Att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och kriterier för framsteg.35

Den första nyckelstrategin har som syfte att påvisa vikten av att eleverna tydligt vet vad de ska lära sig så att de kan vara delaktiga i processen (Karlsson & Grönlund, 2011).

36 Nyckelstrategi 1 förordar att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemålen, något som våra respondenter tydligt menar att de gör. Vygotskij menar att det är viktigt att medvetengöra målen för att eleverna ska kunna nå de utsatta målen (Säljö, 2014, ss. 297-303). Vårt resultat påvisar att respondenterna är av samma åsikt som Vygotskij i denna fråga. Även Läroplanen lyfter att skolan har en skyldighet att klargöra målen med undervisningen (Skolverket, 2018).

På följande sätt beskriver våra respondenter att de förmedlar kunskapsmålen till eleverna;

genom att skriva upp dem på tavlan, vilket alla är tydliga att de gör. När Erik förklarar hur han inleder ett område säger han:

Tittar även på syftet, det är kanske nummer ett!? Det är klart, vad ska vi lära oss!

SYFTET! […] Jag brukar visa dem boken – min bibel, säger barnen – Läroplanen alltså. Den är väldigt svårformulerad, så jag formulerar om den, jag skriver upp det på tavlan.

Vidare berättar Erik att han ofta skriver om målet tillsammans eleverna för att det ska bli på ett mer elevnära sätt.

Att skriva om och omformulera kursmålen till ett elevspråk, nämner även Alma, Berta och David att de gör. Det är inte lätt att skapa en samsyn av de mål som man nyss har skrivit på tavlan, säger Erik. Att det är svårt säger även Berta, men menar att hon får med eleverna genom en diskussion där frågor kan ställas åt båda hållen. Vidare berättar David:

Jag brukar ha en gemensam diskussion med alla barnen, där är det enkelt att missa någon. Det blir så, men det är ändå så jag har valt att göra, men jag försöker att ställa frågor till de som inte räcker upp handen för att svara. Jag ger ett exempel och hör efter om de förstår.

De övriga tre respondenterna är även de tydliga med att de försöker få en samsyn och att de förklarar för de elever som kanske inte riktigt har förstått, för att få med alla på tåget.

Resultatet tyder på att respondenterna har en gemensam uppfattning när det gäller de delar i nyckelstrategi 1 som handlar om att klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemålen.

Skolverket (Karlsson & Grönlund, 2011, s. 16) menar att det är upp till läraren att vara tydlig så att eleverna kan vara delaktiga och förstå målen för sin egen lärandeprocess, vilket intervjuresultatet pekar på att respondenterna har tagit fasta på.

37 Däremot kan vi se en liten skillnad i respondenternas upplevelse av hur de arbetar med att klargöra kriterier för framsteg. Där ger fyra respondenter exempel på hur de gör, såsom användandet av checklistor och en tydlig arbetsgång ”detta för att eleverna ska få en helhetsbild av hela arbetet” som Alma förklarar det som. Att skillnader mellan lärare förekommer, påtalas av Wiliam (2007, ss. 33-34) då han menar att lärare implementerar användandet av formativ bedömning på olika sätt och därför ser det olika ut. Att två respondenter inte tydligt nämner vad de gör, när det gäller att klargöra kriterierna för framsteg, kan bero på vilka förutsättningar läraren har (Wiliam, 2007, ss. 33-34). Dock kan det inte uteslutas att dessa två respondenter de facto klargör för eleverna vilka kriterier som krävs för framgång.

Under intervjuerna framkom många svar kring hur målen för eleverna klargjordes.

Att inleda en lektion på ett intresseväckande sätt är något som våra respondenter anser är en bra start på en lektion, eller på ett arbetsområde. Dock klargjorde inte Filip på ett tydligt sätt att han inleder med en spännande inledning. Däremot förklarar Filip att vid en lektionsstart

”pratar mycket i bilder” för att få med alla. Erik berättar att han varierar sig mycket, det kan handla om att gå ut och upptäcka något som har hänt i naturen. Detta beskriver även Cissi att hon gör, som till exempel när de skulle prata om våren: ”…prata om våren och det har jag gjort det under flera dagar i väntan på att det här temat skulle komma […] väcka deras intresse, plocka blommor och ta in”. Samtliga respondenter lyfter alltså fram att det är viktigt att starta lektionen, eller ett arbetsområde, på ett intresseväckande sätt. Detta med en intresseväckande inledning är dock inte något som nyckelstrategi 1 tydligt implicerar.

