Nätverket skapade som ett första steg en sökbar databas, ’Data Repository’, för samtliga europeiska empiriska studier om barn och internet som kom till nätverkets kännedom och som uppfyllde vissa kvalitetskriterier. I databasen beskrivs 390 olika studier och resultaten från dessa. Trots denna inventering är det många områden som ännu inte utforskats till fullo, eller ens i tillfreds-ställande utsträckning.1 Efter att ha identifierat vissa problemområden där definitioner och konceptualisering varierar, strukturerades möjligheterna och riskerna utifrån barnets roll i online-kommunikationen respektive de problem-områden och värderingar som är i fokus för beslutsfattarna (tabell 1).
Huvudresultat
Barnens användning av internet fortsätter att öka och även många i föräldra-generationen använder numera nätet. Skillnader mellan pojkars och flickors online-användning tycks minska, medan skillnader som är att beteckna som socioekonomiska kvarstår.
Rangordningen av de risker som förknippas med aktivitet på internet är täm-ligen lika i de 21 länderna. Utlämnandet av persondata och annan personlig information är den klart vanligaste formen av risk; möten med människor som barnet “lärt känna” online är betydligt mer sällsynt, men betraktas som det farligaste riskbeteendet.
Barn från hem med låg inkomst är i allmänhet mer utsatta för online-risker. Pojkar är mer benägna att delta i (eller ta initiativ till) riskbeteenden; flickor påverkas mer av innehåll och drabbas i högre grad av riskabla kontakter.
Det föreligger ett klart samband mellan användning och risk. Mönstret i norra Europa kan karakteriseras som “hög användning, hög risk”, länderna i södra Europa präglas av “låg användning, låg risk” medan mönstret i östra Europa kan sammanfattas som “ny användning, ny risk”.
Förändringar i barns användning
2Eurobarometerns mätningar, genomförda 2005 och 2008, inom ramen för
Safer Internet-programmet visar att användningen av internet bland barn
(6-17 år) fortsätter att öka. I den förra mätningen använde sig 70 procent av åldersgruppen i EU25 av internet. Mätningen 2008 fann att andelen stigit till 75 procent samt att ökningen skett nästan uteslutande bland yngre barn. År 2008 använde 60 procent av 6-10-åringarna nätet. De flesta studier är dock
Innehåll: Barnet som mottagare
Läromedel Global information Mångfald av resurser Råd (personliga/hälsa/sex, etc) Reklam, spam, sponsring Våldsskildringar/hätskt/ hatfyllt innehåll Pornografiskt/sexuellt innehåll Rasism, diskriminerande information/råd (droger) Undervisning, lärande digital literacy Deltagande och samhällsengagemang Skapande, att ut-trycka sig Identitet, sociala nätverk Kommersiella Aggressiva Sexuella Värderingsmässiga Kontakt: Barnet som deltagare
Kontakt med andra som delar ens intressen
Utbyte inom intressegrupper
Uppmaning/inspiration till skapande, deltagande Socialt nätverkande, att kunna dela upplevelser, erfarenheter med andra ’Tracking’/’stöld’ av persondata
Bli mobbad, trakasserad eller ’stalked’
Möte med okända, online ’förförelse’ (’grooming’) Självskada, oönskad övertalning
Aktiviteter: Barnet som aktör
Lärande, själv eller i grupp
Konkreta former för samhälls-engagemang
Skapande av innehåll
Att formulera sig, utveckla sin identitet
Spel, olaglig nedladdning, ’hacking’
Att mobba eller trakassera andra Skapa/lägga ut pornografiskt innehåll Rådgivning, t ex självmord/ självsvält RISKER MÖJLIGHETER
inriktade på tonåringar och det är ett problem att vi vet så lite om de små barnens användning av internet.
Internet-användningen ökar också snabbare i de nyare EU-medlemsländerna i centrala och östra Europa. Ökningen är alltså större i länder där användning-en av internet var låg år 2005 än i övriga EU. Till användning-en del kan detta förklaras av att flera de ’gamla’ medlemsländerna redan uppvisar mycket höga använd-ningssiffror. Flertalet studier är också inriktade på länder där internetanvänd-ningen är väletablerad.
Ytterligare en slående förändring mellan 2005 och 2008 är att lika många föräldrar som unga använder nätet idag. Men ifråga om den tid som ägnas internet och graden av online-färdighet så överträffar barnen fortfarande de vuxna. 2008 års mätning visade att 85 procent av föräldrar till barn (6-10 år) har använt internet åtminstone någon gång, en påtaglig ökning från 66 procent 2005. I den förra mätningen var fler barn än föräldrar online, men så är alltså inte längre fallet. I 2008 års mätning var andelen unga (6-17 år) vars föräldrar
inte använde sig av internet endast 9 procent. Barn och ungdomar är alltså inte
längre väsentligt mer “hemmastadda” i den digitala sfären; föräldrageneratio-nen är på väg att hinna ikapp tonåringarna. (Föräldrar var mer datorkunniga än de yngre barnen redan i den tidigare mätningen.) I nio länder – Estland, Polen, Slovenien, Malta, Ungern, Litauen, Slovakien, Portugal and Rumänien – är an-delen unga som använder internet något större än anan-delen föräldrar. Internet är en jämförelsevis “ny” företeelse i samtliga dessa länder.
Analysen av internetanvändning i olika åldrar visar att användningen ökar år från år fram till dess att barn fyller 10-11 år, varpå användningen planar ut. I 2005 års undersökning skedde utplaningen först vid 12-13 år. Långtgående skillnader i pojkars och flickors internetanvändning ser ut att minska, men i många länder tycks skillnader mellan barn från olika socioekonomiska mijöer bestå.
Huvuddelen av forskningen, särskilt den icke-akademiska forskningen, är strikt kvantitativ. Sådana studier beskriver frekvens och fördelning av barns aktiviteter på nätet bättre än de förmedlar insikter om hur barn upplever sin användning och i vilken kontext användningen sker. I vilken utsträckning barn använder internet är relativt väl dokumenterat. Detsamma gäller barns in-tressen och de slags aktiviteter de ägnar sig åt. Kunskap om barns inlärning, färdigheter, frustrationer, sökstrategier, kreativitet, samhällsengagemang
och strategier för att parera eller undvika hot av olika slag är däremot mera sparsamt förekommande i de olika länderna.
Underlaget i fråga om i vilken utsträckning barn och unga utnyttjar nätets möjligheter är ännu så länge för begränsat för att medge jämförelser mellan de europeiska länderna.