Klimatberäkning

Genom att applicera begreppet Level of development på ett referensprojekt, kunde hur olika byggnadsdelar utvecklar sina utsläpp av växthusgaser allteftersom deras LOD-nivå ökar studeras.

4.1.1 Hela byggnaden

Figur 10: Växthusgas variation över projekteringsprocessen för byggnaden som system.

Figur 10 visar det totala utsläppet av växthusgaser för hela byggnaden. Utsläppet av växthusgaser var störst i bygglovsskede, men minst i bygghandlingskedet. I programskedet ligger utsläppet av växthusgaser mellan både bygglov- och bygghandlingskedet.

De olika staplarna representerar utsläppet av växthusgaser i tre projekteringsskeden;

programskede, bygglovsskede och bygghandlingsskede. I programskedet fanns inte så mycket information om vilka material som skulle ingå i projektet, eftersom de rumsliga förhållandena stod i fokus. Material som planeras att användas i projektet finns beskrivna i ett externt dokument kopplat till arkitektmodellen. Byggnadsdelarna hade i detta skede av

projekteringsprocessen en väldigt låg LOD-nivå.

I bygglovsskedet hade de flesta material modellerats in i arkitektmodellen. Väggar, bjälklag och tak var uppdelade i lager. Dock saknades fortfarande information som armeringsmängden i byggdelar med betong, samt centrumavståndet för reglar i byggnadsdelar med inhomogena materiallager. LOD-nivån i detta skede kunde beskrivas som blandad. Vissa byggnadsdelar nådde en hög LOD-nivå redan nu, medans andra nådde en mindre LOD-nivå.

28 I bygghandlingsskedet fanns all information kopplat till hur byggnaden skulle byggas, fast lite utspridd i filen. Arkitektmodellen förändrades inte mellan bygglovsskedet och

bygghandlingsskedet, men det modellerades in mer information. Här fanns information om armeringsmängden i betong och centrumavstånden för reglar i byggnadsdelar med inhomogena materialskikt i vyer länkade till arkitektmodellen.

4.1.2 Innerväggstyp

4.1.2.1 Applicering av LOD

I programskedet nådde innerväggstypen LOD 200. I detta skede kan byggnadsdelen ses som en grafisk representation av ett generiskt objekt. Eftersom den är modellerad i Revit med en generisk familj som används för flera olika typer av innerväggar. Hur innerväggstypen ser ut när den når LOD-200 kan ses i figur 11.

Den analyserade innerväggen nådde LOD 300 i bygglovsskedet. Här kunde den ses som ett specifikt system med ungefärliga kvantiteter, form, plats och storlek. Den sågs som specifik eftersom innerväggarna nu var uppdelade i respektive familjer i Revit, sedan börjar väggen att skiktas upp i de materiallager som innerväggen planeras byggas med. Hur innerväggstypen ser ut när den når LOD-300 ses i figur 12.

29

Figur 12: Innerväggstypen av stål modellerad till LOD-300

Figur 13 visar ett tvärsnitt av innerväggstypen av stål som fanns tillgängligt i

bygghandlingsskedet. Innerväggstypen är fortfarande 3D-representerad på samma sätt som i bygglovsskedet, men när 3D-representationen är kompletterad med tvärsnittet från figur 13 når innerväggstypen LOD 400. Information gällande sammansättning, kvantitet, plats fanns nu i arkitektmodellen. De uppfyllde samma krav som i bygglovsskedet, men nu fanns vyer som beskriver väggens uppbyggnad i detalj. Det fanns information om hur väggen ska fabriceras i detta skede, det är också det som är skillnaden mellan LOD 300 och LOD 400.

30 4.1.2.2 Variation av växthusgaser

Grafen för innerväggens variation av växthusgaser över projekteringsprocessen kan ses i figur 14. I programskedet var utsläppen av växthusgaser stort, mest på grund av den stora kvantiteten av väggar, samtidigt som den låga LOD-nivån medför att alla innerväggar mängdas som

homogent stål i programmet.

