Respondenterna talar kring bedömningen av den nyanlända elevens kunskaper och att kartläggning ses som ett stöd för placering i rätt klass och undervisningsgrupp. I intervjumaterialet framkommer det att ett introduktionssamtal påbörjas när nyanlända elever börjar på skolan. Introduktionssamtalet innefattar även en kartläggning av elevernas ämneskunskaper och erfarenheter som ska ske inom två månader. Skolan har bestämt att utförandet av introduktionssamtal och kartläggningsmaterial ska ske samtidigt för att spara tid. Skolan ska arbeta för att så snart som möjligt börja använda sig av Skolverkets kartläggningsmaterial. I intervjumaterialet framkom det att när skolan börjar använda sig av Skolverkets kartläggningsmaterial kommer del ett att kartläggas av mentorer i förberedelseklasser tillsammans med studiehandledare eller modersmålslärare. Del två kommer att göras av kommunanställda personer som kommer att åka runt i varje skola och sköta del två av kartläggningen. Del tre av kartläggningsmaterialet är inte obligatoriskt.
En känsla som man har och som flera kommuner signalerat, vi också, att vi kommer ha svårt att hålla den här två månaders gränsen eftersom det är så många som har kommit. Det är jättesvårt… plus då att hitta personal som har både tid och kunskap och göra detta eftersom det är
25
70 minuter per del, så 140 min per elev. Sen så ska man ju gå igenom det, sammanställa och lämna över (R6).
En av respondenterna betonar vikten av Skolverkets kartläggningsmaterial och berättar att ”…det tycker jag faktiskt är jättebra för då ska alla ha samma utgångspunkt, alla kartläggs på samma sätt” (R2). I intervjumaterialet framkommer det att de inte använder sig av Skolverkets kartläggningsmaterial på grund av att de har personalbrist och därför har de framställt ett eget kartläggningsmaterial som de använder sig av för tillfället. Skolans egna kartläggningsmaterial består av följande sex delar: Jag, Praktiska kunskaper, Läsa, Skriva, Omvärldskunskap och Matematik.
Vårt dilemma här är ju att det är jättesvårt att hitta modersmålslärare och studiehandledare... för en studiehandledare ska ju helst kunna mycket på sitt modersmål, och kunna mycket på svenska och helst känna till det svenska skolsystemet. Det är svårt att hitta, så att alla får egentligen inte så mycket som de har rätt till… (R3).
I intervjumaterialet framkommer det att det var viktigt att man i början låter de nyanlända eleverna landa och känna att de är trygga då en del bär på en tung ryggsäck fylld med olika erfarenheter. ”Det viktigaste är att de nyanlända eleverna känner sig välkomna, trygga, att de känner sig en i gruppen, detta är viktigare än att de lär sig något i början” (R4). Det framkommer även att under ett introduktionssamtal deltar den nyanlända eleven tillsammans med sina föräldrar eller en annan vårdnadshavare samt samordnare, klasslärare och eventuellt tolk. Respondenterna hävdar även att det som görs under ett sådant samtal är att bland annat gå igenom övergripande frågor kring tidigare skolgång, om de har läs- och skrivkunskaper, hälsa, personuppgifter, om de kan bokstäverna på modersmålet och de latinska samt andra ämneskunskaper.
Mål i skolan
För att en nyanländ elev ska uppnå målen i skolan utgår lärare ifrån läroplanen (R1). En del respondenter ansåg att det är svårt att följa läroplanen i början av de nyanlända elevernas skolgång då de nyanlända eleverna inte har förmågan till att nå målen. ” I den reguljära klassen följer man läroplanen, men i en förberedelseklass är det svårt då alla befinner sig på olika nivåer och är i behov av individuell hjälp”(R1). Det fanns nyanlända elever som uppnådde målen i en del ämnen men inte i alla. R2 berättar att man som lärare på sätt och vis får lägga ”undan” läroplanen och att lärarna och de nyanlända eleverna får sätta upp egna mål i början, exempelvis att behärska språket och kunna uttrycka sig i skrift och tal. ”Förstår du inte vad läraren pratar om då är det ju kört, då når du inga mål” (R2). R5 poängterar under intervjun att det är viktigt att man har samma förväntningar på alla eleverna i en reguljär klass, vare sig man är nyanländ eller inte. "Jag förväntar mig lika mycket från alla i klassen, såklart att man måste ha rimliga krav men jag tycker inte att vi ska särbehandla någon" (R5). Detta genom att alla elever exempelvis räcker upp handen, lyssnar och väntar på sin tur även fast eleven behöver mer hjälp än de andra eleverna. Något som uttryckts vara betydelsefullt i arbetet med nyanlända elever är att i första hand koncentrera sig på språket, ge dem mer tid och att man har studiehandledare och modersmålslärare som hjälper till att översätta. Det är även betydelsefullt att lärare från förberedelseklasser och reguljära klasser håller kontakten sinsemellan gällande de nyanlända elevernas utveckling. R5 och R6 lyfter
26 även upp att kontakten med föräldrarna är viktig då man behöver veta hur eleven har det hemma och om föräldrarna har möjlighet att stödja eleven med läxorna.
