Resultat

5 Diskussion

5.1 Resultat

Resultatet som presenterades i figur 10 i denna studie liknar de resultat för kontorsbyggnaden som presenteras i Hollberg et. al. (2019). I den studien når kontorsbyggnaden sina högsta utsläpp av växthusgaser i bygglovsskedet, sedan avtar det stegvis närmare

projekteringsprocessens slut. Samma fenomen kan man se i denna studie, men inte lika tydlig. Det är inte heller den enda studien som presenterar samma variation. Cavalliere et. al. (2018) presenterar också en studie där samma variation sker över projekteringsprocessen. I studien Hollberg et. al. (2019) presenterar utförs nya klimatkalkyler på samma arkitektmodell varje vecka inom projekteringsprocessen, vilket ger fler datapunkter, och tillåter en mer ingående analys. Studien som presenteras i denna rapport ger en ögonblicksbild av hur utsläppen av växthusgaser för ett specifikt konsultbolags projekt ser ut i utvalda skeden av den

projekteringsprocessen. Det går därav inte att analysera hur växthusgaser varierar mellan de definierade skedena i denna studie, vilket gjordes i Hollberg et. al. (2019). Hur växthusgaserna förhåller sig mellan de olika skedena redovisar inte studien som presenteras i denna uppsats. Medan Cavalliere et. al. (2018) presenterar en studie som är mer lik den i denna studie. De redovisar resultat ifrån fyra utvalda skeden ur projekteringsprocessen. Det är samma skeden som i denna studie, förutom att de har tagit med ett skede som ligger mellan bygglovsskedet och bygghandlingsskedet.

Studieobjektet i Hollberg et. al. (2019) har några skillnader och likheter med studieobjektet i denna studie. Det är en kontorsbyggnad inte ett flerbostadshus, och det ställs olika krav på kontorsbyggnader och flerbostadshus. Men båda byggnadsprojekten nyttjar en betongstomme. Dock preciserar inte Hollberg et. al. (2019) vidare vad de ingående materialen i

kontorsbyggnaden är. Dessutom bakar de ihop ytter- och innerväggar, så en djupare diskussion om hur jämförbara väggarnas koldioxidekvivalentutsläpp varierar går inte att göra. En annan aspekt som är svår att tolka är hur jämförbara schweiziska byggnadsstandarder och krav är till svenska.

Cavalliere et. al. (2018) presenterar är lite mer detaljerade indata för sina BIM-baserade klimatberäkningar. Studieobjektet har flera byggnadsdelar som är jämförbara med

studieobjektet i denna studie. Enligt resultaten från figur 20 för ytterväggstypen av trä, skulle det kanske finnas en möjlighet att utföra klimatberäkningar med hög träffsäkerhet på en byggnad med byggnadsdelar som nyttjar trästomme redan i bygglovsskedet. Cavalliere et. al. (2018) presenterar en liknande variation av växthusgaser över projekteringsprocessen för en liknande ytterväggstyp som nyttjar en stomme av trä med mellanliggande isolering. Därav skulle material och sammansättning kanske vara av vikt för att avgöra när klimatberäkningar som är så träffsäkra som möjligt. Det kan vara möjligt att växthusgaser för konstruktioner av trä varierar på detta sett över projekteringen. Då andra byggnadsdelar som innerväggar eller mellanbjälklag av trä kan konstrueras på ett liknande sätt som ytterväggstypen gör, med en stomme av trä med mellanliggande isolering. Men det går inte att säga mer exakt hur andra byggnadsdelar än ytterväggar skulle variera under projekteringens gång, eftersom beräkningar på mellanbjälklag eller innerväggar av trä inte behandlades i denna rapport. Även

takkonstruktionen i Cavalliere et. al. (2018) visar en liknande variation av växthusgaser som takkonstruktionen i denna studien har.

51 En byggnadsdel som inte följer samma variation av växthusgaser som återfinns i litteratur är grundkonstruktionen. Cavalliere et. al. (2018) visar att den är som högst i projekteringens inledande skede, varpå den sedan stegvis avtar, för att sedan nå sitt slutgiltiga utsläpp i bygglovsskedet. Men den består bara av armerad betong under hela studiens gång, medan grundkonstruktionen i denna studie har fler beståndsdelar då konstruktionen är pålad. Till en början består grunden bara av en betongplatta, men sedan tillkommer pålar, pålsulor,

kantbalkar och armering. De ändringarna kommer medföra ökningen som redovisas i figur 13. Medans betongplattan i Cavalliere et. al. (2018) förblir en betongplatta genom hela studien. Det som överensstämmer är det faktum att grundkonstruktionerna från båda studierna når nära sitt slutgiltiga utsläpp av växthusgaser vid bygglovsskedet.