I bygglovsskedet fördelades utsläppen av växthusgaser ut på fler innerväggstyper, samtidigt som LOD-nivån ökade. Därav minskade utsläppen av växthusgaser från programskede till detta skede. En annan anledning till att utsläppen av växthusgaser minskats mellan programskedet är att LOD-nivån har ökat. Väggen läses fortfarande in som homogent stål i Revit, men den totala volymen stål som användes i väggen minskade, eftersom i detta skede har en del stål blivit gips när väggen skiktades upp.

I bygghandlingsskede är utsläppen av växthusgaser minst. Med införandet av vyerna som beskriver hur väggen är uppbyggd i detalj, subtraheras mycket material bort ifrån väggen. Därav minskar utsläppen av växthusgaser i detta skede drastiskt.

31 4.1.3 Grundkonstruktion

4.1.3.1 Applicering av LOD

I programskede nådde grundkonstruktionen LOD 200. Eftersom den enbart var grafiskt representerad av ett generiskt objekt med uppskattad kvantitet och storlek. Hur

grundkonstruktionen ser ut när den når LOD-200 kan ses i figur 15.

32 Grundkonstruktionen var en av de byggnadsdelar som nådde en hög LOD-nivå tidigt under projekteringsprocessen. Grunden nådde LOD 350 i bygglovsskedet, då det finns detaljerad information som är specifik för grundens platta, kantbalkar, pålar och pålsulor. Hur

grundkonstruktionen ser ut när den når LOD-350 kan ses i figur 16.

Figur 16: Grundkonstruktionen i LOD-350.

När grundkonstruktionen nådde bygghandlingsskedet tillkom information om

armeringsmängden som ska användas, då når grundkonstruktionen LOD 400. Ökningen i LOD-nivå beror främst på att nu, till skillnad i bygglovsskede, finns information om hur grundkonstruktionen ska fabriceras på plats.

33 4.1.3.2 Växthusgasens variation

Figur 17 visar hur grundkonstruktionens utsläpp av växthusgaser varierar parallellt med

projekteringsprocessen. I programskedet var utsläppen av växthusgaser låga, som konsekvens av den låga LOD-nivån. Utsläppen ökade sedan till bygglovsskedet, eftersom kantbalkar, pålsulor och pålar modellerades in i arkitektmodellen. I detta skede var grundkonstruktionen väldigt nära sitt slutgiltiga utsläpp av växthusgaser. Det saknades bara information som rörde

armeringsmängden, och den tillkom i bygghandlingsskedet. När den modelleras ökas inte utsläppen av växthusgaser mellan byggprocessens senare skeden speciellt mycket.

34 4.1.4 Ytterväggstyp av trä

4.1.4.1 Applicering av LOD

Denna ytterväggstyp av trä var en av utfackningsväggarna på byggnadens norra fasad. I programskedet är den ritad med en familj som antyds bestå endast av betong i Revit. Den familjen användes för en mängd olika väggstyper i detta skede. Ytterväggstypen kunde uppskattas ha nått LOD 200 i detta skede, då den är grafiskt representerad som ett generiskt objekt. Hur väggen är modellerad i detta skede visas i figur 18.

35 Figur 19 visar hur ytterväggstypen var modellerad i bygglovsskedet. När byggnaden nådde bygglovsskedet hade ytterväggstyperna delats upp i sina respektive familjer. Den studerade ytterväggstypen återfanns nu enbart som utfackningsväggar på byggnadens norra fasad, dessutom var den uppskiktad i respektive materiallager som den planeras byggas med. Ytterväggstypen kan ses ha nått LOD 300 i detta skede, då ytterväggen har gått från att vara generisk till specifik. När bygghandlingarna upprättas fanns det detaljerad information om ytterväggens konstruktion i vyer och text kopplat till modellen. Därav nådde den LOD-400 i bygghandlingsskedet.