De flesta respondenterna anser att det är svårt för de nyanlända eleverna att uppnå målen i skolan, de såg det som ett orealistiskt mål då det sätter mycket press på både lärare och elev. Att nyanlända elever inte kan uppnå målen i skolan ses som något naturligt och lärare bör istället fokusera på elevens utveckling. Höga krav kan sänka motivationen och därför är det viktigt att se på de nyanlända elevernas individuella mål.
I början utgår man inte efter läroplanen, utan först måste man fokusera på att integrera den nyanlända eleven, att man säger att vi tycker om dig, du är trygg här, du har vänner här. Sen utgår man sakta men säkert efter läroplanen (R4).
Stödinsatser
Det är viktigt att skolan har en trivsam miljö och att eleverna känner sig välkomna, då detta ses som en stödinsats av skolan enligt R3. Alla respondenter lyfter fram under intervjuerna att om en elev (både nyanlända och svenska elever) skulle vara i behov av extra stöd och hjälp, diskuterade man det då i det de kallar för ”team”. I ett teammöte är det oftast biträdande rektor, specialpedagog och mentor som träffas fyra gånger per termin där de diskuterar elevernas kunskapsutveckling, inlärningssvårigheter och om de av olika anledningar behöver extra insatser i form av stöd och hjälp ”…och det är också en trygghet att vi kan prata och följa upp eleverna” (R5). Lärare kunde exempelvis hjälpa till med att träna matematik, läsa och skriva. R4 betonar vikten av att man som lärare är uppmärksam på om den nyanlända eleven är i behov av extra stöd eller inte, då det ibland kan vara elevens självförtroende som sviktar eller att eleven inte är motiverad. Dessa aspekter kan påverka den nyanlända elevens skolgång och det kan då ibland vara svårt för lärarna att avgöra om eleven är i behov av extra stöd eller inte. Den nyanlända eleven kan i ett sådant skede istället vara i behov av extra anpassningar, som innebär bland annat att eleven får skoluppgifter på sitt modersmål. Ökningen av nyanlända elever har medfört att ”…en del nyanlända elever som är i behov av modersmålslärare inte alltid kan få det då det inte finns tillgång till lärare” (R3). R3 berättar om att modersmålsundervisning erbjuds av kommunen och inte av skolan, kravet är att skolan ska ha minst fem elever i gruppen och detta har inte alltid kunnat uppnås och därför har skolan inte kunnat erbjuda denna stödinsats.
En stödinsats hade varit att kunna erbjuda så många nyanlända elever som möjligt att få modersmålsundervisning och försöka organisera så man kan ha det i anslutning till skolan så man inte behöver åka till en annan plats för att få modersmålsundervisning (R3).
