Kemi och kemiteknik
Utbildningens mål
Utbildningen har som mål att ge nödvändiga kunskaper och färdigheter för civilingenjörens yrkesverksamhet samt att bidra till den personliga utvecklingen. En allmän beskrivning av civilingenjörsutbildningen vid KTH finns i Utbildningsguiden på studentwebben:
www.kth.se/student . För civilingenjörsutbildningen i kemi och kemiteknik gäller dessutom att den skall ge
• kunskaper och färdigheter i grundläggande matematiska, naturvetenskapliga och tekniska ämnen av betydelse för kemin och kemitekniken
• förmåga att teoretiskt beskriva fysikaliska och kemiska förlopp samt att bedöma utnyttjade modellers tillämpbarhet i olika sammanhang
• förmåga att utifrån kemiska, termodynamiska och kinetiska aspekter utveckla olika kemiska reaktions- och processvägar
• laborativa färdigheter och kunskaper om säker kemikaliehantering
• förmåga att i laboratorieskala och i större skala planera, genomföra och utvärdera experiment
• förmåga att utveckla kemiska produkter och att utforma tillverkningsprocesser med hänsyn till råvaror, energi, säkerhet, ekonomi samt inverkan på yttre och inre miljö
• färdigheter i att använda datorer för tekniska beräkningar och för informationssökning
• kännedom om olika energislag och deras omvandling
• kunskaper om olika materials egenskaper och användning
• förmåga att kritiskt granska litteratur och tekniker inom områden relaterade till kemi och kemiteknik
• kännedom om den svenska och internationella kemiindustrins struktur och inbördes relationer
• tillräckligt goda baskunskaper för att snabbt kunna inhämta kunskaper inom nya områden och för att kunna tillämpa nya rön för utveckling och förnyelse av kemiska produkter och kemitekniska processer
• förmåga att i muntlig och skriftlig form presentera idéer och resultat och att kommunicera med såväl andra tekniker som med personer utan teknisk-naturvetenskaplig bakgrund
• fördjupade kunskaper inom någon kemisk eller kemiteknisk specialinriktning, en s.k.
kompetensinriktning
• en grund för forskarutbildning inom kemi eller kemiteknik
För att realisera dessa mål karakteriseras utbildningen av att de kemitekniskt tillämpade ämnena bygger på en solid grund av matematik, numerik, kemi och övrig naturvetenskap
Utbildningens innehåll
Utbildningen, vars nominella studietid är 4,5 år, består under de två första årskurserna av kurser i matematiskt-naturvetenskapliga ämnen, exempelvis matematik, fysik, kemi och mekanik, och grundläggande tekniska ämnen. Höstterminen i tredje årskursen består till större delen av tillämpade kemitekniska ämnen. Den återstående studietiden ägnas åt
kompetensinriktning, valfria kurser samt examensarbete.
Kemi och kemiteknik K
För att avlägga civilingenjörsexamen i kemi och kemiteknik skall den studerande ha minst betyget godkänd i samtliga obligatoriska och valfria kurser som tillsammans med
examensarbetet skall omfatta 180 poäng. Han/hon skall ha fullgjort en vald
kompetensinriktning. De kurser som ingår i kemi- och kemiteknikutbildningen finns angivna i läro- och timplanerna för årskurs 1-3 och för kompetensinriktningarna.
Samtliga kurser under första och andra året och höstterminen i tredje årskursen är
obligatoriska med undantag för de inledande kurserna i matematik, kemi och datoranvändning under preparandveckorna.
I examen ingår även minst 12 poäng TMS-kurser (Teknik-Människa-Samhälle), d v s kurser som ligger utanför de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Som exempel kan nämnas språk, ekonomi, juridik, biologi och miljövård. I utbildningens 180 poäng ingår också 10 helt valfria poäng,TMS och helt valfria kurser kan även tillgodoräknas från annan högskola eller universitet.