36 4.1.4.2 Växthusgasernas variation

Hur ytterväggens utsläpp av växthusgaser varierade kan ses i figur 20. Utsläppen av växthusgaser var störst i programskede. Sedan avtog de utmed de två resterande skedena i projekteringsprocessen. Störst skillnad var det mellan program- och bygglovsskede. Eftersom i programskedet genererades utsläppen av fler byggnadsdelar än just de som var

utfackningsväggar på byggnadens norra fasad, dessutom innehöll väggarna homogen betong i detta skede. I bygglovsskedet genererades utsläppen enbart av utfackningsväggarna som återfanns på byggnadens norra fasad, dessutom hade materialen ändrats. Nu bestod

ytterväggstypen av de materiallager som den planeras byggas med. Än så länge är alla lager homogena, men i bygghandlingsskedet tillkom information om hur det inhomogena

materiallagret är uppbyggt, då delades de lagren upp i trä respektive isolering. Konsekvensen blir att utsläppen minskade svagt mellan bygglovs- och bygghandlingsskedet.

37 4.1.5 Tak

4.1.5.1 Applicering av LOD

Figur 21 visar hur taket är representerat i programskedet. Taket var ritat som ett generiskt objekt som anges vara trä. Men med avseende på hur taket är modellerat används den inte som platshållare för andra byggnadsdelar, eftersom den enbart återfinns som tak. Därav skulle byggnadsdelen i detta skede anses som specifik för taket. Men information kopplad till byggnadsdelen är knapp. Det medför att byggnadsdelen kan anses som generisk och en platshållare för en mer utvecklad takkonstruktion. Sammantaget når förutsättningarna för att anses vara LOD 200 i detta skede.

När byggnadsdelen nådde bygglovsskedet ändrades materialet från trä till limträ. Men bortsett från detta förändras inget mellan programskede och bygghandlingsskede. Eftersom materialet ändras från trä till limträ, blir familjer mer specifik för just denna takkonstruktion. Men det saknas fortfarande information om hur taket fabriceras. Därav kan taket inte sägas nå en högre detaljeringsnivå än LOD 300.

Senare i bygghandlingsskedet tillkommer det information rörande takets konstruktion i vyer kopplade till byggnadsdelen. Samtidigt som den grafiska representationen fortfarande är enkel i modellen, och har inte ändrats sedan bygglovsskedet. Men med införandet av

fabriceringsspecifika detaljer kan byggnadsdelen anses nå LOD 400. Takets typkonstruktion ses i figur 22.

Figur 21: Taket när det når LOD-200.

Figur 22: Takets sammansättning i LOD-400.

38 4.1.5.2 Växthusgasernas variation

Grafen i figur 23 visar att utsläppen av växthusgaser var som störst under bygglovsskedet, och minst under bygghandlingsskedet. Medans utsläppen i programskede fortfarande var relativt höga jämfört med bygghandlingsskedet. I programskedet anges att hela taket ska vara tillverkat av trä ända till in i bygglovsskedet, i det skedet anges taket bestå av limträ istället. Limträ har högre klimatpåverkan per kubikmeter av material än trä, och liknande densitet. Det medför att vikten av materialet som används som indata kommer vara likadan, men klimatpåverkan kommer öka.

I bygghandlingsskedet tillkommer mer information om hur takbjälkarna ser ut och hur de är placerade, isolering och inklädnad. Då kommer främst limträ att omvandlas till isolering. Isoleringen har en högre klimatpåverkan per kubikmeter material, men en densitet som är mycket mindre. Vilket medför att den totala vikten material som allokeras till taket är mindre.

39 4.1.6 Ytterväggstyp av betong

4.1.6.1 Applicering av LOD

Figur 24 visar hur ytterväggstypen av betong såg ut i programskede. Där representerades ytterväggstypen av betong av en grafisk platshållare, men ritas med en familj som ändå är specifik för just den väggen. Samtidigt som den inte är ännu inte uppskiktad, anses den ha nått LOD 200.

Fasadsystemet av glas som återfanns utanpå ytterväggstypen var grovt konstruerad och ritad med hjälp av en blandning av väggar och golv i Revit. Dessa kan ses som generiska platshållare, då systemets utformning fortfarande är godtycklig. Av den anledningen anses fasadsystemet ha nått LOD 200.