Förberedelseklass
R3 lyfter fram att det idag finns 75 nyanlända elever på skolan och att de har haft förberedelseklass i drygt 3 år. På grund av den hastiga ökningen av nyanlända elever startade skolan vid årsskiftet, utöver förberedelseklass för årskurs 1-3 som redan fanns, även en förberedelseklass för årskurs 4-6 och en för årskurs 7-9. I skolan är det biträdande rektor, samordnare och klasslärare som vid introduktionssamtalet bestämmer om den nyanlända eleven ska placeras i en förberedelseklass. Kunskaper inom det svenska språket ses som den avgörande aspekten. R6 berättar att nyanlända elever som
27
undervisades i en förberedelseklass ska delvis delta i reguljär klass tillsammans med andra svenska elever i de praktisk-estetiska ämnena som är idrott, musik, bild och slöjd. Detta för att de bland annat ska ha möjlighet till att socialisera sig och hitta kamrater. När lärare bedömer att eleven har tillräckligt med kunskaper inom det svenska språket ska hen även börja delta i andra ämnen, det vanligaste är att de börjar med matematik. Förutom det svenska språket undervisas de nyanlända eleverna i förberedelseklasserna också i exempelvis engelska och matematik på en grundläggande nivå. Alla respondenter hävdar att de nyanlända eleverna har rätt att gå i en förberedelseklass i max ett år, vilket också är skolans eget mål, men vid särskilda skäl kan eleven fortsätta i max två år. Exempel på särskilda skäl är bland annat om eleven har en funktionsnedsättning eller om hen är lågbegåvad (R6).
Man går i en förberedelseklass i ett år… enligt regelverket. Om det inte finns särskilda skäl får nyanlända elever inte vistas i en förberedelseklass längre än ett år, men med särskilda skäl är det max två år. Målsättningen är att komma ut i en reguljär klass så fort som möjligt för som lärare kan man inte vänta på att eleverna ska kunna språket fullt ut (R3).
Samtliga respondenter betonar vikten med en förberedelseklass, då de nyanlända eleverna får chansen till att vara i en mindre och lugnare grupp där eleverna vågar pröva vingarna och göra fel samt att lärarna kommer eleverna närmre. Eleverna får också extra mycket hjälp då det ofta finns tre lärare vid undervisningstillfället, vilket medför att eleverna får bra stöttning från lärarna. R5 menar också att det är bra om en nyanländ elev kan få hjälp av en annan elev med samma modersmål när det gäller att översätta och förklara då det kan stärka tryggheten, dock upplevde hen detta som ett problem då det svenska språket glöms bort och inte talas i klassrummet.
Jag kan tycka att det är bra i början med en förberedelseklass, jag kan tycka att det stärker tryggheten, att det kan vara skönt att någon annan på ens hemspråk kan prata och berätta, sen så tycker jag att det är så mycket lättare att jobba. Men man kan få så mycket mer resurser om man skickar ut dem i de reguljära klasserna för då kan man vara med på så pass mycket ändå fastän man inte kan språket (R5).
Dock framkommer det också i intervjumaterialet att det skapas en känsla av ”vi” och ”dom”. R3 lyfter fram att skolan försöker arbeta med att de nyanlända eleverna ska bli allas angelägenhet, dvs. allas angelägenhet för att skapa gemenskap bland elever och skolpersonal, det blir då en mer inkluderande miljö. Detta är en av anledningarna till att skolan diskuterar att de till hösten ska försöka byta organisation och att de då kommer att ta bort förberedelseklasserna. De nyanlända eleverna får då börja i en reguljär klass med en gång när de kommer till skolan. R3 anser att en fördel med organisationsbytet var att personalgruppen blir mer enad då de kommer att arbeta tillsammans. Samtliga respondenter jämförde för- och nackdelar med borttagandet av förberedelseklasser. R6 understryker att fördelen med en förberedelseklass är att de nyanlända eleverna lär sig mer svenska, de får vara i en mindre grupp då det blir mer lugn och ro, de kan också få mer förförståelse när lärarna går långsammare fram. R4 anser att en del av de nyanlända eleverna kan behöva vara i en förberedelseklass och att en del kan behöva gå i en
28 reguljär klass direkt vid deras ankomst, det är väldigt individuellt beroende på vilken nivå eleverna befinner sig på.
Om de istället hade börjat i en reguljär klass med en gång hade de nyanlända eleverna blivit en del av skolan och fått fler kamrater och att den sociala gemenskapen hade blivit på ett annat sätt. Om de till hösten byter organisation och tar bort förberedelseklasserna så blir det bättre för då bli eleverna en del av skolan på en gång och blivit mer integrerade på det sättet (R1).