Kompetensinriktingar
En kompetensinriktning är en fördjupning inom ett visst ämnesområde. Varje
kompetensinriktning har ett antal obligatoriska kurser som tillsammans med rekommenderade kurser inom fördjupningsområdet skall omfatta 40 poäng. De rekommenderade
fördjupningskurserna väljs i första hand från den lista av rekommenderade kurser som finns för varje inriktning. Val av kurser utanför listan skall godkännas av den
kompetensinriktningsansvarige. Ett examensarbete på 20 poäng skall göras inom det valda fördjupningsområdet. Valet av kompetensinriktning sker under höstterminen i tredje årskursen. Vårterminen i årskurs 3 ägnas åt kurser som är grundläggande för respektive inriktning medan fjärde årskursen till stor del ägnas åt mer specialiserade kurser i de huvudämnen som ingår i den valda kompetensinriktningen. Normalt görs examensarbetet under höstterminen i årskurs 5.
För K-teknologer som började sin utbildning ht –01 och påbörjade sin kompetensinriktning vt-04 är undervisningen från och med tredje årskursens vårttermin uppdelad i följande kompetensinriktningar:
• Biomolekylär teknik
• Industriell ekologi
• Kemiteknik
• Läkemedelsteknik
• Materialkemi
• Molekylär design
Programöverskridande inriktningar
Följande kompetensinriktningar är tillgängliga för teknologer från olika utbildningsprogram:
• Biomedicinsk teknik
• Affärsutveckling och medieteknik
Kemi och kemiteknik K
Individuell inriktning
Den studerande kan också kombinera kurser till en individuell kompetensinriktning. Ansökan om detta görs i samband med inriktningsvalet. Kravet på en individuell inriktning är att den skall vara inriktad mot ett väldefinierat område, innebära en fördjupning (innehålla 15 poäng kurser på D-nivå) och att examensarbetet utförs inom fördjupningsområdet.
Biomolekylär teknik (BITE)
Inriktningen syftar till att ge en fördjupning inom det område av biotekniken där den molekylära förståelsen av kemiska interaktioner mellan molekyler spelar en central roll och att ge kompetens inom gränsområdet kemi, biologi och medicin. De obligatoriska kurserna inom inriktningen ger förkunskaper till ett stort utbud av valfria bioteknikkurser.
Industriell ekologi (INEK)
vänder sig till teknologer som önskar fördjupade kunskaper inom områdena miljöskydd, miljöskyddsteknik, miljökemi och miljöledning med sikte på att arbeta med
miljöskyddsfrågor inom industri och myndigheter.
Målet för miljöledningsinriktningen är att ge
• Kunskaper om effekter av mänsklig verksamhet på människa och miljö
• Förmåga att på grundval av kemiska och kemitekniska bedöma en verksamhets eller produkts miljökonsekvenser
• Förmåga att välja och utveckla åtgärder för att eliminera eller begränsa skadliga utsläpp
• Kunskaper om miljölagstiftning och handläggning av industriella miljöärenden
• Förmåga att använda de olika verktyg som man idag använder i miljöarbetet vid ett företag
Kemiteknik, fr om K-00 (KETE) Kemiteknik, fr o m K-01 (KETI)
Inriktningen vänder sig till kemister och kemitekniker som önskar fördjupade kunskaper om processtekniska, energitekniska och ekonomiska frågeställningar inom kemiska
processindustrinoch annan verksamhet med kemiska och kemitekniska frågeställningar.
Målet för inriktningen är att ge:
• Utvecklad förmåga att välja, utforma och optimera kemiska processer och operationer med hänsyn till råvaror, produktkvalitet, energi, avfall och ekonomi samt effekter på yttre och inre miljö.
• Kunskaper och färdigheter som krävs för att leda och deltaga i industriellt forsknings- och utvecklingsarbete avseende såväl apparatur som kompletta kemitekniska
anläggningar.
• Förmåga att utveckla och tillämpa matematiska modeller för utformning och analys av kemiska processer och operationer.
Kemi och kemiteknik K
Läkemedelsteknik (LMED)
vänder sig till kemister och kemitekniker med intresse för utveckling och produktion av läkemedel.
Målet är att ge:
• Kunskap och färdighet att leda och deltaga i de olika stadierna för utveckling och produktion av läkemedel, från identifiering av ett relevant mål, forskning och produktutveckling till kliniska prövningar och produktion.
• Kunskap om läkemedelsformuleringar och deras produktion.
