Administrativa uppgifter
Bilaga 3. Resultat paleoekologi Inledning
Trolle-Ljungby mosse söder om E22 i närheten av utredningsområdet har borrats för att ta reda på lagerföljdens mäktighet och ålder. Syftet var att bedöma torvmarkens potential för en pollenanaly-tisk undersökning i anslutning till det arkeologiska projektet.
Bakgrund
I samband med den arkeologiska utredningen steg 1 ytbesiktigades ett antal våtmarker längs väglinjen.
Två av dessa föreslogs gå vidare till provborrning i samband med utredning steg 2: Kiaby mosse och Trolle-Ljungby mosse. Endast den sistnämnda var dock tillgänglig för provtagning under tiden för utredningens fältperiod. Nedan presenteras resul-tatet av rekognosceringen på Trolle Ljungby mosse.
Metod och genomförande
Lagerföljden provtogs med en enkel torvprovta-gare, en så kallad ryssborr, och dokumenterades i fält. Från djupet 51–54 cm togs ett torvprov för
14C-datering som sedan lämnades till Laboratoriet för 14C-datering vid Geologiska Institutionen, Lunds Universitet. I övrigt togs inget material till vara i detta skede.
Resultat
Mossen är 1,5×1,5 km stor (fig. 1 och 2), och har påverkats sekundärt av dränering och torvtäkt (fig.
3). Idag utgör större delen ett hjorthägn. Borrpunk-ten valdes i den nordvästra delen av mossen, som framstod som mest intakt. Även där fanns det dock tydliga spår av tovtäkt.
Den dokumenterade lagerföljden var nästan 3 meter mäktig. Den bestod och 75 cm lera i botten, som överlagrades av 155 cm gyttja, som i sin tur överlagrades 60 cm torv. Se tabell 1 för en mer detaljerad beskrivning av lagerföljden. Se även fotona i fig. 4–6.
Torvprovet från djupet 51–54 cm 14C-daterades till 4080±40 BP (LuS 12263), vilket kalibrerat med 2 sigma blir 2865–2485 f.Kr., det vill säga mella-neolitisk tid.
Tolkning
Lagerföljden speglar en igenväxning från sjö mosse.
Den leriga sanden och leran i botten är från sengla-cialtid då klimatet var kallt och det ännu inte var någon biologisk produktion i vattnet. Grovsandlag-ret på 231–235 cm kan hypotetiskt vara avsatt när bassängen isolerades från baltiska issjön i samband med dess 9600 f.Kr. Längre upp i lagerföljden vidtar alggyttja och sedan kalkrik alggyttja som ett tecken på att klimatet blivit varmare och att grönal-ger koloniserat sjön. Band av finsand i gyttjan tyder på att sand har blåst in från omladet. Övergången från gyttja till torv på djupet 60 cm speglar hur sjön slutligen fylldes upp med sediment och växte igen.
Starr och vittmossa koloniserade den forna sjöbot-ten och torv började ackumuleras. 14C-dateringen i den övre delen av torven, som gav 2865–2485 f.Kr., visar igenväxningen av sjön skedde före dess, troli-gen i slutet av mesolitikum eller under neolitikum.
En så pass gammal datering nära markytan visar samtidigt att yngre torvlager har grävts bort eller förmultnat i samband med sentida torvtäkt och dränering på mossen.
Fjälkinge
Gualöv
Vanneberga
Ivösjön Väjlasjö
Trolle-Ljungby
Borrpunkt
Figur 1. Läget för vägstäckningen (lila) och borpunkt i Trolle-Ljungby mosse markerade
på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:40 000 2 km
Borrpunkt Fjälkinge
Gualöv
Organisk jordart Lera
Silt Sand Grus Sten-block
Isälvssediment, sand-block Moränlera
Morän Berg/morän Berg Fyllning Övrigt Vatten
Figur 2. Läget för vägstäckningen (lila) och borrpunkt i Trolle-Ljungby mosse markerade på utsnitt ur Jordartskartan (SGU). Skala 1:40 000.
2 km
Slutsats
Lagerföljden täcker perioden från senglacial tid till mellenneolitkum. Till följd av att torvtäkt och dränering har skadat den övre delen av lagerföljden saknas yngre lager än så. Det innebär att lagerfölj-den kan användas för en pollenanalytisk undersök-ning av mesolitikum och början av neolitikum, men inte för senare perioder.
