Skåne, Bromölla och Kristianstad kommuner, Fjälkinge, Nymö, Trolle-Ljungby och Gualöv socknar Nathalie Hyll

(1)

mellan Fjälkinge–Gualöv

Rapport 2017:41

Arkeologisk utredning steg 2, 2015

Skåne, Bromölla och Kristianstad kommuner, Fjälkinge, Nymö, Trolle-Ljungby och Gualöv socknar Nathalie Hyll

med bidrag av Pia Nilsson, Anna Broström & Per Lagerås

(2)

(3)

mellan Fjälkinge–Gualöv

Rapport 2017:41

Arkeologisk utredning steg 2, 2016

Skåne, Bromölla och Kristianstad kommuner, Fjälkinge, Nymö, Trolle-Ljungby och Gualöv socknar Dnr 5.1.1-2016-602

Nathalie Hyll

med bidrag av Pia Nilsson, Anna Broström & Per Lagerås

(4)

Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala

Kontakt 010-480 80 00

info@arkeologerna.com

fornamn.efternamn@arkeologerna.com www.arkeologerna.com

Arkeologerna

Statens historiska museer Rapport 2017:41

Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY.

Villkor på http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/se

Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Henrik Pihl

Omslag framsida: Den äldre allékantade vägen mellan Gualöv och Trolle-Ljungby. Foto från nordost: Nathalie Hyll Omslag baksida: Maglesten, även kallad Trollasten, fornlämning Trolle-Ljungby 2:1. Foto från sydost: Nathalie Hyll Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2017

(5)

Inledning ___________________________________ 5 Upplägg ____________________________________ 5 Antikvarisk bakgrund _________________________ 5 Exploateringssituation ____________________________ 6 Aktuellt utredningsområde _________________________ 6 Arkeologisk bakgrund ________________________ 8 Topografi och naturgeografiska förutsättningar _________ 8 Fornlämningsmiljö _______________________________ 9 Tidigare undersökningar __________________________ 9 Arkeologisk utredning steg 1 ______________________ 9 Syfte och ambitionsnivå _____________________ 12 Utredningens genomförande _________________ 12 Berörda objekt och lokaler _________________________12 Metoder och prioriteringar _________________________14 Sökschaktsgrävning ____________________________15 Metalldetektering ______________________________15 Fördjupad kart- och arkivstudie samt kartering _______15 Paleoekologisk provtagning ______________________16 Inventering ___________________________________16 Övriga dokumentationsmetoder ___________________16 Resultat ___________________________________ 16 Lokaler och objekt ________________________________17 Inventeringsområde _____________________________ 22 Fynd _________________________________________ 22 Kart- och arkivstudie ____________________________ 23 Paleoekologi ___________________________________ 23 Datering ______________________________________ 24

Utvärdering ________________________________ 24 Arkeologisk potential ____________________________ 24 Förslag till fortsatta åtgärder ______________________ 26 Projektutvärdering ______________________________ 27 Avvikelser ___________________________________ 27 Undersökningens genomförande _________________ 28 Måluppfyllelse ________________________________ 28 Rekommendationer till trafikverket _______________ 29 Avgränsningar ______________________________ 29 Avverkning ________________________________ 29 Drottningtorp ______________________________ 29 Skyddsanordning ___________________________ 30 Övrigt ____________________________________ 30 Referenser _________________________________ 31 Administrativa uppgifter _____________________ 31 Bilagor ____________________________________ 32 Bilaga 1. Resultat – lokalbeskrivningar ______________ 32 Bilaga 2. Kart- och arkivstudie _____________________ 64 Bilaga 3. Resultat paleoekologi _____________________ 73 Bilaga 4. Schakttabell ____________________________ 78 Bilaga 5. Anläggningstabell ________________________81 Bilaga 6. Fyndtabell______________________________ 90 Bilaga 7. Ordlista _________________________________91

Äldre stenålder Yngre stenålder Äldre bronsålder Yngre bronsålder Äldre järnålder Yngre järnålder Vikingatid

Medeltid Efterreformatorisk tid

STENÅLDER BRONSÅLDER

JÄRNÅLDER HISTORISK TID

6000 5000 4000 3000 2000 1000 1000

0

(6)

Åhus Höör

Hörby

Broby

Tollarp Vinslöv Tyringe

Bjärnum

Bromölla

Knislinge

Hässleholm

Kristianstad

Mörrum Svängsta

Karlshamn

Olofström

Sölvesborg

Fjälkinge Gualöv

Halen

Raslången Öllesjön

Orlunden

Halasjön

Hanö sund Pukaviksbukten

Oppmannasjön Immeln

Almaån

Helge å

Ivösjön Lursjön

Vramsån

Råbelövsjön Tydingen

Finjasjön

Filkesjön

Ö Ringsjön

Hammarsjön Bosarpasjön

Möllefjorden Araslövssjön

Spanska redden E22

Figur 1. Den aktuella vägsträckningen markerad på utsnitt ur Översiktskartan, Blekinge och Skåne län. Skala 1:250 000.

(7)

Inledning

Trafikverket avser att bygga om väg E22 på sträckan Fjälkinge–Gualöv (fig. 1). Idag är det en mötesfri väg, en så kallad 2+1-väg. Trafikverket planerar att bygga ut vägen till en 21,5 meter bred motorväg för att öka säkerheten och förbättra framkomligheten.

Trafikverkets mål är att påbörja utbyggnaden år 2020.

På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (förfrågningsunderlag dnr 431-17814-2016) har Arkeologerna, Statens historiska museer utfört en arkeologisk utredning steg 2 av Trafikverkets beslutade korridorsalternativ.

Fältarbetet utfördes hösten 2016, rapportarbe- tet i januari och februari 2017 och bekostades av Trafikverket. Ansvarig för utredning och rapport var Nathalie Hyll. I arbetet deltog även Anna Lagergren, Per Lagerås och Anna Broström samt Pia Nilsson.

Upplägg

Rapporten inleds med en kort beskrivning av projektets antikvariska och arkeologiska bakgrund och förutsättningar. I den senare ingår även en redovisning av topografi och naturgeografiska förutsättningar. För en mer detaljerad beskrivning av det berörda områdets fornlämningsmiljö och kulturhistoriska bakgrund hänvisas till de tidigare utförda arbetena i vägprocessen. I avsnittet som rör tidigare utförda undersökningar fokuserar redo- visningen på resultaten från den föregående steg 1-utredningen (Hyll 2015).

I efterföljande kapitel presenteras utredningens syfte och ambitionsnivå och därefter redovisas utredningens genomförande med metodval och prioriteringar. I resultatkapitlet presenteras de arkeologiska resultaten översiktligt, med tabell och kartutsnitt. Resultaten beskrivs mer i detalj i bilaga 1–6. I bilaga 7 finns en ordlista.

I den avslutande delen utvärderas resultaten.

Den arkeologiska potential som kan tillskrivas utredningsobjekten lyfts fram och åtgärdsförslag redovisas. En projektutvärdering görs och rekommendationer till Trafikverket redovisas.

Antikvarisk bakgrund

Under hösten 2016 beslutades lokaliseringsalter- nativet för E22:ans motorvägsutbyggnad mellan Fjälkinge och Gualöv. Från att tidigare ha utgått från korridorerna för alternativ 1, 2 och 3, gjorde Trafikverket den samlade bedömningen att utbyggnaden av alternativ 1 var det mest fördelaktiga alternativet. Även Länsstyrelsen och de berörda kommunerna förordade alternativ 1 (Ställnings- tagande angående val av lokaliseringsalternativ 2016-10-14, Samrådshandling 2016-10-27).

