Kikhosta

4.5.1 Sjukdomen

Kikhosta (pertussis) är en långdragen och besvärlig luftvägsinfektion som orsakas av bakterien Bordetella pertussis. Bakterien bildar ett specifikt pertussistoxin. Kikhosta sprids via droppsmitta och är ytterst smittsam.

Ovaccinerade småbarn får i regel den typiska kliniska bilden med attackvis hosta för-enad med kräkningar och kikningar, medan vuxna ofta får en lindrigare sjukdom med långvarig hosta. Spädbarn kan ha en atypisk bild med apné som debutsymtom. Hostan hos barn kan pågå länge, ibland i flera månader, och medföra komplikationer såsom kraftig viktminskning, lunginflammation och encefalopati (sjukliga förändringar i

Målet med det allmänna vaccinationsprogrammet mot kikhosta är att få kontroll över sjukdomen och smittspridningen i samhället och framför allt att skydda de allra yngsta barnen under sex månader som löper störst risk för allvarlig sjukdom.

4.5.2 Rapporterade fall av kikhosta 2015

Under 2015 rapporterades 603 fall av kikhosta, en incidens på 6,1 per 100 000. Anta-let fall minskade jämfört med 2014 men sjukdomsförekomsten var fortfarande högre än under åren 2008–2013. Flest fall rapporterades i januari–februari och augusti–

september (figur 9).

Figur 9. Antalet rapporterade fall av kikhosta per månad 2014–^2015.

20

Barn <1 år Alla åldrar 120

Bland spädbarn (barn under ett år) rapporterades 89 fall, med en incidens på 76 fall per 100 000. Näst högst var incidensen i åldersgruppen 15–19 år (12 per 100 000).

Kikhosta hos spädbarn

Totalt insjuknade 89 spädbarn och av dessa var 73 yngre än sex månader och 48 var yngre än tre månader. Spädbarn som är yngre än tre månader har störst risk att få komplikationer och bli inlagda på sjukhus i samband med kikhosta. Data från den förstärkta uppföljningen av kikhosta visar att 45 spädbarn med kikhosta vårdades på sjukhus under 2015 jämfört med 68 spädbarn 2014 och 19 spädbarn år 2013. Av barn som var yngre än 3 månader vårdades 75 procent på sjukhus under 2015, och av barn i åldern 3–4 månader 38 procent. Uppgifter om sjukhusvård var okända för 5 barn i åldern 0–4 månader. Vårdtiden varierade från 1 till 25 dagar (median 6 dagar).

Av de sjukhusvårdade hade 23 barn drabbats av komplikationer i form av apné eller andra andningssvårigheter. Ett spädbarn yngre än en månad avled under 2015. Inga

Figur 10. Sjukhusvård bland barn under 1 år, fall av kikhosta 2015.

0 4 2 8 12 16 20 18

14

10

6 Antal fall

Sjukvård Ej sjukvård Uppgift saknas

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Vaccinationsstatus hos barn och ungdomar med kikhosta

Av spädbarnen var 60 procent ovaccinerade, vilket beror på att en stor andel insjuknat innan de hunnit få sin första vaccindos. I åldersgruppen 1–4 år rapporterades 39 fall av kikhosta och 25 av dessa hade fått minst tre doser vaccin innan insjuknandet (figur 11).

Figur 11. Vaccinationsstatus bland fall av kikhosta i åldrarna 0–19 år, 2015.

0 20 10 40 30 70 60 50 90 80 Antal fall

< 1 år 1–4 år 5–9 år 10–14 år 15–19 år

Ovaccinerade 1 dos 2 doser 3 doser 4 doser Uppgift saknas

4.5.3 Epidemiologisk trend

Förekomsten av kikhosta har minskat kraftigt efter att vaccination mot kikhosta återinfördes 1996. Före 2005 cirkulerade kikhosta med toppar vart 3–5 år, efter det har förekomsten minskat utan tydliga toppar. Incidensen av kikhosta var stabilt låg 2009–2013 men under 2014 tredubblades antalet fall jämfört med året innan. Under 2015 minskade antalet fall men incidensen låg kvar på en högre nivå jämfört med perioden 2008–2013 (tabell 6).

Tabell 6. Antalet rapporterade fall av kikhosta och antalet fall per 100 000 invånare, totalt och bland barn under 1 år, 2006–2015.

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Totalt 795 689 459 281 266 177 289 237 703 606

per 100 000 8,7 7,5 5,0 3,0 2,8 1,9 3,0 2,5 7,2 6,1

Barn <1 år 105 88 48 46 51 38 54 39 121 89

per 100 000 98,8 81,7 43,8 41,0 44,0 33,9 47,6 34,2 104,4 76,8

4.5.4 Sammanfattning

Efter fem år med stabil låg incidens sågs en kraftig ökning av rapporterade fall av kikhosta under 2014. Ökningen av kikhosta har även skett i andra länder med hög vaccinationstäckning varmed ökningen i Sverige inte var helt oväntad. Under 2015 förblev incidensen högre än 2008–2013, men på en något lägre nivå jämfört med 2014. Om den högre incidensen kvarstår eller om ökningen beror på en naturlig varia-tion i förekomsten av kikhosta kan vi först utvärdera i framtida övervakning. Kik- hostevaccinet har få biverkningar och skyddar spädbarn mot allvarlig sjukdom när man väl har börjat vaccinera och vaccinationerna som ges i barnvaccinationsprogram-met har minskat förekomsten av kikhosta betydligt. Däremot ger vaccinet inte ett fullständigt skydd och dessutom har det visat sig ha kortare tids effektivitet mot sjuk-domen än förväntat. Skyddet avtar redan 4–6 år efter påfyllnadsdoserna. Detta skulle kunna vara en av förklaringarna till den ökning som rapporterats bland äldre barn och tonåringar de senaste två åren.

Under 2016 kommer en boosterdos mot kikhosta införas till tonåringar. Framtida övervakning av kikhosta kommer kunna ge information om detta ger en minskad förekomst av kikhosta i tonårsgruppen och om det kan ge ett ökat indirekt skydd till spädbarnen eller till andra åldersgrupper.

Liksom föregående år visar den förstärkta övervakningen av kikhosta att de ovaccinerade spädbarnen ofta får en allvarlig sjukdom med komplikationer, och för majoriteten av de allra yngsta krävs sjukhusvård. I ett flertal studier och även i den svenska uppföljningen av kikhosta har det framkommit att spädbarn ofta har smittats av föräldrar eller syskon. För att skydda spädbarnen behövs en hög

uppmärksam-allvarlig sjukdom. Barn under sex månader bör få förebyggande behandling redan vid misstanke om att de kan ha utsatts för smitta. Om kikhosta konstateras hos en gravid kvinna eller i en familj där ett barn snart ska födas ska det nyfödda barnet få behand-ling med antibiotika direkt efter födseln. Tidig antibiotikabehandbehand-ling har visat sig ha effekt och förkortar sjukdomsförloppet även när behandlingen påbörjas efter symtom-debut (14).

Redan första vaccindosen har visat sig ge ett visst skydd och minskar risken för allvarlig sjukdom och därmed är det viktigt att den första dosen vaccin ges i rätt tid enligt programmet. Den första dosen kikhostevaccin erbjuds vid 3 månaders ålder, men får ges redan från och med 2,5 månaders ålder, enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2015:6).

En expertgrupp på Folkhälsomyndigheten har gjort en litteraturöversikt för utvär-dering av ytterligare strategier som kan skydda de allra minsta barnen. Underlaget publicerades under 2015, se avsnitt 6.3.