Tabell 1. Den dokumenterade lagerföljden i Trolle-Ljungby mosse.
Djup under
markytan (cm) Jordart Kommentar 0–30 Medelhumifierad
vitmossetorv 30–60 Medelhumifierad
vitmosse-starrtorv Rensad torv på djupet 51–54 cm till 14C-datering 60–85 Alggyttja Med starr och snäckskal.
Frö av Najas sp. på 74 cm.
85–100 Kalkrik alggyttja Med starr och små snäckskal 100–110 Störning borr
110–125 Kalkrik alggyttja Rödaktig 125–200 Kalkrik alggyttja
200–215 Alggyttja Med band av finsand
215–216 Mellansand
216–231 Lera Blågrå
231–235 Grovsand
235–272 Lera Blågrå
272–295 Sandig lera 285–290 Lerig sand
Figur 3. Trolle-Ljungby mosse. I förgrunden en björk som växer på en gammal torvpall.
Foto: Per Lagerås.
Figur 6. Borrsegment 190–290 cm. Segmentet domineras av senglacial lera som uppåt (till vänster i bild) övergår i alggyttja. Foto: Per Lagerås.
Figur 4. Borrsegment 0–100 cm. Mörkbrun torv och gyttja och därunder (till höger i bild) kalkgyttja. Foto: Per Lagerås.
Figur 5. Segment 100–200 cm, dominerat av kalkgyttja. Foto: Per Lagerås.
Bilaga 4. Schakttabell
Schakt Lokal Längd (m) Djup, min* Djup, max* Alv Beskrivning
301 202 88,806 0,4 0,6 Stenig sand Belägen i plan åkermark. Djupast i N, ca 0,4 matjord därunder upp till 0,2 äldre markhorisont/K-påverkad mörkbrun sandig jord. Därunder övergång till stenbemängd sandig alv. Den äldre markhorisonten avtog mot S.
305 202 90,579 0,35 0,4 Stenbl. sand Belägen i plan åkermark, ca 0,35–0,4 matjord, Alv= stenblandad rödbrun sand. Anläggningar i söder.
321 202 60,864 0,3 0,4 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,3–0,4 m matjord, Alv= sand, K-lager i söder i övrigt måttlig förekomst med anläggningar.
325 239 55,397 0,3 0,6 Sand (ler) Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 m matjord sedan 0,05–0,3 äldre markorisont. Alv=sand med partier av lera.
326 239 48,62 0,25 0,3 Sand (ler) Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord sedan 0,05 äldre markorisont. Alv sand med partier av lera.
328 239 41,577 0,4 0,5 Sand (ler) Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord sedan 0,2–0,25 äldre markorisont. Alv sand med partier av lera.
337 239 85,14 0,4 0,6 Sand Belägen på svag V-sluttning i åkermark, ca 0,25 matjord sedan 0,15–0,35 äldre markorisont, på partier fyndförande K-lager. Alv=sand med partier av lera.
338 238 35,188 0,45 0,52 Sandig silt Belägen i plan åkermark, ca 0,3 matjord, 0,15–0,22 äldre markhorisont + infiltration. Alv=”fet” kompakt sandig silt med lerigare partier.
340 238 43,487 0,3 0,4 Sandig silt Belägen i plan åkermark, ca 0,3 matjord, 0,1 äldre markhorisont + infiltration. Alv=”fet” kompakt sandig silt. Förekomst av markfasta stenar 0,3–0,6 m st.
345 238 36,69 0,3 0,42 Sandig silt Belägen i plan åkermark, ca 0,3 matjord, 0,1–0,12 äldre markhorisont + infiltration.
349 238 21,777 0,4 0,45 Sandig silt Belägen i plan åkermark, ca 0,3 matjord, 0,1–0,15 äldre markhorisont + infiltration. Alv=”fet” kompakt sandig silt.
358 238 31,184 0,3 0,4 Sandig silt Belägen i plan åkermark, ca 0,3 matjord, 0,1 äldre markhorisont + infiltration. Alv=”fet”/kompakt sandig silt. Anläggningar + stenlyft 359 239 103,901 0,4 0,6 Sand Belägen på svag V-sluttning i åkermark, ca 0,3 matjord, 0,1–0,15 äldre markhorisont, 0,1–0,15 infiltration.
364 204 12,895 0,25 0,35 Sandig silt Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05 äldre markhorisont. Alv=sandig silt med partier av lera.