När Länsstyrelsen efterfrågade ett förslag till undersökningsplan med kostnadsberäkning för arkeologisk utredning steg 2, arbetade Trafikverket fortfarande med två korridorsalternativ, alternativ 1 respektive alternativ 2, delvis i ny sträckning. Upp- draget i Länsstyrelsens förfrågningsunderlag (dnr 431-17814-2016) var därför att ta fram en gemen- sam undersökningsplan för de vid tidpunkten två aktuella vägalternativen, men med två separata kostnadsberäkningar. Beslut om val av vägkorridor

(8)

skulle fattas innan fältarbetet påbörjades. Endast ett av korridorsalternativen skulle därmed aktualiseras för utredning.

I anslutning till fältarbetets start meddelade Trafikverket vid ett par tillfällen förändrade sakförhållanden som medförde att olika planerade undersökningslokaler ströks. Det kunde till exempel handla om ej fastställa lägen för lokalvägar eller ännu ej klargjorda marktillträden. Sammanlagt lyftes nio lokaler ut ur den ursprungliga undersök- ningsplanen (se vidare nedan). Detta förankrades även hos Länsstyrelsen som ändå lät beslutad undersökningsplan gälla där kostnaderna dock skulle minskas i relation till antalet strukna under- sökningsobjekt. Om strukna lokaler aktualiseras för exploatering i ett senare skede får tillstånd sökas på nytt.

I samband med ett avstämningsmöte med Tra- fikverket och Länsstyrelsen där det utförda fältar- betet redovisades, diskuterades och besöktes även en känslig vägpassage vid flyttblocket Trollasten/

Maglesten (fornlämning Trolle-Ljungby 2:1). Mötet resulterade i ett beslut om att utföra kompletterande fältarbete sydost om flyttblocket. Med anled- ning av resultaten från undersökningen söder om flyttblocket (ID232) fanns ett behov av att under- söka om det fanns boplatslämningar i skogpartiet öster om Maglestensvägen och i så fall avgränsa dessa. Ett klargörande av fornlämningsbilden var viktig för att underlätta Trafikverkets projektering som bestod i att anpassa en med väg E22 planskild lokalväg samt placering av en tillfartsväg.

Exploateringssituation

Etappen omfattar en cirka nio kilometer lång sträcka. Under våren 2015 genomförde Arkeolo-

giska uppdragsverksamheten, Statens historiska museer (idag Arkeologerna) en arkeologisk utredning steg 1 av sträckan som då innehöll tre vägal- ternativ i en sammanhållen korridor med en bredd på 400 till 1000 meter (Hyll 2015). Inom den 627 hektar stora ytan lokaliserades flera nya fornläm- ningslokaler, liksom flera områden som ansågs ha potential för fortsatta arkeologiska utredningar (se vidare nedan).

Aktuellt utredningsområde

Det är viktigt att understryka att det nu aktuella korridoralternativet 1 är en nydefinierad korridor/

yta som inte korresponderar med korridorsalter- nativ 1 i den arkeologiska utredningen steg 1. Det nu aktuella korridorsalternativ 1 uppgår till cirka 171,5 hektar (1 715 000 m²) (fig. 2). Detta område ligger i stort sett inom det område som utreddes inom ramen för steg 1 med ett undantag, där den nu aktuella korridoren har vidgats. Utvidgningen ligger mellan järnvägen Blekinge kustbana och norr om idag befintlig väg E22 mellan östra infarten till Fjälkinge och västra infarten till Bäckaskogs stationssamhälle. Den utvidgade ytan är cirka 15 hektar stor och utgörs, förutom en mindre jord- bruksdel i väster, av beskogad yta. En registrerad fornlämning finns i områdets västra del i form av en boplats (fornlämning Fjälkinge 89:1).

Sträckan mellan Fjälkinge–Gualöv uppgår till cirka nio kilometer. Korridorsalternativ 1 består av breddning av befintlig väg i den västra (en kilometer) och i den östra (fem kilometer) delen.

Däremellan kommer cirka tre kilometer att utgöra ny vägsträckning som löper norr om Eko-hallen och i dag befintlig väg E22.

(9)

Trolle-Ljungby

Fjälkinge

Gualöv

Magletorp

Kiaby mosse

Trolle-Ljungby mosse EKO

Jarls fure

Björket

Drottningtorp

Nymö

Figur 2. Trafikverkets korridorsalternativ 1 som nu var aktuell för den arkeologiska utredningen steg 2, markerad på ortofoto. På kartan ses även området som tidigare blev föremål för arkeologisk utredning steg 1.

Skala 1:35 000. 1500 m

Utredningsområde AU2, 2016/korridorsalternativ 1 Utredningsområde AU1, 2015

(10)

Arkeologisk bakgrund

Topografi och naturgeografiska förutsättningar Utredningsområdet ligger inom den flacka, låglänta Kristiandstadslätten som idag till stor del präglas av det moderna jordbruket (se fig. 2). De topogra- fiska variationerna är små och de öppna odlingsen- heterna är präglade av godslandskapets storskaliga strukturer. Sätesgården i godset Trolle-Ljungby ligger cirka 1,5 kilometer söder om utredningsom- rådets centrala del.

På ett par ställen bryts jordbruksslätten av skogsplanteringar och trädridåer. Skogsplantering- arna har dominerats av tallskog som planterats för att dämpa problemen med jordflykt. På senare år har flera av tallskogarna avverkats och föryngrats med lärkträd.

Den dominerande jordarten utgörs av sand.

Ett nord-sydligt stråk med morän finns emellertid öster om Fjälkinge och nordväst om Nymö.

Området korsas även av två flacka isälvsavlag- ringar, Rinkaby-Oppmannaåsen och Gualövsåsen.

Skogsplanteringarna sammanfaller med dessa två nord-sydligt orienterade åsar.

Kristiandstadsslätten präglas av ett omfattande vattensystem. Sjösystemen, våtmarkerna och de stora åarna Helgeå, Vramsån och Vinnö å samt några mindre vattendrag, gör att området kring Helgeåns nedre avrinningsområde i dag benämns Vattenriket (Carlie & Lagerås 2003, s. 15 ff.).

Inom det aktuella utredningsområdet finns dock inga öppna vattenytor eller större vattendrag. Slätt- landskapet är sedan länge grundligt täckdikat. Två mossar är belägna norr respektive söder om utred- ningsområdet: Kiaby mosse samt Trolle-Ljungby mosse. De är båda före detta sjöar som har dikats

ut och varit föremål för torvbrytning i oklar omfattning. I södra delen av Kiaby mosse finns fortfarande ett öppet vatten benämnt Väjlasjön.

Strandförskjutningen innebär att topografin under framför allt stenåldern var olik dagens.

Under slutet av äldre stenålder (mesolitikum) till början av yngre stenåldern (tidigneolitikum) präglades landskapet av grunda havsvikar och en skärgårdsmiljö. Utredningsområdet låg vid denna tid betydligt mer kustnära.

De lätta läckage- och erosionskänsliga jordarna inom utredningsområdet utgör ett särskilt antikvariskt problem. Områdets flygsandsfält innebär att fornlämningar kan vara översandade alternativt borteroderade. Ett flertal bevarade dynbildningar finns i området och utgör synliga tecken på sandflykt (t ex Pestbacken och Danska Kökken). Men merparten av flygsanden har aldrig bildat dyner utan snarare åstadkommit vidsträckta lager som kan täcka kilometerstora områden.

Erfarenheter från tidigare undersökningar för väg E22 i utredningsområdets östra del (”Pest- backen”, fornlämning Gualöv 47) visar att det fanns upp till meterdjupa flygsandslager som överlagrade äldre markhorisonter (Björk m fl. 2002, s. 16).

Även om det finns tidiga belägg för sandflykt så verkar det som om en mer omfattande sandflykt kom i gång först under medeltiden, då befolkningen ökade och marken odlades upp i allt större omfattning (Lagerås 2003). En teori är att flygsandspro- blematiken var störst i utmarker och betesmarker.