40 Figur 25 visar hur ytterväggen av betong såg ut i bygglovsskedet. I bygglovsskedet tillkom ytterligare information. Nu är ytterväggen ett specifikt skiktat system, därav kan ytterväggen ha ansetts nå LOD 350. Medans fasadsystemet nu är ritat som det ska utformas. Samt att dess egenskaper om form, antal partier och spröjs inte längre är ungefärliga, når fasadsystemet också LOD 350 i detta skede.

När armeringsmängd i betonglagret av ytterväggen blir tillgänglig i bygghandlingsskedet får ytterväggstypen av betong detaljerad information angående fabricering på plats. I detta skede når den LOD 400. Medans det inte tillkommit någon ny information kopplat till fasadsystemet, varken i modellen eller i vyer kopplat till modellen. Därav är LOD-nivån för fasadsystemet oförändrat mellan bygglovsskede till bygghandlingsskede.

Figur 25: Ytterväggstypen av betong när den når LOD-350

41 4.1.6.2 Växthusgasernas variation

Figur 26 visar att utsläppen av växthusgaser från hela ytterväggen är minst i programskede och störst i bygghandlingsskedet. Utsläppet av växthusgaser ökar parallellt med att väggens LOD-nivå ökar. Men andelen växthusgaser som genererades av betong i ytterväggen minskar mellan programskede till bygglovsskede. Den ökar sedan igen i bygghandlingsskedet när

armeringsmängden i betongen hos ytterväggen finns tillgänglig.

I bygglovsskedet har en del större volym av det som ansågs vara betong blivit isolering. Därav minskar volymen betong i bygglovsskedet som minskar utsläppen ifrån betongen. Samtidigt har utformningen av fasadsystemet ökat i LOD-nivå, vilket har medfört större utsläpp kopplade till ramarna som håller upp fasadsystemets glaspartier. Till bygghandlingsskedet ändras inte

resultaten, annat än tillkomsten av armeringsmängd. Konsekvensen av detta är en noterbar ökning av växthusgaser mellan bygglovsskedet och bygghandlingsskedet.

42 4.1.7 Analys av klimatberäkning

4.1.7.1 Level of development genom projekteringsprocessen

Över projekteringsprocessen verkar byggnadsdelar med olika material inte nå samma LOD-nivå samtidigt. Generellt verkar det som att byggdelar som består av homogena materiallager nå en högre LOD-nivå tidigare i projekteringsprocessen. Jämfört med byggnadsdelar som består av inhomogena materiallager, vilket kan ses i tabell 4 nedan.

Tabell 4: De individuellt studerade byggnadsdelarnas LOD-nivå i respektive projekteringsskede.

Byggnadsdel Programskede Bygglovsskede Bygghandlingsskede

Innerväggstyp LOD 200 LOD 300 LOD 400

Grundkonstruktion LOD 200 LOD 350 LOD 400

Ytterväggstyp av trä LOD 200 LOD 300 LOD 400

Tak LOD 200 LOD 300 LOD 400

Yttervägg av betong LOD 200 LOD 350 LOD 400

Under programskedet är alla byggnadsdelar 3D-modellerade som generiska platshållare, inte som symboler eller andra representationer. Av den anledningen uppfyller alla byggnadsdelar i detta skede de kriterium för att nå LOD 200.

I bygglovsskedet kommer vissa byggdelar ha nå en högre detaljeringsgrad än andra. De byggnadsdelar som är konstruerade av betong når en lite högre LOD-nivå vid detta skedet i projekteringsprocessen. Främst för att byggnadsdelarna som består av trä och stål, inte har lika detaljerade egenskaper om sammansättning än. I bygglovsskedet har dessa byggnadsdelar definierade materialskikt, men det saknas information om hur stor andel och hur uppdelningen av de inhomogena materialskikten ser ut. Medans byggnadsdelarna med enbart homogena materialskikt får detaljerad information gällande sammansättning redan i detta skede. Dessa byggnadsdelar är också nära att nå en ännu högre LOD-nivå i detta skede, men eftersom information om armeringsmängd återfinns först i bygghandlingsskedet kan inte

byggnadsdelarna anses klara kriteriet om detaljerad fabriceringsinformation. Slutligen når alla byggnadsdelar LOD 400 i projekteringens sista skede.