365 204 32,431 0,3 0,42 Sandig silt Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05–0,12 äldre markhorisont. Alv=sandig silt med partier av lera.
368 204 12,813 0,3 0,35 Sandig silt Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05 äldre markhorisont. Alv=sandig silt med partier av lera.
381 240 87,767 0,25 0,65 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0–0,35 äldre markhorisont. Rikligt med anläggningar. Markhorisonten ökar norr ut med den sluttande topografin.
396 240 72,429 0,25 0,5 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0–0,2 äldre markhorisont. Rikligt med anläggningar. Markhorisonten ökar norr ut med den sluttande topografin.
403 240 46,39 0,25 0,5 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0–0,2 äldre markhorisont. Måttligt med anläggningar. Alv=sand i söder, siltig sand i N.
Markhorisonten ökar norr ut med den sluttande topografin.
408 240 34,123 0,35 0,45 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,1–0,15 äldre markhorisont. Måttligt med anläggningar. Markhorisonten ökar norr ut med den sluttande topografin.
428 240 42,75 0,45 0,5 Sand Belägen på svag N-sluttning från impediment i S, ca 0,25 matjord, 0,15 äldre markhorisont + 0,05–0,1 infiltration. Måttligt med anläggningar.
Alv=sand + partier med grus/småsten.
429 240 36,822 0,3 0,3 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25 matjord, 0,05 äldre markhorisont. Glest med anläggningar. Alv=sand, partier med grus/sten.
430 240 52,708 0,3 0,45 Sand Belägen på svag N-sluttning från impediment i S, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05–0,15 äldre markhorisont. Måttligt med anläggningar. Alv=sand/grusig sand.
434 240 53,396 0,3 0,45 Sand Belägen på svag N-sluttning från impediment i S, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05–0,15 äldre markhorisont. Måttligt med anläggningar.
439 240 39,886 0,3 0,35 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05 äldre markhorisont. Måttligt med anläggningar. Alv=sand/siltig sand.
447 240 26,091 0,3 0,4 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05–0,1 äldre markhorisont. Måttligt med anläggningar.
455 240 45,767 0,3 0,4 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05–0,1 äldre markhorisont. Måttligt med anläggningar. Alv=sand/ siltig sand.
Schakt Lokal Längd (m) Djup, min* Djup, max* Alv Beskrivning
477 240 59,409 0,45 0,6 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,2–0,25 äldre markhorisont. Rikligt med anläggningar.
486 232 27,297 0,3 0,55 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25–0,3 matjord, 0,05–,25 äldre markhorisont. Rikligt med anläggningar i NV.
505 232 96,808 0,25 0,45 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25 matjord, 0–0,2 äldre markhorisont (tre skikt sandflykt observerade). Rikligt med anläggningar ffa i Ö. Alv = sand, bitvis siltig. I västra delen vattenpåverkad med mkt rostfällningar/klumpar som ”prickar” alven. I väster var sanden bitvis roströd.
512 232 53,256 0,25 0,33 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25 matjord, 0–0,08 äldre markhorisont. Glest med anläggningar. Alv = sand.
524 232 102,355 0,25 0,35 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25 matjord, 0–0,1 äldre markhorisont. Måttligt med anläggningar.
525 232 82,007 0,25 0,35 Sand Belägen i plan åkermark, ca 0,25 matjord, 0–0,1 äldre markhorisont. Glest med anläggnignar. Alv = sand (bitvis roströd)
535 203 14,242 0,25 0,35 Sand Belägen i gles uppvuxen blandskog. Under växtskiktet ca 0,25 m matjord, därunder 0,1 m äldre markhorisont innan (tydlig ploggång) 0,05 m
”rödjord”.
536 203 6,903 0,25 0,35 Sand Belägen i gles uppvuxen blandskog. Under växtskiktet ca 0,25 m matjord, därunder 0,1 m äldre markhorisont innan (tydlig ploggång) 0,05 m
”rödjord”. Ngt stenbunden alv, ett större stenlyft.
537 203 6,568 0,25 0,35 Sand Belägen i gles uppvuxen blandskog. Under växtskiktet ca 0,25 m matjord, därunder 0,1 m äldre markhorisont innan (tydlig ploggång) 0,05 m
”rödjord”.