Där bromsades flygsand upp av växtlighet och kunde därmed landa och överlagra äldre markhorisonter. I bygdens centrala, uppodlade delar kan det motsatta förhållandet ha ägt rum: att fornlämningar eroderades fram och till viss del eroderades bort.

(11)

Fornlämningsmiljö

Utredningsområdet ligger i en mycket rik fornläm- ningsmiljö där samtliga förhistoriska och historiska perioder är representerade. Fornlämningarna utgörs av boplatser och gravfält, hällristningsloka- ler och andra rituella präglade miljöer samt agrara miljöer (fig. 3 och 4).

De berörda socknarna är, från väster till öster:

Fjälkinge, Nymö, Trolle-Ljungby och Gualöv.

Utredningsområdet berör även en liten del av den södra utkanten av Kiaby socken vid Magletorp/

Bäckaskogs stationssamhälle, men denna del är så liten att ingen fornlämning berörs inom ytan.

För en mer ingående redovisning av områdets kulturhistoriska bakgrund hänvisas till steg 1- rapporten (Hyll 2015, s. 13ff) och till Trafikverkets utförda Kulturarvsanalys utförd av Wenanders Byrå 2016 (Kulturarvsanalys, Trv, Projektnr:

146388).

Tidigare undersökningar

Flera arkeologiska undersökningar har utförts i närområdet, företrädesvis i anslutning till Fjäl- kinge och Gualöv. Framför allt ansluter nuvarande väg till tidigare utbyggda delar av väg E22 i såväl väster som öster. Båda anslutningar blev arkeologiskt utredda och undersökta i samband med utbyggnaderna av väg E22 i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. I väster ligger stenål- derslokalen Hunneberget, och i öster den så kallade Västra Åkern (Pestbacken). Undersökningarna av dessa lokaler beskrivs i steg 1-rapporten (Hyll 2015, s. 17ff).

Arkeologisk utredning steg 1

Som ett led i Trafikverkets prospekteringar inför ombyggnaden av väg E22 på sträckan Fjälkinge – Gualöv genomförde Arkeologerna, Statens historiska museer en arkeologisk utredning steg 1 under våren 2015 (Hyll 2015). Denna bestod av byråinven- tering med genomgång av befintligt arkivmaterial samt fältinventering. Resultaten sammanställdes i en rapport med återkoppling till Länsstyrelsen i Skåne, Riksantikvarieämbetets fornminnesinfor- mationssystem (FMIS) samt Trafikverket.

Utöver de forn- och kulturlämningarna som var registrerade sedan tidigare identifierades 54 arkeologiska objekt vid inventeringen. Av dessa anmäldes 23 som nya forn- och kulturlämningar och 31 som utredningsobjekt, det vill säga terränglägen där sannolikheten bedöms vara stor för att det ska finnas under mark dolda forn- och kulturlämningar (fig. 5).

De nyupptäckta forn- och kulturlämningarna domineras inte helt oväntat av överodlade läm- ningar av boplatser (6 st) och fyndplatser (4 st).

Övriga utgörs av hägnader (6 st), lägenhetsbebyg- gelse (2 st) samt brott/täkt (1 st), bytomt/gårdstomt (1 st), fossil åker (1 st), färdväg (1 st) och vägmärke (1 st). FMIS har nyligen processat detta material och lämningarna har erhållit fornlämningsnummer.

I något fall har de rekommenderade antikvariska bedömningarna justerats.

Utredningsobjekten bestod till övervägande del av boplatslägen (25 st) men även grav- och boplats- lägen (3 st), hägnader (2 st) och fyndplats (1 st).

Många av fornlämningarna ingår i samman- hållna kulturhistoriska miljöer som på olika sätt kan karaktäriseras som rumsligt eller tematiskt samanhållna. I det utredda området fanns det anhopningar av lokaler (forn- och kulturlämningar

(12)

Figur 3. Översikt över den kända fornlämningssituationen utmed den västra delen av korridorsalternativ 1 för E22 mellan Fjälkinge och Magletorp.

Markerad på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 3E2A Fjälkinge, 3E2B Nymö och 3E2C Trolle-Ljungby. (Källa: FMIS). Skala 1:20 000.

Nymö 56

Nymö 8:1

Nymö 9:1

Nymö 6:1

Nymö 45:1

Nymö 54:1

Nymö 18:1 Kiaby 128

Nymö 53:1

Nymö 39:1

Nymö 25:1

Kiaby 50:2 Kiaby 50:1

Kiaby 50:3

Fjälkinge 179

Fjälkinge 186

Fjälkinge 183

Fjälkinge 170

Fjälkinge 9:1

Fjälkinge 180

Fjälkinge 188

Fjälkinge 187

Fjälkinge 185 Fjälkinge 184

Fjälkinge 178

Fjälkinge 83:1

Fjälkinge 23:1-2 Fjälkinge 44:1

Fjälkinge 25:1 Fjälkinge 20:1

Fjälkinge 24:1

Fjälkinge 65:1

Fjälkinge 94:1

Fjälkinge 84:1

Fjälkinge 97:1

Fjälkinge 13:1

Fjälkinge 14:1

Fjälkinge 79:1Fjälkinge 19:1 Fjälkinge 19:1

Fjälkinge 88:1

Fjälkinge 140:1

Fjälkinge 132:1

Fjälkinge 156:1

Fjälkinge 158:1

Fjälkinge 164:1

Gustav Adolf 1:1 Gustav Adolf 2:1

Gustav Adolf 38:1

Trolle-Ljungby 2:1 Trolle-Ljungby 1:1

Fjälkinge 130:1

Trolle-Ljungby 23:1

Nymö 38:1 Nymö 55

Fjälkinge 46:1

Gustav Adolf 24:1

Fjälkinge 49:1

Fjälkinge 76:1

Nymö 24:1

Trolle-Ljungby 136

Nymö 36:1 Fjälkinge 47:1

Fjälkinge 60:1

Fjälkinge 68:1

Fjälkinge 181 Fjälkinge 93:1

Fjälkinge 86:1 Fjälkinge 169

Trolle-Ljungby 128:1

Fjälkinge 66:1

Nymö 26:1

Fjälkinge 137:1

Fjälkinge 48:1

Fjälkinge 67:1

Nymö 41:1 Nymö 52:1 Nymö 37:1

Nymö 43:1

Fjälkinge 85:1

Fjälkinge 72:1 Fjälkinge 172

Fjälkinge 139:1

Fjälkinge 89:1

Fjälkinge 75:1

Nymö 44:1

Fjälkinge 22:1

Fjälkinge 182

Fjälkinge 110:1 Fjälkinge 87:1 Fjälkinge 136:1

1000 m

(13)

Gualöv 48 Gualöv 49

Gualöv 7:1

Gualöv 8:1

Gualöv 12:1

Gualöv 28:1 Gualöv 27:1

Gualöv 31:1 Gualöv 30:1-2

Gualöv 29:1 Gualöv 33:1

Trolle-Ljungby 142 Trolle-Ljungby 139

Trolle-Ljungby 144

Trolle-Ljungby 145

Trolle-Ljungby 141

Trolle-Ljungby 74:1

Trolle-Ljungby 62:2

Gualöv 50 Trolle-Ljungby 23:1

Gualöv 35:1

Gualöv 51 Trolle-Ljungby 123:1

Trolle-Ljungby 75:1 Gualöv 47

Trolle-Ljungby 22:1

Trolle-Ljungby 73:1

Gualöv 39:1

Trolle-Ljungby 6:1 Trolle-Ljungby 136

Gualöv 41:1

Trolle-Ljungby 63:1 Gualöv 38:1

Trolle-Ljungby 135

Trolle-Ljungby 137

Gualöv 13:1 Trolle-Ljungby 140

Trolle-Ljungby 138 Trolle-Ljungby 121:1

Gualöv 9:1 Trolle-Ljungby 4:1

Gualöv 20:1 Trolle-Ljungby 111:1

Figur 4. Översikt över den kända fornlämningssituationen utmed den östra delen av korridorsalternativ 1 för E22 mellan Magletorp och Gualöv.

