Om ämnet samhällskunskap och kursen Samhällskunskap A

Den tid lärare har till sitt förfogande för att genomföra kursen liksom den stoffträngsel som upplevs prägla kursen Samhällskunskap A påverkar möjligheten att ge återkoppling i den utsträckning läraren önskar. Betygssättning tar mycket tid men att ge betyg efter en avklarad examination spar tid på det sättet att om eleven skulle ha fått lika tydlig återkoppling utan att ha fått ett betygsbesked skulle detta ha tagit längre tid än att ge ett betyg. Det är inte möjligt att ha återlämningssamtal efter varje avslutad examination på grund av tidsbrist. Det är också svårt att hinna göra eleven delaktig i bedömningen. Tidbristen gör det svårt att hantera elevernas krav på att få komplettera eller göra om en uppgift när eleven inte är nöjd med det betyg den fått på uppgiften (FI, II 2,3,4,5).

Momentbedömning i Samhällskunskap A

Kursen delas upp i moment bestående av skilda arbetsområden som examineras och bedöms, exempelvis momenten massmedia, statsskick eller ekonomi. Momenten får karaktären av fristående enheter. Eleverna förväntar sig ett betygsbesked efter avklarat moment och betraktar examinationen som en avslutning. Detta gör den återkoppling som ges på examinationerna mindre intressant för eleverna. Det sker ingen uppföljning under nästa moment på den återkoppling som givits på examinationerna.

Om en elev inte klarat en examination kan den få tillfälle att göra om den. Detta betraktas dock inte alltid som en rättighet för eleven. Läraren kan anse att eleven haft sin chans när momentet är avslutat (FI, II 1,2,3,4,5, FA 1,2,6,7,8,9,10,11,12,13).

Ämnets karaktär och innehållsliga fokus

I samhällskunskap är det viktigt att eleverna utvecklar ett självständigt tänkande. Ämneskunskapen handlar inte om att kunna rabbla fakta utan undervisningen bör präglas av diskussion, reflektion och bearbetning. Öppna frågor är viktiga för att sätta igång elevernas tankeprocesser. Lärarens uppgift är att problematisera och utmana och detta påverkar vilken återkoppling som ges. Det är viktigt att eleverna lär sig att tänka kritiskt. Ämnet passar inte för att tentera eller för att läsa på distans på grund av sin karaktär (FI, II 1,2,3,4,5, FA 2,3,4,5,6,7,8,9,11,12).

Det innehållsliga fokus som framträder i lärarnas återkoppling och tal om återkoppling kan sammanfattningsvis beskrivas som begreppsförståelse, förståelse av analysmodell, vetenskapligt förhållningssätt, källkritiskt förhållningssätt och reflektion/värdering.

Med begreppsförståelse avses ett kunnande där samhällsvetenskapliga begrepp från olika stoffområden studeras. Begrepp som maktdelning, demokrati, mänskliga rättigheter, stat, medborgare, socialisation, inflation, feminism etc. Ett ideal framträder som handlar om att eleven skall kunna förstå och använda begreppen och sätta dem i sammanhang.

Den samhällsvetenskapliga analysmodellen präglar resonemang i undervisningen hos lärarna och modellen används även av eleverna i arbetsuppgifter hos flera av lärarna. Modellen innefattar begreppen fenomen, orsaker, konsekvenser och åtgärder på individ-, grupp- och samhällsnivå och

det förhållningssätt som modellen representerar framstår som viktigt att tillägna sig.

Ett kunnande som framträder som centralt är att eleven självständigt skall kunna formulera en problemställning med en tydlig avgränsning och med hjälp av en vald metod kunna författa en text där han/hon kommer fram till en slutsats. Eleverna skall självständigt söka, bearbeta och kritiskt granska de källor han/hon använder och i den färdiga texten skall referenser finnas.

Att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt framstår som en viktig kunskap i samhällskunskap. Det kan handla om den ”vetenskapliga” träning som beskrevs ovan men vikten av det källkritiska förhållningssättet framträder även i relation till aktualiteter och massmedier.

Eleverna uppmanas att utveckla resonemang och att reflektera över samhällsfrågor. Att ta ställning och göra egna värderingar framstår som viktigt liksom att motivera och argumentera för egna ställningstaganden på ett utförligt sätt (O 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13, dokument 51).

Sammanfattning

De normer, traditioner eller konventioner om återkoppling som jag kunnat urskilja är att återkopplingen skall ge ett avstamp i lärprocessen, att den skall motivera betyg, vara tydlig och individanpassad. Återkoppling bör vara uppmuntrande och berömmande. Den enskilde läraren styr själv över hur han/hon ger återkoppling till eleverna.

När det gäller betygssättning framträder normer präglade av såväl kriterierelaterat som normrelaterat förhållningssätt. Skilda strategier används för att uppnå likvärdighet i bedömningen. Att alla elever behandlas lika och får samma förutsättningar framstår som viktigt ifråga om examinationer.

Kursen Samhällskunskap A beskrivs som präglad av stoffträngsel där det är svårt att hinna med återkoppling i den utsträckning läraren önskar. Kursen delas upp i moment där examination betraktas som en avslutning och där den återkoppling som ges inte tas tillvara av eleverna.

51

Med dokument åsyftas här den klassificerade återkopplingen från de dokument som används i kapitel 5. Jag har försökt att urskilja det kunnande i samhällskunskap som framstår som mest centralt och som därmed framträder många gånger och, i varierad utsträckning, hos alla fem lärare. Förutom dokument har även observationstranskript och (i de fall sådana inte finns) ljudfiler används för att söka urskilja det kunnande som framstår som centralt.

Ämnet samhällskunskap präglas av en inriktning mot kritiskt och självständigt tänkande och öppna frågor. Det innehållsliga fokus som framträder i lärarnas återkoppling och tal om återkoppling kan sammanfattningsvis beskrivas som begreppsförståelse och begreppsanvändning, förståelse och brukande av analysmodell, vetenskapligt och källkritiskt förhållningssätt samt reflektion/värdering.

6.2 Arbetsdelning i ämnesklassrummet som villkor för återkoppling