600 205 21,682 0 0 Sand Ingen matjord, efter endast ett tunt lager förna/rotmatta på ca 0,05 m djup framkom ljus grå/beige fin sand, ibland varvad med gulfärgad. Tog ett
”titthål” på ca 0,8 m för att se att det ej utgjorde flygsand. Schaktet är beläget förhållandevist lågt i terrängen. Självföryngrad gles uppvuxen tallskog (50–70 år).
602 205 27,23 0 0 Sand Sökschaktet börjar i vallen (T601) och går väster ut. Ingen matjord endast ett tunt lager förna/rotmatta på ca 0,05 m djup därefter framkom fin gul/
grå/beige sand. Två ”titthål” på ca 1,3 & 1,4 m djup för att se att det ej utgjorde flygsand. Inga synliga horisonter eller skiftningar som antyder flygsand, endast homogen fin sand. Självföryngrad gles uppvuxen tallskog (50–70 år).
603 205 25,764 0 0 Sand Bananformad utbredning på sökschaktet. Ingen matjord endast ett tunt lager förna på ca 0,1–1,15 m djup därefter framkom fin gul/grå/beige sand.
Två ”titthål” på ca 1,4 m djup för att se att det ej utgjorde flygsand. Inga synliga horisonter eller skiftningar som antyder flygsand, endast homogen fin sand. Självföryngrad gles uppvuxen tallskog (50–70 år).
3002 231 75,863 0,25 0,9 Sand, grus sten Matjorden har schaktats av i samband med anläggande av fotbollsplaner och finns bara bevarad längst i väster. I östra delen av schaktet är bara matjorden avbanad innan man lagt på material för grusplanen, mot väster är även delar av alven bortschaktad. Man har sedan lagt upp massor för att få grusplanen i plan. Den ursprungliga topografin har antagligen utgjorts av en jämn västsluttning.
3006 231 100,737 0,25 0,25 Sand, grus, ste Matjord bevarad bara allra längst i väster. I övrigt är den avschaktad i samband med anläggande av fotbollsplaner.
3045 209 85,821 0,3 0,45 Mest fin sand Beläget i mycket svag västsluttning i åkermark. Topografin faller även svagt mot söder. Ställvis bevarade äldre markhorisonter under ploggången.
Fynd enstaka flintavslag. En av markhorisonterna, L3044, sparad och inmätt. Alven utgörs i huvudsak av ren fin sand, men här och där även grus och sten. Anläggningarna finns främst i partierna med ren sand. Fynd i matjorden bara enstaka flintavslag.
3051 209 88,257 0,33 0,55 Sand Beläget i plan åkermark. Djupast i väster där en äldre markhorisont (3046) finns. Fynd av 5–10 avslag i matjorden. I västra delen inslag av grus och småsten.
3061 209 23,622 0,4 0,5 Sand, småsten Beläget i extremt svag västsluttning, i åkermark. Alven utgörs av sand med enstaka småsten. I östra delen en äldre markhorisont (L3062) bevarad.
Väldigt mycket djurgångar.
3066 200 33,059 0,35 0,4 Sand Beläget i svag västsluttning i åkermark. Alven gradvis mer finkornig mot väster. Massor av djurgångar.
3073 200 16,182 0,35 0,4 Fin sand Beläget i mycket svag västsluttning. Ställvis finns äldre markhorisonter bevarade. Inga fynd påträffades i dessa, så de banades av. 2 flintavslag i matjorden. Väldigt mycket djurgångar.
3077 200 16,503 0,4 0,4 Sand Beläget i nästan plan åkermark. Mycket djurgångar. Ett patinerat avslag i matjorden.
3078 200 33,98 0,35 0,45 Sand Beläget på plant platåläge, i åkermark. Platåläget fortsätter mot söder och sannolikt även mot norr, under dagens E22. Inga äldre markhorisonter bevarade. Alla anläggningar utom två låg i schaktets södra kant.
3093 216 8,494 0,4 1,05 Sand Beläget i plan åkermark. Alven sand med rikliga mängder järnutfällningar i vissa nivåer. Djupschakt till 1,05 meter i schaktets västra del, i jakt på eventuella översandade växt- eller aktivitetshorisonter. Inga sådana påträffades. Sanden hade ungefär samma, jämna kornstorlek hela vägen ner till 1,05 m. Per Lagerås tittade på prov och sa att det sannolikt rör sig om flygsand.