Markerad på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 3E2A Fjälkinge, 3E2B Nymö och 3E2C Trolle-Ljungby. (Källa: FMIS). Skala 1:20 000.

1000 m

(14)

och utredningsobjekt) i följande miljöer (se fig. 5 och Hyll 2015, s. 41 ff):

• Strandnära eller våtmarksnära miljöer (4 st)

• Gravmiljöer (2 st)

• Agrarhistoriska miljöer (2 st)

En viktig aspekt som påpekades var att dessa mil- jöer i flera fall framstår som särskilt känsliga och som erfarenhetsmässigt kan vara resurskrävande i ett undersökningsperspektiv.

De fynd som ytinsamlades vid inventeringen visar på en tydlig närvaro under framför allt yngre stenålder, men även under äldre stenålder samt brons- och järnålder. Strukturer som kan utläsas av äldre kartmaterial och som i flera fall har bevarats visar på närvaro också under historisk tid.

Resultaten från den arkeologiska utredningen steg 1 bidrog till att jämna ut en fornlämnings- bild där det aktuella området tidigare stod i viss kontrast till omgivande miljöer kring Fjälkinge, Oppmanna- och Ivösjön samt Bromölla och Hanöbukten som karakteriserades av kraftiga förtätningar med fornlämningar. Dessa kontraster framstår inte längre som lika påtagliga. Resultaten visar att vi kan förmoda att utredningsområdet inte avviker nämnvärt från den omgivande fornläm- ningsrika bygden. Det är troligt att igensandningar inom utredningsområdet har försvårat invente- ringar och bidragit till att färre fornlämningar har identifierats.

Även om inte stora skillnader mellan fornläm- ningsbilden inom Trafikverkets korridoralternativ 1–3 kunde utläsas, så såg det ur ett arkeologiskt och antikvariskt perspektiv ut som om alternativ 1 erbjöd bäst möjligheter att undvika konflikter

mellan en kommande vägutbyggnad och tidigare kända samt presumtiva forn- och kulturlämningar (Hyll 2015, s. 46ff).

Syfte och ambitionsnivå

I enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsun- derlag är syftet med utredningen att fastställa om fornlämningar berörs av planerat arbetsföretag genom att klargöra fornlämningssituationen.

Utredningen ska visa om och var under mark dolda fornlämningar finns inom arbetsområdet, det vill säga fastställa om fornlämningar och deras fornlämningsområden (skyddszoner) berörs av det planerade arbetsföretaget. Ambitionsnivån består i att identifiera alla eventuella fornlämningsområden inom exploateringsområdet. Målsättningen är att resultatet ska utgöra ett fullgott beslutsunderlag i en fortsatt beslutsprocess och inför en eventuell arkeologisk förundersökning.

Utredningens genomförande

Liksom tidigare steg och arbeten i detta ärende så är det övergripande metodiska angreppssättet tvärvetenskapligt till sin karaktär och bygger på en landskapsanalys.

Berörda objekt och lokaler

Efter de justeringar som redovisades under rub- riken ”Antikvarisk bakgrund” var det slutligen 16 objekt som blev föremål för arkeologisk utredning steg 2 (tabell 1). Dessa objekt var fördelade på 14 lokaler med en sammanlagd yta av 115 913 kvadrat-

(15)

Figur 5. Vid den arkeologiska utredningen steg 1, påträffades 23 nya forn- och kulturlämningar och 31 utredningsobjekt, det vill säga terränglägen där sannolikheten bedömdes vara stor för att det kunden finnas under mark dolda forn- och kulturlämningar, inom de då tre aktuella korridorsalternativen. På kartan ses även de utpekade samanhållna kulturhistoriska miljö- erna. Skala 1:35 000.

248

214 237

212 207

211

233 217

246 204

203

253

254 218

215 239

232 216

226

219

247

229 206 223

202

234 208

213

221 252

240

238 245

209231 241 235 210

228

201

230

251 220

224 236

244

250 242

249

243 225227

Utredningsområde AU1, 2015 Utredningsområde AU2, 2016 Nyupptäckt fornlämning Utredningsobjekt

Strandnära eller våtmarksnära miljö Gravmiljö

Agrarhistorisk miljö Dagens E22

Figur 6. Översiktsplan över de lokaler och objekt som blev föremål för arkeologisk utredning steg 2. Skala 1:35 000

ID200 och 253 ID201

ID209 ID231

ID202 ID203

ID236

ID232 ID205

ID216

ID240 och 247 ID204

ID238

ID239 1500 m

1500 m

Utredningsområde AU2, 2016 Utredningslokaler

Inventeringsområde

(16)

meter. De arkeologiska insatserna i samband med steg 2-utredningen kom därmed att beröra cirka sju procent av korridorsalternativ 1 (fig. 6).

Metoder och prioriteringar

För att kunna fastställa om fornlämningar berörs av planerat arbetsföretag omfattade arbetet med den arkeologiska utredningen steg 2 följande moment:

• arkeologisk sökschaktsgrävning med gräv- maskin – för att fastställa fornlämningssta- tus på dels de efter arkeologisk utredning steg 1 utpekade lokalerna, dels de registrerade fornlämningar som är otydligt avgränsade.

• selektiv metalldetektering – för att om möjligt ge en tydligare bild av lämningarnas karaktär och datering.

• riktad fördjupad kart- och arkivstudie – för att nå fördjupad kunskap om de berörda lägenhetsbebyggelserna.

• paleoekologisk provtagning – för att utröna potentialen för studiet av markanvändning och vegetationshistoria kopplad till de för- väntade arkeologiska resultaten.

• kompletterande inventering – för att bedöma förekomsten av dolda forn- och kulturläm- ningar inom det nytillkomna området.

I samband med framtagningen av undersökningspla- nen gjordes bedömningen att rutgrävning för hand kunde aktualiseras inom lokaler eller objekt som var svåråtkomliga med grävmaskiner eller känsliga för ingrepp. Då flertalet av dessa lokaler ströks så blev denna undersökningsmetod aldrig aktuell.

Tabell 1. Ingående objekt i den arkeologiska utredningen steg 2.

Objekt ID Socken/fornlämningsnr Lämningstyp Beskrivning Yta (m²)

200 Fjälkinge/86:1 Boplats Delundersökt 2005,( FU ”Wassåkern”). Ytfynd + anl (brons-/

järnålder). Åker + impediment. Sammanfaller med ID 253 2342

201 Fjälkinge/95:1 Boplats Ytfynd i åker 2095

202 Fjälkinge/89:1 Boplats Ytfynd i åker, ej avgränsad i skog åt öster 3746

203 Nymö/54:1 Hällristning Registerat skålgropsblock. Blandskog, sly ca 900

(30x30)

204 Gualöv/33:1 Fyndplats Yxor, härdar (förmodad kartuppgift inom ID 240) ca 900

(30x30)

205 Trolle-Ljungby Boplatsläge Ev. fortsättning på ID232 3860

209 Fjälkinge Boplatsläge Ytfynd i åker, bra topografiskt läge 6739

216 Trolle-Ljungby/135 Boplats Ytfynd i åker 2493

231 Fjälkinge Grav- och

boplatsläge Inom fd. fotbollsplansområdet har stenkammargrav undersökts på

1930-talet (Fjälkinge 159:1) 3046

232 Trolle-Ljungby/136 Boplats Ytfynd i åker 11 275

236 Nymö Boplatsläge Ytfynd i åker, bra topografiskt läge i skog, gles blandskog med

lövsly 11 159

238 Gualöv Boplatsläge Ytfynd i åker 6304

239 Gualöv/51 Boplats Ytfynd i åker 10 103

240 Trolle-Ljungby Boplatsläge Ytfynd i åker, koppling till ID204, Gualöv 33:1 Drottningtorp 50 951 247 Trolle-Ljungby/140 Lägenhets-

bebyggelse ”Skogsv.bost./plantskola/Drottninghus”. Blandskog, mkt lövsly

(ytan ligger inom ID 240) (7581)

253 Fjälkinge Hägnad Hankgärdesgård. Uppgift på karta 1704, gräns mellan inägo- och utmark (ligger inom Fjälkinge 86:1).

(17 löpm)

Summa 115 913

Trafikverkets korridorsalternativ 1 låg till grund för utredningens geografiska begränsningar.

