Intagandet av ett behandlingspedagogiskt perspektiv innebär att man har ett intersubjektivt synsätt som skapar samspel och gemenskap människor emellan, detta stärker även den inkluderande pedagogiken. Det pedagogiska mötet i undervisning medför uppbyggandet av relationer. Att visa andra respekt och se vardera människa som unik stärker det pedagogiska mötet.
Barnkonventionen lyfter upp att inkludering är en rättighet, dock tillämpas inte begreppet inkludering i de svenska styrdokumenten. Sverige har anslutit sig till denna konvention och därför anser vi att denna studie kan bidra med idéer till lagändringar om hur begreppet ska kunna tillämpas i väsentliga lagar som berör nyanlända elever. Detta är viktigt att utveckla vidare eftersom det är ett begrepp som barnkonventionen lyfter upp och är en väsentlig del av skolan. Denna studie kan bidra med kunskaper till yrkesverksamma inom skolväsendet som arbetar med nyanlända elever, då det bland annat i studien tydliggjorts vilka för- och nackdelar det finns med förberedelseklasser. Vi anser att det kan vara betydelsefullt att synliggöra vikten av en inkluderande skolmiljö för yrkesverksamma, exempelvis skolor, skolförordningen, Skolverket etc. Detta då det kan komma att påverka de nyanlända elevernas skolutveckling och inkludering i samhället. Att ta hänsyn till dessa aspekter kan medföra en minskad risk för en negativ utveckling, exempelvis kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Sådana riskfaktorer kan medföra stora kostnader och problem för både staten och individen. En positiv skolutveckling och psykisk hälsa är skyddsfaktorer som hjälper de nyanlända eleverna att inkluderas och bli en del av skolan och samhället.
Som vi tidigare nämnt har Nilholm och Göransson (2013) refererat till Haug om hävdat att det fortfarande finns särlösningar i skolan som gör att det inte bidrar till en inkluderande miljö. Hur kan man då förhålla sig till inkludering när det fortfarande idag finns förberedelseklasser? Att de nyanlända eleverna går miste av de fördelar som en förberedelseklass bidrar med kan ses som något negativt. Ett förslag till vidare forskning kan därför vara att göra en fallstudie av hur skolan ska behålla de positiva aspekterna från förberedelseklasserna, då organisationsbytet kan komma att träda i kraft.
42
REFERENSER
Andersson, A., Lyrenäs, S. & Sidenhag, L. (2015). Nyanlända i skolan. Malmö: Gleerups Utbildning.
Broomes, O. P. (2013). More than a New Country: Effects of Immigration and Home Language on Elementary Students’ Academic Achievement over Time. Education Policy Analysis Archives, 21 (48).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Ellneby, Y. (2008). Pedagoger mitt i mångfalden: att möta barn från andra kulturer i förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.
Eriksson Gustavsson, A-L., Göransson, K & Nilholm, C. (red.) (2011). Inledning. Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. (13-25). Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson Gustavsson, A-L., Göransson, K & Nilholm, C. (2011). Skolutveckling som förebyggande arbete. I: Kerstin Göransson (red.). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. (33-54). Lund: Studentlitteratur.
Forsman, B. (1997). Forskningsetik – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Hermerén, G. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2016-02-29 från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kästen-Ebeling, G & Otterup, T. (2014). Nyanlända elever i Sverige. II: Inger Bergendorff (red.) En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever. (31-48). Lund: Studentlitteratur.
Kästen-Ebeling, G & Otterup, T. (2014). Hälsans betydelse för nyanlända barn. VI: Henry Ascher (red.) En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever. (95-118). Lund: Studentlitteratur.
Kästen-Ebeling, G & Otterup, T. (2014). Den speciella situationen för ensamkommande barn i skolan. VII: Live Stretmo & Charlotte Melander (red.) En bra början - mottagande och introduktion av nyanlända elever. (119-140). Lund: Studentlitteratur.
Malmström, C. (2006). Satsa på barnens vardagsmöjligheter – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar. Nr 3. Stockholm: Stiftelsen Allmänna barnhuset.
Migrationsverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Skolverket, Länsstyrelserna & Socialstyrelsen. (2015). Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar. Hämtad 2016-01-20 från:
http://www.migrationsverket.se/download/18.b70e31914e4e8c297f39d/14 36275891075/Rapport_ensamkommande+barn_maj+2015_webb.pdf
Migrationsverket. (2016). Hämtad 2016-02-16 från:
43
Nilholm, C & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Malmö Högskola, Mälardalens Högskola.
Patel, R & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Popov, O & Sturesson, E. (2015). Facing the pedagogical challenge of teaching
unaccompanied refugee children in the Swedish school system. Umeå University, Sweden. ISSN: 18227864.
Prop. 1989/90:107. Om godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter. Hämtad 2016-02-10 från: http://data.riksdagen.se/fil/ADF51721-FC82-4BB9-86E2-EEF3A1458D21
Prop. 2014/15:45. Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång. Hämtad 2016-02-11 från:
http://www.regeringen.se/contentassets/493eacd6499d4701855e4bcfd0c5 dfcd/utbildning-for-nyanlanda-elever---mottagande-och-skolgang-prop.-20141545
Rodell Olgaç, C. (1996). Förberedelseklassen – en rehabiliterande interkulturell pedagogik. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Sandström, M., Stier, J & Nilsson, L. (red.) (2014). Inkludering – möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Sinkkonen, H & Kyttälä, M. (2014). Experiences of Finnish Teachers Working with Immigrant Students. European Journal Of Special Needs Education, 29 (2), 167-183.
Skolverket. (2016). Utbildning för nyanlända elever. Skolverket, Stockholm. Hämtad 2016-02-03 från: http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/barn-och-elever-med-utlandsk-bakgrund?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fw s%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3576.pdf%3Fk% 3D3576 Skolverket. (2016). Hämtad 2016-02-25 från: http://www.skolverket.se/bedomning/bedomning/kartlaggningsmaterial Skolverket. (2016). Hämtad 2016-03-05 från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/artikelarkiv/inkluderan de-skola-1.173803
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2016-02-20 från:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K3
SFS 2016:151. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2016-02-20 från:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/#K3
44 SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad
2016-02-22 från:
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/#K5
Socialstyrelsen. (2013). Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och
ungdomar – en vägledning. Artikelnummer: 2013-5-2. Hämtad 2016-01-20 från:
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19030/20 13-5-2.pdf
Theodorou, E. (2011). ’Children at our school are integrated. No one sticks out’: Greek-Cypriot teachers’ perceptions of integration of immigrant children in Cyprus. International Journal Of Qualitative Studies In Education (QSE), 24 (4), 501-520.
UNHCR. (2016). Hämtad 2016-02-17 från: https://sverigeforunhcr.se/syrien
UNHCR. (2016). Hämtad 2016-02-17 från: https://sverigeforunhcr.se/om-oss/unhcrs-historia
UNHCR. (2016). Hämtad 2016-02-17 från:
https://sverigeforunhcr.se/om-oss/vem-ar-flykting
UNHCR. (2016). Hämtad 2016-02-17 från: https://sverigeforunhcr.se/om-oss
UNHCR. (2016). Hämtad 2016-02-17 från: https://sverigeforunhcr.se/blogg/skolgang
UNICEF. (2016). Hämtad 2016-02-15 från: https://unicef.se/barnkonventionen
UNICEF. (2016). Hämtad 2016-02-15 från: http://unicef.se/barnkonventionen/las-texten
Bilaga I Missiv