• Utvecklad förmåga att välja, utforma och optimera kemitekniska processer med särskild hänsyn till produktkvalitet och kvalitetssäkring i samband med små produktioner av kvalificerade produkter
Läkemedels- och finkemikalieteknik (LTEK) Materialkemi (MAKE)
Målet för inriktningen är att den färdiga civilingenjören skall
• ha kunskaper och färdigheter om naturliga materials, syntetiska materials och kompositmaterials egenskaper samt deras kemi och fysik
• kunna föreslå relevanta material och värdera deras lämplighet för avancerade
materialtekniska applikationer inom t ex mikroelektronik, bioteknik, miljöanpassade och funktionella förpackningsmaterial
• kunna diskutera och värdera relationerna mellan olika materials framställning, bearbetning, användning och miljöpåverkan
Miljöledning (MILG) Molekylär design (MOLE)
Inriktningen vänder sig främst till studenter med intresse för kemiskt forsknings- och utvecklingsarbete inom både industrin och den akademiska världen. Kurserna ger en
fördjupning i kemins molekylära grunder. Kemiska och biologiska ämnens struktur, funktion och framställning studeras tillsammans med de viktigaste kemiska mätmetoderna samt användning av teoretiska modeller och beräkningsmetoder inom olika delar av kemin.
Process- och miljöbioteknik (PMBT)
Studieberättigande
För vissa kurser gäller speciella förkunskapskrav eller villkor för deltagande i tentamen. Detta anges i kursplanerna.
Kemi och kemiteknik K
Förkunskapskrav för studier i årskurs 2 och 3
Den teknolog som efter omtentamensperioden i augusti inte klarat 30 poäng ur årskurs 1 resp 60 poäng ur årskurs 1 och 2 skall lägga upp en individuell studieplan tillsammans med
studievägledningen. För teknologer som påbörjat sina studier från och med höstterminen 2005 gäller att 30 poäng ut årskurs 1 respektive 60 poäng ur årskurs 2 skall ha uppnåtts efter
omtentamensperioden i juni. Den teknolog som ligger under nämnda poänggräns och inte har upprättat en studieplan kommer inte att registreras på några kurser under kommande läsår och får inte heller tentera kurser ur högre årskurser. Den teknolog som ligger under nämnda poänggränser skall i samråd med studievägledningen upprätta en särskild studieplan. I den studieplanen skall de kvarvarande momenten ingå samt lämpliga kurser i kommande årskurs.
Den teknolog som inte har upprättat en studieplan kommer inte att registreras på några kurser under kommande läsår och får inte heller tentera kurser ur högre årskurser.
Val av kurser och kompetensinriktningar
Platsbegränsning
Om antalet studerande som väljer en viss kompetensinriktning eller kurs överstiger antalet platser tillämpas följande urvalsregler:
• Teknologer, för vilka kursen är obligatorisk inom den valda kompetensinriktningen, prioriteras framför övriga sökande.
• Övriga sökande rangordnas efter urval grundat på det viktade medelbetyget t o m termin 4.
Studieanmälan
Studieanmälan skall göras inför varje termin. Studieanmälan görs på webben och registreras av utbildningskansliet vid Skolan för kemivetenskap. Den som ämnar göra studieuppehåll måste anmäla detta i förväg. Obligatorisk kursregistrering sker vid kursstart för varje enskild kurs.
Examensarbete
Examensarbetet är en kurs om 20 poäng. Det innebär att examensarbetet skall motsvara 20 veckors heltidsstudier. Examensarbetet skall genomföras inom den ämnesfördjupning (kompetensinriktning) som studenten läst. Arbetet bör ge den studerande inblick i ett forsknings- eller utvecklingsprojekt. Arbetet kan även vara av utredande natur.