Underlaget erhölls från Structor 2016-07-05.

Fältarbetet genomfördes av två arbetslag, vardera med en arkeolog och grävmaskin. Arkeolo- gerna utgjordes av projektledaren (lokal 202–204, 232, 236, 238–240) och en konsult från Arkeolog- tjänst Anna Lagergren (lokal 200–202, 209, 216, 231, 236, 253) vilka hade dokumentationsansvar

(17)

och ansvar för inmätning, dataöverföring, redige- ring och registrering av kontexter för givna lokaler.

Den fördjupade kart- och arkivstudien utfördes parallellt med fältarbetet av Pia Nilsson, Arkeolo- gerna. Den paleoekologiska provtagningen utfördes i samband med det arkeologiska fältarbetet av Per Lagerås med assistans av Anna Broström från Arkeologerna.

I det följande redovisas dokumentationsmetoder och den teknik som användes.

Sökschaktsgrävning

Vid utredningen genomfördes sökschaktsgrävning med grävmaskin på samtliga lokaler. Tre olika grävmaskiner användes (klass 5½, 17 och 25 ton) som var försedda med 1,4 till 1,6 meter breda slänt- skopor. De skilda markslagen samt den varierade tillgängligheten till respektive undersökningsom- råde innebar att det ena arbetslaget arbetade med en bandburen grävmaskin och den andra med en hjulburen grävmaskin. Inom ett par lokaler där områden med gles skog fanns, användes en mindre grävmaskin för att komma åt för sökschaktning där alternativet annars skulle varit att gräva provrutor för hand. Den bandburna grävmaskinen hade bäst bärighet på nybearbetad och ibland blöt, uppodlad åkermark. Den hjulburna maskinen var däremot mer flexibel, både vad gäller förflyttning mellan lokaler och rörlighet i beskogade miljöer.

Sökschaktsgrävning utfördes med en skopbredd.

Antal sökschakt och placeringen av dem fördelades utifrån bedömningar av lokalernas arealer, topo- grafiska och jordartsmässiga förhållanden samt arkeologiska potential.

Vid sökschaktsgrävningen avlägsnades det översta växtskiktet och matjorden ner till mine-

raljorden. Arbetet följdes av en arkeolog som vid behov också handrensade schaktytan. Äldre markhorisonter och/eller fuktpåverkade lager som inte bedömdes innehålla arkeologiskt material togs successivt bort för att identifiera eventuella forn- lämningar under.

Schaktade jordmassor lades upp invid respektive sökschakt. Därefter mättes schaktens placering samt eventuella anläggningar och fynd in med D-GPS. Matjordsdjup noterades för varje lokal liksom alvens ytmaterial. Efter avslutad doku- mentation återfylldes schakten då matjorden lades tillbaka (se även ”Övriga dokumentationsmetoder”

nedan).

Metalldetektering

Metalldetektering av matjordsskikt i sökschakten utfördes inom fem lokaler (ID 200, 202, 203, 231 och 247). Dessa lokaler bedömdes ha en högre potential för metallförekomst då de låg inom eller nära förhistorisk eller historisk bebyggelse eller gravar. Matjorden avsöktes skiktvis med metall- detektor av ansvarig arkeolog i samband med schaktning.

Fördjupad kart- och arkivstudie samt kartering

Den fördjupade kart- och arkivstudien berörde ett sammanhållet område med lägenhetsbebyggelse vid Drottningtorp (ID240/247). Relevanta delar av lantmäterihandlingarna gicks igenom, liksom andra samtida skriftliga källor, främst kyrkoarkiv.

Studiet av de skriftliga källmaterialen är viktig dels för att kontrollera att lägenhetsbebyggelsen är äldre än 1850 och därmed kan betraktas som fornlämning, dels för att utreda vetenskaplig poten-

(18)

tial inför eventuell arkeologisk förundersökning.

Eftersom materialets omfattning och dess tillgäng- lighet var oklar, gjordes en ungefärlig tidskattning av arbetsinsatsen. Insatsen anpassades sedan därefter.

En begränsad kartering utfördes också inom området vid Drottningtorp. Syftet var att eftersöka ovan mark synliga rester eller spår efter den bebyggelse som funnits på platsen. Karteringen försvåra- des emellertid av den för årstiden täta och ymniga växtligheten och fick avbrytas av arbetsmiljöskäl då ett vildsvinsbo i en rotvälta upptäcktes centralt inom området.

Paleoekologisk provtagning

Den paleoekologiska undersökningen som skulle utföras inom två utvalda lokaler (Kiaby mosse respektive Trolle-Ljungby mosse) syftade till att bedöma potentialen för landskapsrekonstruktion baserat på pollenanalys och om det fanns lager- följder samtida med de arkeologiska lämningarna inom utredningsområdet.

På grund av att marktillträdet inte var löst kunde provtagning endast göras på Trolle-Ljungby mosse.

Vid fältarbetet borrades med handkraft sediment- lagerföljderna med ryssborr (5 cm i diameter) i en meter långa segment. Borrkärnorna fotograferades och ingående jordarterna beskrevs och tolkades i fält. Material för ¹⁴C-datering togs på vald nivå så att sedimentlagerföljdens minimum- och maxi- mum-ålder kunde bestämmas. Ingen borrkärna togs tillvara i detta skede.

Läget för borrpunkten mättes in med D-GPS och överfördes sedan till Intrasis, där även sedimentbe- skrivningar, fotodokumentation och annan relevant information lagrats.

Inventering

Inom det område som inte hade omfattats av den tidigare utförda arkeologiska utredningen steg 1, utfördes en fältinventering (se ”Antikvarisk bakgrund”). Området som omfattade cirka 15 hektar gicks över till fots i syfte att identifiera områden med förutsättningar för under mark dolda forn- och kulturlämningar (se fig. 6).

Övriga dokumentationsmetoder

Samtliga lämningar som påträffades tolkades och dokumenterades i plan, varvid de mättes in med D-GPS samt gavs en översiktlig beskrivning. Ett urval av anläggningar och strukturer samt land- skap och miljö fotograferades med digitalkamera.

Ytfynd som påträffades och som ansågs bidra till lämningarnas datering eller bedömning av dess karaktär, samlades in och registrerades.

Allt dokumentationsmaterial, både digitala data i form av inmätningar med D-GPS och text- beskrivningar av lokaler, schakt och anläggningar, liksom ett urval av fotomaterialet, har registrerats i dokumentationsprogrammet Intrasis 3, där även vidare bearbetning och analys har utförts.

Resultat

I detta avsnitt sammanfattas resultatet från den arkeologiska utredningen steg 2 översiktligt. Detal- jerade redovisningar av resultaten finns i bilaga 1–6.

I bilaga 1 presenteras resultaten per lokal. Varje lokal presenteras i ett uppslag där första sidan inleds med en platsbeskrivning. Därefter redovisas omfattning och använda metoder efter detta

(19)

presenteras resultat och åtgärdsförslag ges. På andra sidan visas en schaktplan över lokalen med påträffade anläggningar.

I bilaga 2 presenteras resultatet från den fördjupade kart- och arkivstudien som rör Drottningtorp-området.

I bilaga 3 redovisas resultatet av den paleoekologiska provtagningen vid Trolle-Ljungby mosse.

