga arkiven nämns Drottninghus från 1846 och Dahlehus från 1825 (då bebott av en skogvaktare som fötts år 1785 i samma torp).

Att namnskicken på torp generellt är instabila, stärks dessutom av att på senare kartor, i detta fall den häradsekonomiska och den äldre ekono-miska kartan, är namnet Drottningtorp knutet till den östra av de två byggnaderna. De hundra år äldre, Rekognosceringskartan 1812–1820, säger däremot att det är det västra huset som benämns Drottningshus.

Den mest sannolika förklaringen till det är att det ursprungliga namnet följt med till ett nytt hus som byggts upp nära det gamla. Det östra Drottningtorp saknas på äldre kartor än den Häradsekonomiska kartan (1926–1934). Det finns dock ett hundraårigt spann till nästa kartgeneration bakåt, till den skån-ska Rekognosceringskån-skartan (1812–1820). När under denna tid som det östra huset, dagens Drottning-torp, byggs har inte kunnat beläggas. Båda husen kan därmed ha etablerats före 1850.

Det finns därmed ett tänkbart scenario enligt följande modell:

Det finns enligt husförhörslängden en skogvak-tare år 1825, Sone Larsson. Han bor i Dahlehus, i samma torp där han är född 1785. Kartstudien har inte kunnat belägga platsen för Dahlehus, namnet

finns inte utskrivet. Av arkiven framgår även att i Dahlehus föds barn till skogvaktare Pehr Sonesson 1835 och 1843. Vi ser här tre generationer kopplade till Dahlehus inom ett kort tidsspann.

Den äldsta kartan som visar en byggnad som bebos av en skogvaktare, är skifteskartan från år 1849. Kartan namnger inte torpet, men detta kan vara Dahlehus. Dock säger Skånska rekognosce-ringskartan år 1812 ”Drottninghus” på i princip samma plats.

I en husförhörslängd 1846 nämns torpet Drott-ninghus, då bebott av en soldat. Om torpet fanns 1846 borde det synts på laga skifteskartan 1849.

I de skriftliga arkiven noteras att det bor en skog-vaktare, Hans Persson, i Drottninghus 1851. Varför visar inte 1849 års karta två bostäder? Svaret skulle kunna vara att Dahlehus ursprungligen låg mycket nära Drottningtorp, kanske på samma tomt, men det får betraktas som en hypotes.

Slutsatserna är:

• att lämningar efter byggnaden längst i öster, strax innanför gualövsgränsen, är skyddade enligt kulturmiljölagen

• att lämningar efter den äldre, västra, bygg-naden med kulturlager är, efter övergivande, skyddade enligt Kulturmiljölagen.

• att lämningar efter den östra av de två västra byggnaderna inte har kunnat fastslås till plats, men att den byggts upp någon gång mellan 1812 och 1926. Den antikvariska statusen är inte klar. Med ledning av de histo-riska arkiven bedöms dock sannolikheten för att byggnaden etablerades före 1850 vara hög.

Referenser Arkiv

Trolle-Ljungby kyrkoarkiv (SVAR, Digitala forskarsalen, Riksarkivet)

Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13417/C I/1 (1818–1856).

Husförhörslängder, SE/LLA/13417/A I/1 (1825).

Husförhörslängder, SE/LLA/13417/A I/7 (1846–1855).

Kartor

Lantmäterimyndighetens arkiv

Gualöv. Konceptkarta. År 1701. Akt 11-GUA-1.

Trolle-Ljungby. Laga skifte. 1849. Akt 11-TRO-23.

Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA)

Gualöv. Storskifte på inägor. År 1798. Akt K39-2:5.

Gualöv. Enskifte. 1813. Akt K39-2:6.

Skånska rekognosceringskartan. Krigsarkivet.

1812–1820.

Västra Ljungby, Herrgårdens inägor. År 1725. Akt K131-8:1.

Rikets allmänna kartverk (RAK)

Ekonomiska kartan. År 1972. Blad Trolle-Ljungby.

J133-3e2c75.

Häradsekonomiska kartan. År 1926–34. Akt J1 12-3-64.

Litteratur

Hyll, N. 2015. E22 mellan Fjälkinge och Gualöv.

Arkeologisk utredning, steg 1. Arkeologiska upp-dragsverksamheten SHMM, Rapport 2015:78.

Knarrström, A. Lägenhetsbebyggelser cirka 1650 – 1850 i antikvarisk praktik i Skåne. Arbets-handling. 2015. Statens historiska museer, Arkeologerna.

Bilaga 3. Resultat paleoekologi