Resultaten som fokusgruppsdiskussionen ledde fram till vittnar om att den klimatpåverkan som byggnadsdelar kan ge upphov till inte påverkar detta specifika konsultbolags beslutsfattning inom projekteringsprocessen idag. Det verkar finnas ett intresse bland projektörerna att

använda sig av det. Men eftersom Santos et. al. (2020) tar upp den tidskrävande aspekten av att nyttja denna metod av klimatberäkningar, behöver klimatberäkningar som används som

beslutsfattande underlag vara ganska snabba att utföra, annars finns det risk att de tidiga skedena drar ut på tiden. Dessutom vittnar fokusgruppsdiskussionen om att de ekonomiska aspekterna väger tyngst för beställare. Därför skulle det finnas ett behov av att sammanställa

miljöpåverkansparametrar tillsammans med ekonomiska parametrar. Ghaffarianhoseini et. al. (2017) menar att det skulle vara möjligt att göra en sådan sammanställning i BIM-program, genom att sammanställa klimatdata med ekonomiska data i företags exempelmallar. Dessa skulle sedan kunna användas för att på ett snabbt sätt kunna bläddra sig igenom olika förslag, och samtidigt kunna mottaga automatisk återkoppling på vilken inverkan ett specifikt val har på utsläpp av växthusgaser såväl som prisändringen. Fokusgruppsdiskussionen visade dessutom att idag använder sig projektörerna av tidigare erfarenheter för att avgöra byggnadsdelarnas geometri, men det finns baktankar och en undermedvetenhet om hur byggnadsdelar kommer se ut när man skissar i ett tidigt skede. Ett exempel är en yttervägg av betong. En sådan konstruktion kan skiktas upp på papper, men ritas bara in i modellen som ett homogent block av betong. Främst för att det ska vara enkelt att se till att de volym och rumsmässiga

egenskaperna blir som planerat. Det skulle i sin tur medföra att man räknar på fel mängder om klimatberäkningar i bygglovs- och programskede utförs med metodiken presenterad i denna studie. Det skulle i sin tur skulle medföra att klimatberäkningarna blir missvisande i förhållande till det faktiska utsläppet. Att koppla ihop klimatdata och ekonomiska data till färdiga mallar för byggnadsdelar, skulle medföra att man teoretiskt sett kan iterera utformningsförslag med

beställaren. Nordstrand (2008) säger om att man har störst möjlighet att påverka projektets inriktning i de allra första skedena i projekteringsprocessen.

52 Att praktiskt applicera definitionerna av Level of development på de olika byggnadsdelarna under projekteringsprocessen var i linje med vad Alshorafa & Ergen (2020) beskrev, tvetydigt. Ett tydligt exempel i denna studie var taket i bygglovsskedet. I tabell 4 redovisas att taket utvecklas med samma takt som ytterväggstypen av trä och innerväggstypen. Men samtidigt kan man med blotta ögat uppfatta att båda väggtyperna är mer genomarbetade och har således mer information kopplade till dem. Definitionerna av de olika nivåerna är väldigt övergripande, och ger tillräckligt med stöd för att taket och ytterväggarna når samma LOD-nivå i bygglovsskedet, fast det kan vara uppenbart för blotta ögat att det finns byggnadsdelar som innehåller mer information än andra inom samma LOD-nivå. Den praktiska appliceringen blir därav en tolkningsfråga, och det blir upp till den enskilda BIM-projektören med sitt arbetslag att fastslå när en viss byggnadsdel uppfyller alla kriterier för en viss LOD-nivå. Det medför en ytterligare dimension när BIM nyttjas för analys. Borrman et. al. (2018) redovisar att det är svårt att veta hur mycket information som modellen ska innehålla. Att appliceringen av LOD decimeras till en tolkningsfråga, gör den redan komplexa frågan att veta hur mycket information som arkitektmodellen ska innehålla ännu mer komplex. Samtidigt hävdar Soust-Verdauger et. al. (2016) att LOD är en nyckelfaktor för kvaliteten på klimatberäkningarna. Vilket i detta fall styrker att det skulle vara en fördel om man kunde enas inom branschen på ett standardiserat sätt att mindre vagt sätt definiera de olika nivåerna, så det skulle vara mindre av en

tolkningsfråga. Det skulle också kunna medföra att BIM-baserade klimatberäkningar blir mer jämförbara mellan olika byggnader, eftersom det skulle finnas liknande en kvantitet med information vid samma skeden i projekteringsprocessen.