Bilaga 4–6 utgörs av tabeller över schakt (4), registrerade anläggningar (5) samt fynd (6).

Tabell 2. Sammanfattande resultat.

Lokal, ID Fornlämningsnr. Area (m²) Sökschakt

löpmeter/m² Resultat (anlägningar)

200 Fjälkinge 86:1 2342 100/160 14 (6 gropar, 3 härdar, 4 stolphål, 1 gränsdike)

201 Fjälkinge 95:1 2095 87/139 12 (4 gropar, 1 härd, 7 stolphål)

202 Fjälkinge 89:1 3746 241/386 14 (10 gropar, 1 härd, 2 stolphål, 1 lager)

203 Nymö 54:1 ca 900 28/45 -

204 Gualöv 33:1 ca 900 58/93 2 (2 stolphål)

205 3860 75/105 -

209 6739 198/317 31 (7 gropar, 3 härdar, 21 stolphål)

216 Trolle-Ljungby 135 2493 89/142 2 (2 gropar)

231 3046 177/283 11 (1 grop, 7 stolphål, 1 stenpackning, 2 lager)

232 Trolle-Ljungby 136 11 275 361/578 27 (17 gropar, 5 härdar, 5 stolphål)

236 11 159 182/291 9 (5 gropar, 2 härdar, 2 stolphål)

238 6304 169/270 4 (2 gropar, 1 härd, 1 stolphål)

239 Gualöv 51 10 103 335/536 9 (4 gropar, 2 härdar, 1 stolphål, 2 lager)

240 50 951 597/966 87 (42 gropar, 6 härdar, 39 stolphål)

247 Trolle-Ljungby 140 7581 Drottningtorp, ingår i ID240

253 17 löpm. Gränsmarkering, ingår i ID200

Summa 115 913 2697/4311 222

Lokaler och objekt

I enlighet med resultatet från steg 1 utredningen skulle 26 objekt inom 21 lokaler påverkas av korridorsalternativ 1. Efter önskemål av Trafikverket ströks ett antal objekt och lokaler och ett tillkom (se ”Antikvarisk bakgrund”). Sammantaget blev slutligen 16 objekt inom 14 lokaler föremål för steg 2 utredningen.

Inom dessa 14 lokaler drogs sammanlagt 71 sök- schakt med grävmaskin (bilaga 4). Inom 12 lokaler påträffades förhistoriska, under mark bevarade lämningar och inom två av dessa lokaler framkom också historiska kulturlämningar (tabell 2). Endast två lokaler gav negativa resultat.

Sammanlagt dokumenterades 222 anläggningar (bilaga 5). De förhistoriska lämningarna utgörs av gropar, härdar, stolphål, diken och kulturlager, och den preliminära tolkningen är att de företrädesvis utgör boplatslämningar. Inom en av lokalerna (ID231) framkom emellertid även en stenpackning där också det rumsliga sambandet med en tidigare undersökt hällkista talar för tolkningen att den kan utgöra en grav (fig. 7). De historiska kulturlämning- arna representeras främst av kart- och arkivbelägg för lägenhetsbebyggelse samt äldre markgränser, men i det senare fallet även av under mark bevarade nedgrävningar.

När det gäller sandflyktsproblematiken kan vi utifrån grävda sökschakt konstatera att det förekom äldre markhorisonter inom flertalet lokaler. Under matjorden noterades äldre markhorisonter på upp till cirka 0,6 meter som ibland var tydligt flerskik- tade (fig. 8). Dessa skikt visar tydligt på flygsands- problematiken i området. Anläggningar fanns i några fall i anslutning till de äldre markhorisonterna, ibland i mer fyndbärande kulturlager, men Observera att ID247 och 253 ligger inom andra lokaler.

(20)

Figur 7. På lokal, ID231, påträffades en stenpackning där det rumsliga sam- bandet med en tidigare undersökt hällkista talar för tolkningen att det kan utgöra en grav. Foto från väster: Anna Lagergren.

(21)

Figur 8. Exempel på flera skikt äldre markhorisonter som tydligt visar på områdets problem med flygsand. Foto: Nathalie Hyll och Anna Lagergren.

LokI ID201

Lokal D239 Lokal ID240

(22)

Figur 9. De påträffade anläggningarna låg för det mest direkt i den ljusa sanddomi- nerade alven. Denna och nästa sida. Foto: Nathalie Hyll och Anna Lagergren.

Lokal ID200

Lokal ID202

(23)

Lokal ID232 Lokal ID240

(24)

för det mest direkt i den ljusa sanddominerande alven (fig. 9).

En preliminär bedömning är att bevarande- förhållandena generellt ser ut att vara goda, vilket delvis kan bero på att överlagringarna av sand har skyddat fornlämningarna. Under senare uppodling är de i första hand de äldre markhorisonterna som vänts upp med plogen medan underliggande förhis- toriska marknivåer har skyddats.

Inventeringsområde

Inom det nytillkomna området där den kompletterande inventeringen utfördes påträffades varken några nya forn-/kulturlämningar eller utredningsobjekt (se fig. 6).

FyndYtfynd som påträffades och som ansågs bidrar till lämningarnas datering eller bedömning av dess karaktär, samlades in. I övrigt noterades fynd som observerades i samband med schaktning per lokal eller schakt.

Det tillvaratagna fyndmaterialet uppgår till 20 registrerade fyndposter. Fyndkategorierna utgörs främst av keramik (12 st), följt av bearbetad flinta (5 st). Ett par poster med bränd lera samt ett metallfynd togs också tillvara (bilaga 6). Keramik- materialet består av skärvor efter kärl. Utöver buk kan inga kärldelar identifieras. På tre skärvor finns dekor i form av två parallella rader med tagg- trådsdekor (F17), bukstreck (F8) och två parallella linjer (F11) (fig. 10). Det förekommer både grov- och finmagrat gods, liksom välbränt gods och skärvor som lätt spjälkas i skikt. På den brända leran som tillvaratogs finns pinnavtryck och den är således att betrakta som lerklining.

Flintföremålen består av ett förarbete till en hantagskärna (F6), ett kärnfragment (F5), en skrapa (F7) samt ett par avslag (F15, F18). Samtliga flintor bestod av kristianstadflinta, förutom en (F5) som har en rödaktig färg och blank textur, och som möjligen ska betraktas som importmaterial.

Detektoravsökningen i matjord utfördes på fem lokaler med negativt resultat. Endast sentida skrot av aluminium, järn och kopparlegering påträffades.

Endast ett metallföremål har registrerats (F16).

Det rör sig om en prydnadsnit i kopparlegering, förmodligen klädutsmyckning, som hör hemma i modern tid. Föremålet gallrades efter registrering.

Bevarandeförhållandena för artefakter bör generellt betraktas som tämligen goda. Sandflykt med överlagrande yngre markhorisonter bör åtminstone ha bidragit till att hålla fragmenteringsgraden nere.

Bevarandeförhållandena för organiskt material

Figur 10. På det tillvararagn keramik- materialet kunde dekor urskiljas på tre skärvor. En av dem hade två parallella rader med taggtrådsdekor (F17). Skala 1:1.

Foto: Kennet Stark.

1 cm

(25)

bedöms emellertid, utifrån de geologiska förhållan- dena, som mindre goda. När det gäller metaller är det för tidigt att uttala sig om resultatet av detekte- ringen är representativt.

Kart- och arkivstudie

Den fördjupade kart- och arkivstudien visar hur komplext det kan vara att försöka fånga upp en lantbebyggelse på ofri grund. Om sådan bebyggelse överhuvudtaget är dokumenterad så är det i de historiska kartmaterialen och företrädesvis kyrkoarki- ven som de kan spåras. Torpen är ofta svårfångade i källmaterialet, eftersom de kan vara både uppförda och övergivna mellan två kartgenerationer. Ett annat problem är att de ofta byter namn. Torp kan också delas, utan att det finns en tydlig skillnad i namnsättningen.