43 4.1.7.2 Växthusgaser genom projekteringsprocessen

Genom projekteringsprocessen verkar utsläppen växthusgaser variera olika beroende på vilket material som används. Dessutom kan man se ett mönster att konstruktionen har en påverkan. De byggnadsdelar som enbart består av homogena materiallager verkar nå närmare sitt

slutgiltiga utsläpp av växthusgaser tidigare i projekteringsprocessen. Men utsläppen av växthusgaser varierar på olika sätt. Grundkonstruktionen ökar sina utsläpp av växthusgaser parallellt med att byggnadsdelen antar en högre LOD-nivå. Medans betongkonstruktionen i ytterväggstypen av betong minskar i utsläpp av växthusgaser mellan programskede och bygglovsskede. För att sedan öka ytterligare lite i bygghandlingsskedet när armerings tilläggs. För byggnadsdelar med inhomogena materialskikt verkar det vara mer osäkert. Ytterväggen med träregelstomme, verkar komma närmast sitt slutgiltiga utsläpp av växthusgaser med lägst LOD-nivå av de studerade byggnadsdelarna. Dessutom kan man ana en nedgång i utsläpp av växthusgaser ju högre LOD-nivå byggnadsdelen når. Innerväggstypen av stål minskar mer kraftigt när den når högre LOD-nivåer.

Det är svårt att säga vad träytterväggens egentliga utsläpp av växthusgaser är i programskede, eftersom ytterväggen anges vara av betong och ritad med en familj som representerar flera ytterväggstyper i projektet. Men en minskning av växthusgaser kan ändå anas i de senare skedena av projekteringsprocessen, men den är inte lika tydlig som minskningen för innerväggstypen av stål. Det som byggnadsdelarna har gemensamt är att de innehåller inhomogena materiallager, men material och sammansättning är olika. Förklaringen till att byggnadsdelarna varierar så olika kan vara just skillnaden i material. Då stål har en högre klimatpåverkan samt en högre densitet. Därav borde subtraktion av material ha en större inverkan på minskningen av växthusgaser mellan LOD-nivåerna än när samma aktion utförs på ytterväggstypen av träreglar. I ytterväggen blir dessutom det subtraherade ersatt av isolering, medans ingenting ersätter det stål som subtraheras i den studerade innerväggen.

I programskede och bygglovsskede kommer den absoluta majoriteten av

koldioxidekvivalentutsläpp ifrån innerväggarna. Andelen som tillhör innerväggarna är mycket större än utsläppen ifrån andra byggnadsdelar i dessa skeden. Medans den sedan minskar mellan bygglovs- och bygghandlingsskedet. I bygghandlingsskedet hamnar den som tredje största utsläppsrubriken. Hur variationen hade sett ut om stommaterialet hade varit tillexempel trä istället för stål, kan än bara spekuleras om. Men eftersom sågat trä har en lägre klimatpåverkan per kilogram, samt en lägre densitet. Kommer den totala vikten av material som krävs för att skapa samma längd innerväggar vara mindre. Därav borde utsläppet av växthusgaser kopplade till väggen vara lägre i det fallet. Men hur mycket mindre och vad det har för inverkan på hela byggnaden är svår att anta utan att beräkna den.

44 4.1.7.3 Kopplingen mellan LOD och utsläpp av växthusgaser

Det finns inget riktigt mönster att skåda. Annat än att utsläppen för hela byggnaden, som redovisas i figur 10. Byggnaden kommer indikera minst utsläpp av växthusgaser när många byggnadsdelar har nått sin högsta LOD-nivå. Men samtidigt finns det byggnadsdelar som ökar sina utsläpp av växthusgaser ju högre byggnadsdelarnas LOD-nivåer blir. Generellt verkar byggnadsdelar med homogena materiallager nå en högre LOD-nivå snabbare än byggnadsdelar med inhomogena materiallager. Dessa byggnadsdelar kommer också nå närmare sitt slutgiltiga utsläpp av växthusgaser tidigare.