Examensarbetet ges endera betyget godkänt eller underkänt. I examensarbetet skall den studerande visa förmåga att självständigt tillämpa de kunskaper han/hon förvärvat under studietiden. Allmänt gäller att minst 140 poäng av studierna skall vara avklarade innan examensarbetet får påbörjas. Dispens kan efter prövning beviljas av
grundutbildningsansvarig. Det åligger examinator att tillse att studenten har den
ämnesfördjupning som avses ovan. Examensarbetet kan utföras inom en institution eller på ett företag. Examensarbete kan även utföras utomlands. Examinator för examensarbetet skall alltid vara en lärare anställd vid KTH. Handledare utses av examinator. Flera handledare kan utses. Om examensarbetet utförs t ex vid ett företag bör en handledare utses även vid
Kemi och kemiteknik K
företaget. Innan examensarbetet påbörjas måste det godkännas av examinator och registreras på institutionen, blankett lämnas till Kansli KKB.
Examensarbetet skall bestå av litteratursökning, experimentellt och/eller teoretiskt arbete. Det redovisas dels i en skriftlig redogörelse med en sammanfattning på engelska, dels muntligt vid ett seminarium. Det åligger examinator att tillse att examensarbete utförs och redovisas som ovan angivits.
Examensarbete inom kemiteknikprogrammet kan utföras inom något av följande områden:
• biokemi
• biokemisk teknologi
• mikrobiologi
• kemiteknik
• miljöskyddsteknik
• energiprocesser
• cellulosateknik
• pappersteknik
• träkemi
• polymerteknologi
• analytisk kemi
• fysikalisk kemi
• teoretisk kemi
• ytkemi
• kärnkemi
• oorganisk kemi
• organisk kemi
Examensarbetet kan, efter tillstånd från Programansvarig, även utföras inom annat ämnesområde efter överenskommelse med berörd institution och handledare/examinator.
Examen
Ansökan om examensbevis görs till utbildningskansliet vid skolan för kemivetenskap.
Maskinteknik M
Maskinteknik
Utbildningens mål
Civilingenjören i maskinteknik utbildas för att arbeta inom ett brett fält av teknisk verksamhet omfattande konstruktion, produktion, marknadsföring, underhåll och utveckling av mekaniska produkter, processanläggningar och energisystem.
Den utexaminerade civilingenjören skall kunna medverka i utnyttjande och utveckling av ny teknik, där det handlar om att utforma produkter, processer och arbetsmiljö.
Efter avslutad utbildning skall civilingenjören ha kunskap om hur tekniken påverkar
samhället, med hänsyn dels till människors förutsättningar och behov, dels till samhällets mål avseende resurshushållning, ekonomi och miljö. För att kunna följa den allt snabbare tekniska utvecklingen och de förändringar denna medför skall civilingenjören ha tillägnat sig förmåga att sätta sig in i nya teknikområden och blivit motiverad för fortgående yrkesmässig förnyelse.
Civilingenjören ska behärska och kunna tillämpa grundläggande principer inom ett brett teknikvetenskapligt område. Civilingenjören ska inom respektive teknikområde kunna praktisera ett kreativt och kritiskt arbetssätt för att formulera och utforska problem med moderna metoder och verktyg.
Civilingenjören ska kunna analysera tekniska problem i ett systemperspektiv, med en helhetssyn på tekniska system och deras livscykel, från idé/behov till specifikation,
utveckling, drift och avveckling. Civilingenjören ska ha förståelse för att ingenjörsmässiga problem ofta är komplexa, kan vara ofullständigt definierade, och ibland innehålla motstridiga villkor. Problemlösningen tar sin utgångspunkt i behov och funktion, med hänsyn till
affärsmässiga villkor, teknikens inflytande på miljön och teknikens samspel i samhället.
Civilingenjörens färdighet att kommunicera muntligt och skriftligt, på svenska och engelska, med olika målgrupper, ska motsvara vad som krävs för en internationell karriär.
Civilingenjören ska genom övning och reflektion utveckla förmåga att arbeta effektivt i grupp. Civilingenjören ska kunna följa och utnyttja kunskapsutvecklingen inom
teknikområdet.
Denna syn på civilingenjörsutbildningen stämmer väl överens med samhällets krav, som uttrycks i Högskolelagen och Högskoleförordningen
Utbildningens struktur
Utbildningsplanen består dels av det obligatoriska basblocket i årskurserna 1-3, dels av en fördjupning från årskurs 3 till och med årskurs 4,5 som avslutas med ett examensarbete på 20 poäng.