Utgångspunkten för den fördjupade kart- och arkivstudien (bilaga 2) var att det fanns markerade bebyggelsesymboler i det historiska kartmaterialet på platser där det i dag inte finns någon bebyggelse kvar. Denna bebyggelse låg öster respektive väster om dagens befintliga bebyggelse som benämns Drottningtorp.

Kartinformationen jämfördes med tillgängliga husförhörslängder samt födelse- och doplängder.

Studien resulterade i att minst två torp har kunnat beläggas och platsbestämmas. Den visar också att torpen etablerades före 1850, vilket betyder att lämningarna efter dem utgör fornlämningar (ID247 och ID206).

Namnskicken på torp är generellt instabila, så även i detta fall. Väster om dagens Drottningtorp fanns två bebyggelseenheter. Det västra av dessa hus är markerat på kartor från 1812–1820 och framåt (ID247). På den äldsta kartan benämns det

”Drottninghus” (Skånska rekognoceringskartan) och senare ”Skogvaktarbostaden” (Häradsekono- miska kartan 1926–1934).

På yngre kartor benämns ett mer östligt beläget hus, dagens befintliga bebyggelse, ”Drottningtorp”.

I de skriftliga källorna nämns ”Drottninghus”

1846 och Dahlehus 1825 (som då är bebott av en skogsvaktare som föddes år 1785 i samma torp).

Detta hus längst i öster låg strax innanför gränsen till Gualövs by och socken, norr om landsvägen (ID206).

Torpet Drottninghus/Drottningtorp har bebotts av soldater, skogsvaktare och övriga torpare och arbetare under Trolle-Ljungby. I samma skogs- vaktarsläkt, i princip samtidigt, nämns ännu ett torpnamn, ”Dahlehus”. Flera indicier antyder att torpen hade ett rumsligt samband med varandra.

Lämningarna efter den östra av de två västra byggnaderna (”Dahlehus”) har inte kunnat plats- bestämmas, men har av arkivmaterialet att döma uppförts någon gång mellan 1812 och 1926. En hypotes är att det skett en klyvning av Drottning- torp och att detta hus då har uppförts mycket nära Drottningtorp, kanske till och med på samma tomt. Dess antikvariska status är inte klar, men med ledning av de historiska arkiven bedöms dock sannolikheten för att också denna torpbyggnad etablerades före 1850 vara hög.

Paleoekologi

Den planerade geologiska provborrningen i Trolle- Ljungby mosse kunde genomföras medan provtagning i Kiaby mosse får anstå till ett senare tillfälle, då marktillträde inte var löst. Den dokumenterade lagerföljden i Trolle-Ljungby mosse uppmättes till nästan tre meter och speglar en igenväxning från

(26)

sjö till mosse. Ett torvprov från djupet 51–54 cm

14C-daterades till intervallet 2865–2485 f Kr. (2σ), det vill säga mellaneolitisk tid (se bilaga 3).

Slutsatsen är att lagerföljden täcker perioden från senglacial tid till mellanneolitikum. Som följd av att torvtäkt och dränering har skadat övre skikt så saknas yngre lager. Lagerföljden kan således användas för pollenanalytisk undersökning av mesolitikum och tidigneolitikum men inte för yngre perioder.

Datering

Ytfynden som framkom vid inventeringen som utfördes under arkeologisk utredningen steg 1 visade på en tydlig närvaro under framför allt yngre stenålder, men även under äldre stenålder samt brons- och järnålder. Att fynden härrör från flera förhistoriska perioder understryks även av den nu utförda utredningen steg 2. Fynd av flintföremål och keramik samt anläggningarnas sammansätt- ning och karaktär visar på inslag av exempelvis mellanmesolitikum (6800–5500 f Kr.), övergången tidig/mellanneolitikum (3300 f Kr.), senneolitikum (2350–1800 f Kr.), brons-/järnålder (1100 f Kr.–400 e Kr.) samt yngre järnålder (400–1050 e Kr.).

Från historisk tid finns en ansamling med diken på en lokal vid Fjälkinge (ID200/253) varav några kan ha ingått i en gräns mellan in- och utägor som är markerad på en karta från 1704. Enligt arkivstudierna av Drottningtorp (ID240/247) utgör år 1725 den bakre gränsen för etableringen av lägenhetsbebyggelse.

Utvärdering

Den arkeologiska utredningen omfattade 16 objekt med forn- och kulturlämningar som var belägna inom 14 lokaler. Totalt grävdes 71 schakt med en sammanlagd yta av 4300 kvadratmeter. Detta motsvarar 3,7 % av de aktuella utredningsytorna (115 900 m²) eller 0,25 % av den totala korridorsy- tan (alt 1=1 715 263 m²).

Inom 12 lokaler påträffades förhistoriska, under mark bevarade, lämningar och inom två av dessa lokaler fanns också historiska kulturlämningar.

Preliminärt tolkas de förhistoriska lämningarna huvudsakligen som boplatslämningar men i ett fall rör det sig troligen om en grav. De historiska kultur- lämningarna utgörs av främst kart- och arkivbelägg för lägenhetsbebyggelse samt äldre markgränser.

Bevarandeförhållanden bedöms vara generellt goda, vilket delvis kan bero på skyddande sandsflyktsöverlagringar.

Kvalitativt bedöms bevarandeförhållandena för artefakter som tämligen goda då sandflyktsöverlag- ringar kan ha bidragit till att hålla fragmenteringsgraden nere. De kvantitativa fyndförhållandena går det inte att uttala sig om i detta skede. Bevarande- förhållandena för organiskt material bedöms utifrån de geologiska förhållandena som mindre goda.

Dateringsmässigt är alla förhistoriska perioder representerade, liksom historisk tid.

Arkeologisk potential

Resultatet från den arkeologiska utredningens steg 2 har förstärkt den tidigare bedömningen att arkeologiska undersökningar i samband med ombyggnad av väg E22 kan tillskrivas hög potential för att

(27)

bidra med ny och meningsfull kunskap om traktens förhistoria och eftermedeltida historia.

Ingen av fornlämningarna inom berörda lokaler bedöms bli berörda i sin helhet av den planerade exploateringen, utan får betraktas som del av ett större sammanhang.

Av de nio lokalerna med förhistoriska boplats- lämningar finns det material som på fem lokaler antyder en datering till brons-/järnålder (ID200, 201, 202, 236, 239), en lokal med datering till järnålder (ID232) och tre lokaler med ospecifice- rad förhistorisk datering, det vill säga en, eller en kombination av lämningar från sten-, brons- och järnålder (ID209, 231 och 240). På ID231 finns även en stensättning som indikerar förekomst av gravar från stenålder.

Lokalerna som ligger närmast Fjälkinge i väster är ytmässigt av mer begränsad omfattning, som ett resultat av att vägen ska breddas i detta parti (ID200, 201 och 209). Dessa lokaler bedöms ändå ha en hög arkeologisk potential och kan hysa välbeva- rad bebyggelse eller aktivitetsområden kopplade till större boplatskomplex. Det samma gäller för grav- och boplatsområdet (ID231). På några lokaler är bedömningen att en större andel av boplatsområdet berörs (ID202, 236, 232 och 239). Den arkeologiska potentialen bedöms även här som hög då inblicken till aktiviteterna blir mer omfattande. Störst potential kan emellertid tillskrivas lokal ID240. Här finns ett stort sammanhängande område, där över 80 anläggningar registrerades. Ytfynd visar på aktivi- teter både från senneolitikum men också från andra förhistoriska perioder. Dessutom indikerar tidigare påträffade lösfynd av bland annat yxor och en mejsel (Gualöv 33:1) att det även kan finnas en neolitisk grav- och offermiljö inom denna lokal.