Sambandet ser inte ut att gälla för ytterväggstypen av trä. Den verkar istället nå närmast sitt slutgiltiga utsläpp av växthusgaser tidigast, då den är bland de undersökta byggnadsdelarna som har lägst LOD-nivå i bygglovsskedet men når närmast sitt slutliga utsläpp av växthusgaser. Därav är minskningen av växthusgaser inte speciellt stor när väggen når detaljeringsnivån LOD 400 i bygghandlingsskedet.

Taket och innerväggarna når samma LOD-nivå vid de olika byggskedena som ytterväggstypen av trä. Men minskningen av växthusgaser som sker mellan bygglov- och bygghandlingsskede är betydligt mindre för taket, och ytterväggen än för innerväggarna. Medans innerväggens och ytterväggens utsläpp av växthusgaser visar en tydligare minskning i takt med att LOD-nivån blir högre, jämfört med taket som når sin utsläppstopp i bygglovsskede. Byggnadsdelarna är knappast jämförbara med varandra då de uppfyller olika funktion och har såldes olika krav på sig, men de har liknande sammansättning.

De studerade byggnadsdelar som innehåller betong verkar utvecklas på ett annorlunda sätt. Växthusgaserna som genereras av ytterväggen av betong minskar mellan programskede och bygglovsskedet. Sedan stagnerar själva betongkonstruktionen i utsläpp av växthusgaser och den ökning som sker mellan bygglovsskedet och bygghandlingsskedet beror bara på att

armeringsmängd tillkommer och därav ökar LOD-nivån.

Grundkonstruktionen förändrar sig på ett annorlunda sätt. Till skillnad från ytterväggstypen av betong ökar utsläppen av växthusgaser mellan programskede och bygglovsskede. Dels för att pålarna av stål introduceras här, men även tillskottet av kantbalkar och pålsulor medför en ökning av mängden betong i byggnadsdelen. Medans en del av ytterväggstypen övergår till att bli isolering vid LOD 350, gör inte grundkonstruktionen det. Därför att här adderas istället material, annat än att subtrahera. Ytterväggstypen och grundkonstruktionen når samma LOD-nivå vid samma tillfällen i projekteringsprocessen. De når också en högre LOD-LOD-nivå tidigare i projekteringsprocessen, än byggnadsdelarna med inhomogena materiallager. Den mindre komplexa sammansättningen av dessa byggnadsdelar, medför att när dessa byggnadsdelar skiktas upp i projekteringsprocessen uppnår de nästan sin slutgiltiga form.

45

4.2 Diskussion i fokusgrupp

Nedan redovisas resultaten ifrån fokusgruppsdiskussionen. Diskussionsguide och transkribering kan ses i bilaga IV och V.

4.2.1 Användandet av BIM i projekteringen

Inom fokusgruppen var användandet av BIM främst förknippat med 3D-modellering som byggnadsinformationsmodellering. De hade erfarenhet att arbeta med BIM i olika projekt mot olika beställare. Men de märkte av en ökande efterfrågan av mer informativa och detaljerade modeller.

”Det är olika beroende på vad beställaren efterfrågar. Men numera börjar efterfrågan på en smartare modell bli större. I just det här projektet, var inte efterfrågat en modell, utan

egentligen bara en IFC-fil för samordning” -Kontorschef

”I nästa projekt som vi projekterar just nu, ska armeringen och allting ritas in i 3D, så det finns en viss skillnad.”

-Arkitekt

De hade stött på begreppet level of development, då de hade jobbat med beställare som

specificerade en LOD-nivå som de vill ha i leveransen. I kontext om ett projekt en deltagare är med och projekterar poängterar.

”I detta projektet har vi fått angivet en LOD som anger vilka förväntningar som entreprenören har på modellen, och precis vilken detaljeringsnivå som finns på väggar och golv. I de fallen är