Överlag visar resultaten att nyckelstrategi 1 används i stor utsträckning när det gäller att delge och skapa förståelse för lärandemålen. Dock finns det en viss skillnad i respondenternas uppfattning kring hur tydliga de är att klargöra kriterier för framsteg.

7.2.2 Att åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlämningsuppgifter som visar att lärande har skett

Det som nyckelstrategi 2 syftar till är att med olika verktyg ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt genom varierande aktiviteter. Ett sådant verktyg kan till exempel vara klassrumsdiskussioner, vilket styrks av läroplanen, där det står att undervisningen ska främja elevernas fortsatta lärande med utgångspunkt i elevernas förkunskaper (Skolverket, 2018, s. 6).

38 Det förekommer många olika aktiviteter i klassrummen som är en del i att låta eleverna visa att ett lärande har skett. Ett antal exempel på vilka aktiviteter och verktyg det kan röra sig om nämns vid intervjuerna. Samtliga respondenter svarar att de har klassrumsdiskussion som en del i sin undervisning. Ett återkommande strategi för att få igång en diskussion är EPA-metoden² men även att de: ”… fångar upp trådar” samt ställer många frågor för att få eleverna delaktiga i samtalet. Genom dessa diskussioner har lärarna möjlighet att fånga upp var eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Respondenterna beskriver även andra metoder för att få en inblick i var eleven befinner sig, men även för att synliggöra att lärande har skett. Cissi ger ett utförligt svar på en av huvudfrågorna, hur hon tar reda på om eleverna har lärt sig någonting;

Det är ju då genom, dels genom de här kamratbedömningar som jag också bedömer.

Det är genom små diagnoser, det kan vara tipspromenad, i trean kan det bli någon form av skriftligt prov på någonting man har gjort bara så där helt oförberett så där bara. Det kan vara en Kahoot, det kan vara lite snabba saker som med miniwhite board. Jag kör inte med Exit notes, jag har inte riktigt kommit in det flytet, men jag tänker det ibland, att man skulle kunna köra med sådana saker.

Det Cissi säger visar på kännedom om flera olika metoder, som även flertalet av respondenterna nämner att de använder sig av. Ytterligare två metoder som har nämnts är VÖL-schema³ samt metoder att slumpmässigt fördela ordet. Det som läraren får reda på kring elevernas förkunskaper och lärande vid dessa diskussioner och metoder, kan sedan användas för att ge möjligheter för läraren att ändra och anpassa sin undervisning. Eva Nyberg (2008, ss. 195-196) menar att det är viktigt att lärare bör vara öppna för att ändra och anpassa sin planerade undervisning. Tidigare forskning visar dock att lärare har svårt att hitta olika strategier för att kunna ta till vara på information om elevernas problematik, som sedan gör att de kan anpassa sin undervisning och planera om (Lindberg & Löfgren, 2010, ss. 170-172).

Detta styrks även av Vingsle (2017, ss. 46-53) där hon menar att lärare har svårt att ändra eller reglera sin undervisningsplanering, även efter att ha fått information om var eleven befinner

2 EPA – Står för en arbetsmetod där elever funderar och diskuterar, Enskilt – Par – Alla.

3 VÖL-schema – Ett stöd för att synliggöra lärandet, står för - Vet. Önskar få veta, har Lärt sig.

39 sig. Våra respondenters svar går emot vad forskningen säger, då fem av de sex respondenterna är väldigt tydliga med att de ändrar sin planering efter att de har tagit reda på var eleverna befinner sig. David beskriver det så här:

Vilka mål som har gåtts igenom och hur eleven ligger till där. Och dessutom gör min planering efter det. - Ah den här eleven ligger där, jag har egentligen tänkt så här, men då får jag göra så istället utifrån där eleven är. Det är mycket av planeringen och sedan genomförandet av den.

I korthet kan det sammanfattas att diskussion används som en aktivitet för att visa att ett lärande har skett. Lärarna ändrar sin planering efter att ha fått insikt om elevernas kunskap, vilket kan vara bra för eleverna, men går emot vad tidigare forskning presenterat.