En annan anledning till att skolan försöker utföra organisationsbytet är att det i längden lönar sig vad gäller resurser och att det hjälper de nyanlända eleverna att socialisera sig (R5). ”Skolan har sett att det är lättare för elever som går i en reguljär klass med att skaffa kamrater och socialisera sig än de elever som går i en förberedelseklass” (R3). R5 poängterar att det är en trygghet att veta att klassläraren får hjälp av en studiehandledare som kan hjälpa till och efterarbeta någonting med de nyanlända eleverna och på så sätt minskar pressen på läraren när hen ska lära ut till klassen, då alla befinner sig på olika kunskapsnivåer. R6 sammanfattar att det är detta som är meningen med den tänkta förändringen, då skolan har så pass mycket nyanlända elever som kommer till förberedelseklasser där stödet slutligen inte kommer räcka till och därför är det bättre att de får stödet i en reguljär klass istället.
Det klasslärarna och vi är överens om, det är att man behöver kunna det vanliga klassrumsspråket lite, alltså förstå de instruktioner och lite sånt. Man behöver också kunna berätta när man inte förstår något, man behöver kunna göra sig förstådd, våga fråga när man inte förstår och såna saker… det är jätteviktigt innan dess så är man inte riktigt beredd att gå ut i en reguljär klass (R6).
Vi ber respondenterna att berätta vidare kring de nyanlända elevernas kunskapsnivå efter att de gått i en förberedelseklass. Några av respondenterna hävdar att de nyanlända eleverna ligger på olika kunskapsnivåer efter att de genomgått en förberedelseklass. R6 understryker att kunskapsnivån handlar mycket om vad man har för tidigare skolbakgrund. Lärare vill att de nyanlända eleverna ska ha kunskaper kring hur skolan och samhället fungerar i Sverige. Några av respondenterna poängterar att de nyanlända eleverna inte har inlärningssvårigheter inom ämnet matematik, förutom problemlösningar då det är språket som ställer till det. Ett hinder för inlärning kan bland annat vara det eleverna bär med sig, exempelvis trauman. R6 berättar att de nyanlända yngre eleverna som inte har en tidigare skolbakgrund har mycket lättare för att anpassa sig och lära sig, då de börjar från ruta ett tillsammans med de svenska eleverna. R2 och R6 understryker att de nyanlända elever som är äldre och tidigare har gått i skolan är mer motiverade men de har dock svårare för inlärning eftersom det är mer att ta in, det blir svårare att lära språket utan brytning i talet. Kommer du som yngre har du mycket lättare för att ta till dig accenter och lära dig att uttala mycket lättare ”…kommer du som sexåring så får du vara med hela läsinlärningsprocessen med jämnåriga, även fast du inte kan språket”(R6). R6 sammanfattar att alla nyanlända elever gör framsteg i olika takt, beroende på skolbakgrund och det underlättar om de kan läsa och skriva på sitt modersmål, om de kan det latinska bokstäverna samt det engelska språket. Enligt R5 har nyanlända elever som går på fritids en fördel eftersom de lär sig språket på ett helt annat
29
sätt då de får kommunicera och socialisera sig med andra svenska elever. De nyanlända eleverna får också lära sig hur skolans rutiner fungerar. Fritids är frivilligt om föräldrarna arbetar men skolan kan även erbjuda det vid särskilda behov. R2 hävdar att skolan är en trygghet för de nyanlända eleverna då skolan också skapar vardagsrutiner för eleverna.
En uppföljning av de nyanlända elevernas kunskapsutveckling görs med hjälp av skriftliga omdömen, viss dokumentation görs till föräldramötet och teammötet. Samtliga respondenter lyfter upp att lärarna pratar sinsemellan om hur det går för eleverna och uppdaterar varandra. ”En hel del nyanlända elever flyttar när de får uppehållstillstånd och då blir det svårt att följa upp dessa elever” (R6). R1 berättar att när den nyanlända eleven börjar i en annan skola ska läraren sammanställa det eleven lärt sig och sedan skicka uppföljningen till elevens nya skola.
I intervjumaterialet framkommer det att det inte är vanligt på skolan att de nyanlända eleverna har kontakt med kurator och sjuksköterska gällande deras mående. Dock när det har förekommit att de nyanlända eleverna behövt prata med någon har skolan haft kontakt med flyktinghälsan, Röda Korset och BUP.