Loggbok

Loggboken användes i samband med en större uppgift där eleverna själva valt frågeställning inom ämnesområdet ”Urfolk i världen”. Uppgiften bestod av att göra en gap-analys43 där en faktisk och en önskad situation jämfördes. Eleverna skrev loggbok vid varje lektionstillfälle och lämnade in den till läraren som kommenterade loggboken och lämnade tillbaka den vid nästa lektionstillfälle. I loggboken skulle eleven skriva hur arbetet framskridit sedan sist och om han/hon hade frågor eller problem som behövde dryftas med läraren.

5.3.1 Lärarens tal om återkoppling i loggbok

Helena beskriver loggboken som en möjlighet att dels hjälpa eleverna på ett bättre sätt under arbetsprocessen men också att ”ha lite pejl på vad dom håller på med och att dom kommer framåt” (II 3:3). Hon menar att de kommentarer hon skriver i loggboken skiljer sig mellan olika elever och också gentemot kommentarer i andra sammanhang, exempelvis rapporter och skrivningar. Hon beskriver loggbokskommentaren som en kommentar där elevens arbetsprocess står i fokus:

Det här är ju en processkommentar liksom, det här är dom ju mitt i och jag vill få dom att komma vidare, här är ju jag coachen, här har ju inte jag gått in och börjat vara någon typ av bedömare (II 3:5)

Hon upplever att det är lättare att skriva kommentarer i loggboken än det är när det gäller färdiga produkter just genom att hon inte behöver göra en bedömning.

43 En gap-analys används för att jämföra en faktisk med en önskad situation, i det här fallet kan jämförelsen ske mellan exempelvis internationella konventioner rörande urfolkens rättigheter och den faktiska situationen för ett specifikt urfolk.

De svårigheter som hon förknippar med loggbokskommentarer är i de fall elever skriver väldigt informationsfattigt i loggboken för ”då vet jag inte vad jag skall kommentera” (II 3:6).

Helena beskriver sin upplevelse av elevernas inställning till återkopplingen när loggboksskrivandet diskuteras i fokusgruppen:

i loggboken där tar dom ju till sig och där skriver dom tillbaka kommentarer, där ser dom det som en hjälp att klättra framåt, den här slutkommentaren (kasta-bort rörelse. Min anm.), bedömning slut och sen lyssnar dom inte på den. Och då tänker jag att kanske man skulle satsa på kanske tätare feedback även skriftligt, mer av loggboksvarianten då, för det verkar dom i alla fall ta åt sig och vara intresserade av, för då är dom ju inne i processen, då kämpar dom ju för sitt mål (FI:11)

Läraren upplever att de kommentarer hon skriver i loggböckerna tas tillvara av eleverna på ett bättre sätt än de slutkommentarer hon skriver på deras inlämnade arbeten.

5.3.2 Återkopplingens karaktär och variation i loggbok

I loggboken dominerar återkoppling inom kategorierna ”lärprocess i fokus” och ”elevens självstyrning i fokus”. Återkoppling med betyg i fokus saknas helt och återkoppling inom kategorin ”uppgift i fokus” är mycket ovanlig och jag väljer här att inte redogöra för de få exempel som förekommer.

Lärprocess i fokus

Här finns återkoppling som riktar sig mot olika delar av den lärprocess som står i fokus. Det handlar om att eleven skall kunna formulera en frågeställning, kunna använda analysmodellen, kunna finna och avgöra vad som är relevant information, kunna värdera och diskutera sina källor samt att kunna använda referenssystem.

Lärarens kommentar kan ta fasta på elevens beskrivning av sin arbetsprocess och kan sägas ”haka i” med information om hur arbetsprocessen kan gå vidare. Det kan vara en frågeställning som eleven skrivit där läraren kommenterar: ”detta kommer automatiskt i analysen + orsaker och lösningar, jobba med fenomenet först” eller där läraren uppmanar till ökad tydlighet: ”OK, skriv frågeställningen så att du ser att du fångat just det du vill undersöka”. Kommentaren är här riktad mot att stärka elevens förståelse av analysmodellen. En elev som diskuterar källvärdering i loggboken får följande kommentar:

”Läs texten och se om du kan se t.ex. politisk vinkel.” Eleven får tips om hur hon kan gå vidare med sin källvärdering.

Här finns också exempel på kommentarer där läraren inte hakar på eleven utan ger en processinriktad återkoppling som kommentar till ett informationsfattigt inlägg från eleven. Eleven skriver: ”Jag har inga frågor eller dylikt. Jag jobbar på.” Läraren kommenterar: ”Se om du kan tolka generella regler/artiklar i ILO som om att de gäller vatten också”. Här kan man kanske anta att den återkoppling som läraren ger baseras på information om elevens förståelse som läraren fått på annat sätt än i loggboken.

Här återfinns korta, ofta berömmande, kommentarer som följer på att eleven visat förståelse när denne redogjort för sin arbetsprocess i loggbokstexten. Det kan vara i form av ett kort ”Bra!” eller ett mer utvecklat ”Bra, snart två ben klara, kasta dig nu över orsaker” eller ”Bra att du har intervjuer”.