Schakt Lokal Längd (m) Djup, min* Djup, max* Alv Beskrivning
3094 216 11,732 0,4 0,4 Sand Beläget i plan åkermark. Alven=sand med riklga mängder järnutfällningar. Fläckar av grå (sotfärgad?) sand, lika L3102. Inga fynd.
3095 216 17,306 0,4 0,5 Välsort sand Beläget i plan åkermark. Alven=välsorterad sand med rikliga mängder järnutfällningar i västra delen. Under L3102 i öster är ljus, beige sand. Inga fynd
3096 216 11,996 0,4 0,4 Välsort sand Beläget i plan åkermark. Alv sand med rikliga mängder järnutfällningar. Inga fynd.
3097 216 16,427 0,4 0,9 Välsort sand Beläget i plan åkermark. Alv sand, inga fynd. I västra änden av schaktet schaktades ner till 0,9 m djup. Ungefär samma kornstorlek på sand hela vägen.
3100 216 12,065 0,4 0,4 Välsort sand Beläget i plan åkermark. Alv välsorterad sand, inga fynd.
3101 216 10,448 0,4 0,4 Välsort sand Beläget i plan åkermark. Alven välsorterad sand med järnutfällningar. Inga fynd.
3117 201 43,791 0,3 0,4 Sand Beläget på krön av höjd och dess östsluttning. Höjden sträcker sig även norrut, synlig på andra sidan E22 samt söderut, men är här mindre markerad. Alven utgörs av grusig och småstenig sand i väster och ren sand i öster, ner i sluttningen. Under ploggången finns tydliga spår av alvluckring/djupplöjning, i synnerhet i den högsta västra delen.
3119 201 8,454 0,3 0,4 Sand Beläget i plan åkermark, nedanför östsluttning. Alv ren sand.
3120 201 3,85 0,8 0,95 Grå sand Beläget i plan åkermark nedanför östsluttning. Under ploggången 3 stycken kraftigt humösa lager, vart och ett 0,25–0,3 m tjocka, lika dagens matjord, bara ngt ljusare. Troligen påfört i omgångar i naturlig svacka. Alven består av ljusgrå sand, sådan den brukar se ut i fuktigare partier. Inga fynd.
3122 201 11,82 0,3 0,4 Sand. Beläget i svag östsluttning. Tydliga spår av alvluckring under ploggången. Inga fynd
3123 201 17,877 0,3 0,4 Sand Beläget på plant höjdkrön i åkermark. Inslag av grus i alven, framför allt i anslutning till L3125. 1 avslag i matjorden.
3129 236 14,616 0,4 0,5 Sand Beläget i plan mark bevuxen med gräs och björkar. Inga fynd
3130 236 8,381 0,4 Sand Beläget i plan åkermark. Fyllnadsmassor med allt från torv och pinnar till ljus sand. Kraftigt illaluktande.
3131 236 15,237 0,4 0,7 Sand Beläget i plan mark, gles skog+åker. Alv i sydöstra delen sand med enstaka sten. I nordvästra påförda stinkande massor, som i OS3130.
3133 236 4,12 0,3 Beläget i plan åker. Påförda massor
3134 236 3,818 0,3 0,3 Beläget i plan åker. Påförda massor.
3135 236 8,049 0,9 Beläget i plan åker. På 0,9 meters djup påträffades gult håltegel. Inte schaktat ner i alv, sannolikt urschaktat innan massor påförts i sen tid.
3140 236 5,671 1 Beläget i plan åker. Påförda stinkande massor till 1 m djup, sedan schaktades inte djupare.
3150 236 21,733 0,3 0,3 Sand med sten Beläget på liten höjd i skog. Höjden har sträckning i N–S. Alven innehåller sten 0,05–0,3 m stora.
3155 236 33,448 0,3 0,5 Sand med sten Beläget i plan skogsmark. Tydlig ploggång, ca 0,25 m djup. Inga äldre markhorisonter bevarade.
3161 236 53,033 0,25 0,3 Sand Beläget på platå och i svag NV-sluttning i skogsmark. Tydlig ploggång, ca 0,15 m tjock. Sten här och där i alven.
3162 236 7,434 0,25 0,3 Sand Beläget i plan skogsmark, 0,25–0,3 m djupt. Tydlig ploggång ca 0,15 tj. Alv: sand med sten.
* =Minsta och mesta djup på bortschaktad matjord, inklusive eventuella äldre markhorisonter och/eller flygsandslager.