Lägenhetsbebyggelsen vid Drottningtorp har visat sig vara komplex och intresseväckande. Arkiva- liska uppgifter visar på att ID206 och 247 hyser lägenhetsbebyggelse som etablerades före 1850 och därmed utgör fornlämningar. Även om status på det mellersta bebyggelseläget (i dag befintlig bebyggelse) är osäker, så är det utifrån arkivstudierna rimligt att anta att det har skett en delning av en ursprunglig enhet som resulterade i att den nya enheten uppfördes mellan 1812 och 1926 och sannolikheten för dess tillblivelse före 1850 får anses vara stor. Det innebär att både ID206 och 247 föreslås gå vidare till förunderökning. För att få klarhet i den förmodade delningen bör också den idag befintliga gårdstomten gå vidare till förundersökning i hän- delse av att man avser att avhysa gården och den blir varaktigt övergiven.

Potentialen för fortsatta paleoekologiska undersökningar i form av pollenanalys bedöms vara begränsade. Analysen av lagerföljden från Trolle-Ljungby visade att perioder yngre än mellanneolitikum saknas, säkert som en följd av torvtäkt och dränering. En eventuell pollenanalys måste därför begränsas till mesolitikum och tidigneolitikum. Bevaringsförhållandena för pollen har inte undersökts, men bedöms utifrån jordartsbestäm- ningen vara goda. Eftersom torvmarken är stor till ytan, kommer ett pollendiagram främst att visa de regionala dragen i vegetationsutvecklingen.

Av de samanhållna kulturhistoriska miljöerna som pekades ut i samband med steg 1-utredningen kommer endast några att beröras inom ramen för aktuellt korridorsalternativ 1. Av de strandnära eller våtmarksnära miljöerna berörs nu tre av fyra lokaler i mycket begränsad omfattning. De lokaler som låg i utkanten av dessa områden (ID200, 232,

(28)

216) uppvisar inga lämningar från de äldsta tidspe- rioderna, även om geologiska kännetecken kunde påvisas i alven som härrör från tiden då området utgjort en havsnära skärgårdsmiljö.

Däremot berörs delar av båda de utpekade gravmiljöerna (ID209, 231, 240). De omfattande boplatslämningarna inom lokal ID240 i kombination med tidigare påträffade lösfynd av bland annat yxor och en mejsel (Gualöv 33:1) indikerar att lokalen också hyser en grav- och offermiljö. Den andra gravmiljön aktualiseras genom fyndet av en stenpackning som, genom ett nära rumsliga samband med en hällkista som undersöktes på 1930- talet, kan förmodas vara en grav.

I och med att Trafikverket undantog området söder om Drottningtorp och nuvarande sträckning av E22 i korridorsalternativ 1, undgår båda de utpekade agrarhistoriska miljöerna (ID225–227 och 229) vägutbyggnaden.

Trots att arkeologiska undersökningar utförts i samband med tidigare ombyggnadsetapper av E22 är kunskapsläget vad avser förhistoriska lämning- arna i nordöstra Skåne fortfarande begränsade i jämförelse med till exempel sydvästra Skåne. En rad problemområden och frågeställningar aktualiseras som en följd av vägutbyggnaden. Tänkbara övergripande teman formulerades redan efter den arkeologiska utredningen steg 1 och är fortfarande aktuella. De kan till exempel röra:

• Samhälle och infrastruktur (lokalområdets bebyggelsehistoria och hur den relaterar till centralbygdens historia i övrigt).

• Det rituella landskapet (gravar, monument och andra rituella platser).

• Maktens uttryck i landskapet (storgårdar och stordrift, lägenhetsbebyggelsens ekonomiska och sociala förhållanden).

• Förändring av försörjning, exempelvis etableringen av jordbruk under tidigneolitikum.

• Flygsandsdriftens omfattning och betydelse i såväl ett agrarhistoriskt som ekologiskt perspektiv.

Förslag till fortsatta åtgärder

Av de 14 lokaler som blivit föremål för arkeologisk utredning steg 2 föreslås att nio lokaler gå vidare till förundersökning, under förutsättning att de inte kan undantas från exploatering (tabell 3). Dess- utom tillkommer ett objekt (ID206) som ett resultat av kart- och arkivstudien. Tillsammans omfattar Tabell 3. Föreslagna ytor till förundersökning.

Lokal, ID Fornlämningsnr. Fornlämningstyp Yta (m²)* Kommentar

200 Fjälkinge 86:1 Boplats 2300 Boplats bronsålder/järnålder + historisk markgräns

201 Fjälkinge 95:1 Boplats 1600 Boplats bronsålder/järnålder

202 Fjälkinge 89:1 Boplats 3700 Boplats bronsålder/järnålder. Avgränsa åt öster in i skog

206 Lägenhetsbebyggelse 3500 Drottningtorp/Drottninghus/Dahlehus

209 Boplats 5400 Boplats, förhistorisk + äldre stenålder

231 Grav- och boplatsläge 2800 Bo-/gravplats förhistorisk/stenålder (mesolitikum och neolitikum)

232 Trolle-Ljungby 136 Boplats 9500 Boplats. Järnålder

236 Boplats 3800 Boplats bronsålder/järnålder

239 Gualöv 51 Boplats 8000 Boplats bronsålder/järnålder

240 Boplats 43 300 Boplats stenålder/bronsålder/järnålder. Avgränsa på skogsrygg

247 Trolle-Ljungby 140 Lägenhetsbebyggelse 7600** Drottningtorp/Drottninghus/Dahlehus, ligger inom ID240

253 Äldre markgräns Ligger inom ID200

Summa 83 900

* =uppskattad yta, ** =ytan ingår i ID240

(29)

Figur 11. Objekt som efter den arkeologiska utredningen steg 2 föreslås gå vidare till förun- dersökning, under förutsättning att de inte kan undantas från exploatering. Skala 1:35 000.

ID200 och 253 ID201

ID209 ID231 ID202

ID236

ID232

ID240 och 247 ID206

ID239

Utredningsområde AU2 Föreslagna förundersökningsytor

dessa ytor 83 900 m² och utgör därmed knappt 5 % av den sammanlagda ytan för korridorsalternativ 1 (fig. 11). Efter sökschaktsgrävningen har det varit möjligt att avgränsa flera lokaler (ID201, 209, 231, 232, 236, 239). Observera att två objekt (ID247 och 253) ligger inom lokalerna ID200 och 240.

För Trolle-Ljungby mosse föreslås att den översta delen av lagerföljden provtas och ¹⁴C-date- ras på några nivåer, bland annat för att undersöka möjligheten att genom pollenanalys kunna belysa neolitiseringen i området. Kiaby mosse föreslås för provborrning då marktillträdet inte var löst vid tiden för utredningen.

Projektutvärdering

Det arkeologiska fältarbetet kunde utföras i enlighet med undersökningsplanens mål, med tid- och kostnadsavdrag för de lokaler som undantogs (se

”Antikvarisk bakgrund”).

Avvikelser

De främsta avvikelserna från undersökningsplanen utgjordes av att objekt undantogs från utredningen.

Dessa meddelades inte vid ett och samma tillfälle eftersom de upptäcktes succesivt, parallellt med att fältarbetet planerades. Detta medförde merarbete av framför allt administrativ och logistisk art. En förvarning om att kostnaderna för administration skulle överskridas sanktionerades emellertid av både Länsstyrelsen och Trafikverket.

I en överenskommelse med Trafikverket utförde Arkeologerna beställningar och tog kontakter angående ledningsanvisningar samt kontrollerade eventuellt behov av trafikanordningsplan. Detta arbete ligger inte inom avtalad budget och utgjorde en ny kostnadspost.

Sammantaget minskade kostnaderna för fäl- tarbetet då färre lokaler blev undersökta, däremot blev den administrativa handläggningen större en vad som angivits. Totalkostnaden ligger emellertid inom ramen för beslutad summa.

1500 m