I nedanstående citat består återkopplingen av ett antal frågor:

Vilka möjligheter har kurder i Turkiet att organisera sig politiskt? Stämmer verkligheten med de regler och lagar som finns?

Eleven påminns i dessa frågor om den metod som används i arbetet. I följande citat påminns eleven om att han/hon måste göra val och avgränsningar och om att han/hon kan behöva vidare instruktioner.

Hur har du bestämt med din frågeställning? Hela ILO eller vissa delar? Utbildning och bidrag, stannar du vid de två? Vet du hur du sätter noter i texten, annars fråga så visar jag.

Frågorna kan bidra till att eleven förstår uppgiften bättre och att eleven kommer vidare med uppgiften.

Elevens självstyrning i fokus

Tydligt i denna kategori är kommentarer som på olika sätt uppmuntrar till metakognition. Kommentarer som ”Om du skriver det i loggen kan du läsa det då och då” eller ”Försök att reflektera över det jobb du lägger ner på uppgiften” riktar elevens uppmärksamhet emot vikten av att reflektera över sin egen arbetsprocess. Det kan vara en positiv kommentarer efter att eleven skrivit vad hon skall tänka på till nästa gång eller en uppmaning att fundera över vad han/hon vill förbättra till nästa gång.

Kommentarer efter att eleven skrivit att han/hon tyckte att uppgiften var svår återfinns i denna kategori. Läraren skriver: ”Nu har du övat på det en gång, det

kommer att kännas lättare och lättare”. Syftet tycks här vara att stärka elevens tilltro till dig själv. Typiska kommentarer med detta syfte är även kommentarer som är inriktade på att ”elda på” en elev som har svårt att komma igång. En elev som skrivit att hon inte kunnat bestämma sig får följande kommentar:

Fundera över vad du tycker är intressant eller läs artiklarna i ILO169 eller sök på urfolk på Google så får du en hel del seriösa träffar som du kan leta bland. Hitta material så hjälper jag dig med frågeställningen.

En elev som har problem med källor får rådet att ”Jobba vidare med det vi talade om idag. Om du ej hittar så byt! Lägg ej mer tid på att leta”. Det är handfasta råd som, enligt min bedömning, har mer med att stärka elevens självstyrning att göra än med de lärprocesser som uppgiften är riktad emot. Andra kommentarer innebär en uppmaning att söka återkoppling: ”Blev det något skrivet i helgen? /…/ Vi tar ett muntligt snack på lektionen”. En elev som uttrycker att hon har svårigheter får följande kommentar:

Jag hjälper dig med detta. I morgon fredag sätter vi oss och jag hjälper dig med de rubriker du skall ha med och vi jobbar fram en frågeställning.

Andan i dessa kommentarer kan sägas vara att läraren och eleven skall hjälpas åt med detta. ”Vi” skall jobba fram en frågeställning. Jag uppfattar detta sätt att uttrycka sig som ett sätt att stärka elevens tilltro till sig själv i arbetsprocessen. Även om läraren finns med så är det för att tillsammans med eleven komma framåt.

Här finns också korta, berömmande, kommentarer som följer av att eleven beskrivit hur arbetsprocessen framskridit till exempel ”Bra att du är på gång” eller ”Bra att du kämpar”. En annan grupp av korta kommentarer är de som uppmuntrar eleven att arbeta mer eller att söka återkoppling från läraren ”Jobba på denna vecka, fråga om du behöver” eller ”Japp, jobba så långt du kan och lämna i morgon”.

Både och-

I loggböckerna finns en del kommentarer som kan innehålla aspekter inriktade både mot lärprocess och mot elevens självstyrning. Ett exempel kan vara en elev som skriver att hon inte kommit någonstans och frågar om hon kan använda artiklar om hon påpekar det i källkritiken. Läraren kommenterar:

Visst kan du använda artiklar! Prata med mig i morgon. Börja med att titta på vad ILO säger om vattenanvändningen, skriv detta.

Eleven kan bli stärkt i sin tanke att använda artiklar och eleven uppmanas att söka återkoppling samtidigt som både kommentaren om artiklar och den mer konkreta anvisningen om hur eleven kan gå vidare skulle kunna sägas vara inriktade mot lärprocessen.

Sammanfattning

I loggboken beskriver eleven sin arbetsprocess under arbetet med en större analysuppgift. Loggboken lämnas in efter varje lektion och läraren läser och kommenterar. Loggboken beskrivs som ett sätt att hjälpa eleverna att komma vidare och att ha insikt i deras arbete. Loggbokskommentarerna beskrivs som mestadels lätta att skriva och lärarens bedömning är att eleven tar tillvara den återkoppling de får i loggboken.

I loggboken är återkoppling inriktad mot lärprocess och elevens självstyrning mest utmärkande. Återkoppling med betyg i fokus saknas helt och uppgiftsrelaterad återkoppling förekommer mycket sparsamt.