Klassrumsobservationer med dubbla syften

Esaiasson et al. (2007) rekommenderar observationer när man kan misstänka att diskrepansen är stor mellan vad människor säger att de gör och vad de faktiskt gör. Jag tror att det är ovanligt att lärare har funderat över mönster eller rutiner när det gäller återkoppling under lektioner vilket innebär att de kan ha svårt att, i en intervjusituation, beskriva sitt agerande när det gäller återkoppling även om de önskar förmedla en ”sann” bild. Det föll sig därför naturligt att, utifrån syftet med studien, genomföra klassrumsobservationer som en del av datainsamlingen.

33 Det ungefärliga antalet beror på om man räknar varje enskild poäng på en skrivning eller varje enskilt frågetecken som en avgränsad sekvens. Detta har inte varit relevant för studiens syfte, därav den ungefärliga antalsangivelsen.

Observationerna tjänar två syften i denna studie. Det ena är att ”samla in” muntliga återkopplingssekvenser för att, liksom när det gäller den skriftliga återkopplingen, få kunskap om dess karaktär och hur den varierar beroende på sammanhang. Det andra syftet är att få insyn i lärarens vardagspraktik och få syn på de villkor34 som råder i denna. Det är min uppfattning att gemensamma erfarenheter av lärarens praktik ger bättre förutsättningar för att genomföra och tolka intervjuer och att de därmed bidrar till ökad rikedom hos intervjudata. Den insikt i verksamheten som observationerna gett har hjälpt mig att urskilja de hinder och möjligheter för utvecklande av en mer formativ återkopplingspraxis som utgör den andra delen av mitt syfte. För att nå förståelse för de sammanhang där återkopplingen återfinns har jag funnit det fruktbart att skaffa mig inblick i klassrumsinteraktionen i dess helhet.

Observationerna har genomförts vid 2-4 tillfällen hos var och en av lärarna och lektionernas längd har varierat mellan 70-140 min. Enligt Esaiasson et al. (2007) är det inte den tid man ägnar åt observationerna utan kvalitén på materialet som avgör om fler observationer behöver göras, vilket stämmer med de erfarenheter som gjordes i pilotstudien.

Utgångspunkten har varit att observera lärarna i så varierade sammanhang som möjligt där tillfällen till att ge återkoppling ges. Besöken planerades i samråd med lärarna. Observationerna genomfördes med det öppna syftet att studera lärarens sätt att undervisa i samhällskunskap. Eleverna fick alltså inte veta att min studie gällde återkoppling. Motivet till detta var att jag ville undvika att eleverna under lektionen riktade fokus mot lärarens återkoppling. Detta för att störa det normala lektionsförloppet så lite som möjligt.

De observerade lektionernas kan grovt indelas i tre grupper:

1. Läraren håller genomgång eller leder klassdiskussion eller redovisning. 2. Eleverna arbetar självständigt och läraren interagerar med eleverna

enskilt eller i mindre grupper.

3. Läraren talar enskilt med en elev i samband med att en uppgift återlämnas.

34

Med villkor avses här de kulturellt skapade omständigheter under vilka de synliga handlingarna i verksamhetssystemet sker. Där återfinns begreppen ”arbetsfördelning” och ”regler”. ”Arbetsfördelning” står för såväl horisontell arbetsfördelning i form av fördelning av uppgifter inom verksamhetssystemet som vertikal arbetsfördelning i form av makt och status. Med ”regler” avses bestämmelser, normer och konventioner som påverkar verksamhetssystemet(Knutagård 2002:146).

Vid undervisning där eleverna arbetar självständigt och där läraren har kontakt med eleverna enskilt eller i små grupper har läraren burit diktafonen på sig och jag har befunnit mig i klassrummet. Erfarenheten från pilotstudien visade att den typen av återkoppling gick förlorad när diktafonen var placerad hos mig. Jag fann det svårt att ”följa efter” läraren vid denna typ av klassrumsarbete och valde därför att låta läraren bära diktafonen och själv observera på håll eller ibland inte alls när läraren gått iväg till elever som suttit i andra lokaler. Vid tre av observationerna återlämnade lärarna elevarbeten till eleven vid ett enskilt möte där jag var närvarande som observatör.

Samtliga observationer har spelats in på diktafon och bearbetats en första gång i omedelbar anslutning till observationstillfället. Detta beroende på att jag endast fångat ljud och inte rörelser, miner och gester. En omedelbar bearbetning innebär att jag fortfarande minns observationstillfället och kan tillföra den typen av information till transkriberingen. Detta gäller givetvis inte de inspelningar där läraren burit diktafonen och lämnat klassrummet, i de fallen har jag varit hänvisad till det ljud som fångats i inspelningen. Den transkriberade observationen innehåller således talade sekvenser samt klargöranden och reflektioner från mig gällande hur jag tolkade de inspelade sekvenserna i anslutning till observationstillfället i de fall jag har observerat något värt att tillägga. Anteckningar har förts under observationslektionerna och jag har i största möjliga utsträckning försökt följa lärarens agerande. Dessa anteckningar kan även innehålla information som jag bedömer vara av värde från de informella samtal som ägt rum i anslutning till observationstillfället. Jag har ställt frågor och samtal har förts om de lektioner som observerats. Dessa fältanteckningar betraktar jag som en del av det empiriska material som observationerna genererat.

Vid klassrumsobservationerna har jag förhållit mig passiv. Det går dock inte att bortse ifrån att det sociala samspelet i klassrummet kan påverkas av att en främmande person finns där. Mitt studieobjekt är läraren och läraren, liksom eleverna, kan påverkas av att ha en forskare i klassrummet vilket kan förändra lektionens stämning eller förlopp. Det är emellertid min uppfattning att de mönster för interaktion mellan lärare och elever som skapats under lång tid är relativt beständiga och att lektionerna inte blev så väldigt annorlunda än de annars skulle ha blivit.

Utifrån en översiktlig bild av materialet och med beaktande av den tid jag förfogat över för att genomföra min studie valde jag att avstå från att analysera återkopplingen i de sekvenser i materialet som bestod av genomgångar,

klassdiskussioner eller redovisningar. Däremot har dessa observationen ett värde i samband med mitt andra motiv till att genomföra observationer, att få en förståelse för lärarnas vardagspraktik och de villkor som råder i ämnesklassrummet.

Det observationsmaterial som har analyserats för att urskilja återkopplingens karaktär och variation består av 29 enskilda samtal med elever som genomförts av tre lärare samt fyra observerade lektioner hos tre lärare under elevers arbetsprocess. I analysen av återkopplingens villkor har fältanteckningar från 13 observationer använts liksom, i viss utsträckning, transkriptioner eller ljudfiler från dessa observationer.