Utbildningen är organiserad kring kurser i de matematiska, teknikvetenskapliga och tekniska tillämpningsämnena. Undervisningen i och användning av kompletterande personliga och yrkesmässiga färdigheter av stor betydelse för en civilingenjör, t.ex. kommunikation, etik, företags- och samhällsaspekter, är integrerad i kurserna. För
Maskinteknik M
att skapa en helhet i utbildningen betonas samverkan mellan olika ämnen såväl inom varje årskurs som mellan årskurserna. Detta sker genom att kurserna samordnas schematekniskt, via gemensamma projektarbeten och inlämningsuppgifter etc.
Undervisningen i årskurserna 1 och 2 samt delar av årskurs 3 är gemensam för alla studerande vid programmet. Inför den avslutande delen av utbildningen väljer den studerande ett
fördjupningsområde. Inom den valda fördjupningen studeras sedan ett begränsat område av tillämpad karaktär inom maskintekniken.
Utbildningen är uppbyggd på ett sådant sätt att den studerande efter tre årskurser ska ha möjlighet att ta ut en teknisk kandidatexamen för att om så önskas fortsätta sina studier vid KTH eller ett annat universitet i Sverige eller utomlands.
Matematiskt naturvetenskapligt block
Blocket innehåller grundläggande kurser i matematik och naturvetenskap och har sin huvudsakliga placering i årskurs 1. Resterande kurser ges i årskurs 2.
Teknikbasblock
I detta block ingår grundläggande teknikvetenskapliga kurser inom maskinteknikområdet, såsom hållfasthetslära, termodynamik och maskinteknik. Blocket inleds i årskurs 1 och avslutas under årskurs 3.
Fördjupningsblock
Ämnesfördjupningen består i huvudsak av fortsättningskurser och examensarbete inom ett och samma teknikvetenskapliga ämnesområde. Teknologer på maskinteknikprogrammet kan välja bland ett brett utbud av fördjupningar med i förväg fastställda studieplaner.
Fördjupningen består av ca 1,5 års studier exklusive examensarbetet. Av dessa kurser skall minst 15 poäng vara på D-nivå.
En avsikt med fördjupningen är att teknologen ska få nära kontakt med den institution där examensarbetet skall utföras och en forskargrupp där.
Teknolog som påbörjat studier inom ett teknikvetenskapligt basprogram kan avsluta med en fördjupning inom ett annat teknikområde. Behörighetskurser för en sådan fördjupning måste läsas in i samråd med programkansliet.
Studierna avslutas med ett examensarbete på 20 p.
Målbeskrivning för fördjupningsblock
För fördjupningsområdena gäller följande generella utbildningsmål:
Teknologen skall
• utgående från grunder som förvärvats i naturvetenskapliga och tekniska ämnen använda och utforma verktyg eller modeller för analys och provning.
Maskinteknik M
• träna att sätta sig in i nya områden, att inhämta information om teknik och metoder, samt att förvärva kännedom om huvuddragen i aktuell utveckling och forskning.
• träna att projektera, leda och deltaga i utvecklingsarbete, att utveckla sin förmåga till kommunikation och samarbete samt att ha respekt för betydelsen av hur tekniken påverkar människor och samhälle.
Speciella fördjupningsområden för maskinteknik:
Energisystem Industriell ekonomi Industriell produktion
Integrerad produktutveckling Maskinkonstruktion
Mekatronik
Även andra fördjupningsområden är möjliga att välja för studerande på maskinteknikprogrammet.
Val av fördjupningsblock
Preliminärt val av fördjupning görs på våren i årskurs 2. Definitiv ansökan till fördjupningen sker i årskurs 3.
Studieberättigande
Villkor för deltagande i undervisningen För studier i årskurs 2:
Minst 30 poäng ur årskurs 1 skall vara avklarade t o m augustiperioden. Teknologer som inte uppfyller detta krav skall i samråd med studievägledare upprätta en individuell studieplan.
För studier i årskurs 3:
Inga centrala moment från åk 1 får finnas kvar efter augustiperioden i åk 2. Dessutom skall minst 60 poäng ur åk1 och 2 vara avklarade t o m augustiperioden.
För studier i årskurs 4:
Minst 100 poäng ur årskurs 1, 2 och 3 skall vara avklarade t o m augustiperioden.
Val av kurser
Ansökan till valfri kurs och kursregistrering
Maskinteknik M
Den studerande är skyldig att ansöka till de valfria kurser hon/han önskar följa nästkommande termin. Beslut om platstilldelning på kurs fattas av ditt programkansli. Hänsyn tas till
ekonomiskt utrymme samt fysisk platsbegränsning. Ansökan till valfri kurs skall lämnas till kansli ITM senast den
• 15 maj inför höstterminen
• 15 november inför vårterminen.
Ansökan görs i formulär på KTHs webbsida: https://www.kth.se/student/kursval
Ansökan som lämnas in efter sista ansökningsdatum beaktas endast i mån av plats. I samband med kursval skall anmälan till test för nivåplacering av språkkurs göras direkt till avdelningen för språk.
Kursanmälan till obligatoriska kurser sker i de flesta fall automatiskt (genom kansliet).
Separat anmälan krävs för den som läser individuell inriktning och för den som väljer bland alternativt obligatoriska kurser eller motsvarande. Det görs i formuläret på ITMs webbsidor, precis som för valfria kurser.
Teknolog skall vid första schemalagda undervisningstillfälle registrera sig på kursen.
Kursregistrering på både obligatoriska och valfria kurser måste göras individuellt (på
institutionen). Den som registrerat sig på en kurs och därefter beslutar sig för att inte fullfölja kursen skall snarast anmäla detta till berörd institution.
Studieanmälan
Studieanmälan och terminsregistrering
Senast 15 maj varje år skall studieanmälan inför nästkommande läsår lämnas in till Kansli ITM. I denna anges teknologens planerade studier under det kommande läsåret.
Studieanmälan möjliggör betygsregistrering samt utbetalning av studiemedel från CSN.
Anmälan görs i formulär antingen på KTHs webbsida. Se https://www.kth.se/student/kursval Studieuppehåll
Studieuppehåll innebär att den studerande inte deltar i undervisningen under minst en läsperiod. Studieuppehåll beviljas inte under årskurs 1, om inte särskilda skäl föreligger.
Beviljat studieuppehåll ger den studerande rätt att återkomma till studierna vid angiven tidpunkt. Under studieuppehåll får den studerande göra kompletteringar och deltaga i examination i tidigare påbörjad kurs.
Ansökan om studieuppehåll lämnas till programkansliet, som beviljar eller avslår ansökan.
När den studerande avser att återuppta studierna skall en ny studieanmälan göras.
Examensarbete
I utbildningen ingår ett examensarbete som motsvarar en kurs om 20 poäng. Detta innebär omkring 20 veckors heltidsstudier.
Maskinteknik M
• Examensarbetet får ej påbörjas innan uppgiften godkänts av examinator vid vald institution och anmälts till programkansliet.
• Huvuddelen av studierna, minst 140 p, skall vara avklarade.
• Examinator svarar för att den studerande har tillräckliga förkunskaper för den valda uppgiften.
• Examensarbetet grundas på de kunskaper som inhämtats under hela studietiden och skall normalt utföras under 9:e terminen inom den ämnesfördjupning den studerande valt. Om den studerande önskar utföra examensarbete inom annat ämnesområde skall detta godkännas av programkansliet.
• Examensarbetet skall utgöra prov på ett självständigt, ingenjörsmässigt arbete omfattande teoretisk och/eller experimentell verksamhet med åtföljande
rapportskrivning. Examensarbetet kan inkludera andra moment, t ex seminarier, informationssökning, auskultationer, opposition eller andra inslag som examinator eller handledare bedömer lämpliga.
• Handledare utses av examinator.
Varje institution har därutöver regler och instruktioner för examensarbete.
Valfria kurser
I utbildningen ingår obligatoriska, villkorligt valbara och valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras för varje årskurs och fördjupning i läro- och timplanerna. De olika
I utbildningen ingår obligatoriska, villkorligt valbara och valfria kurser. De obligatoriska kurserna definieras för varje årskurs och fördjupning i läro- och timplanerna. De olika