• No results found

Hur kan resultatet av en klimatberäkning i program- och bygglovsskede användas för

In document BIM-BASERADE KLIMATBERÄKNINGAR (Page 63-69)

4. Resultat och analys

6.3 Hur kan resultatet av en klimatberäkning i program- och bygglovsskede användas för

användas för att påverka designprocessen?

Varken i programskede eller bygglovsskedet ger resultaten av klimatberäkningarna en bra indikation för vart byggnadens slutliga klimatpåverkan kommer landa. Om alternativa

designbeslut skulle övervägas med klimatberäkningar gjorda enligt den metod som presenterats i denna studie, skulle vara svårt att veta hur ett alternativt designbeslut kommer påverka byggnadens slutliga utsläpp av växthusgaser. Eftersom det finns en risk att ett taget beslut baserat på klimatberäkningar i dessa skeden ökar utsläppen av växthusgaser istället för minskar dem. Det beror på den låga LOD-nivån som byggnadsdelarna har i programskedet, den spridning av LOD-nivåer som förekommer i bygglovsskedet, den mängd information som tillkommer mellan bygglovs- och bygghandlingsskedet, och hur hela byggnadens utsläpp av växthusgaser till följd av detta varierar över hela projekteringsprocessen.

De utförda klimatberäkningarna visar att hela byggnadens utsläpp av växthusgaser minskar rejält till bygghandlingsskede, jämfört med program- och bygglovsskede. För att man ska kunna använda klimatberäkningar i dessa tidiga skeden borde klimatberäkningar istället användas som feedback för att göra väl informerade utformningsbeslut tillsammans med beställare. Resultatet ifrån fokusgruppsdiskussionen visar att man skulle kunna koppla mallar av byggnadsdelar till både klimatdata och ekonomiska data. Det skulle medföra direkt feedback om förhållandet mellan klimatoptimerande beslut och ökande eller avtagande kostnader till beställaren.

Slutsatsen blir således att om man ska nyttja klimatberäkningar med den metod som presenteras i studien, behöver byggnadsdelsmallar med färdiga exempelkonstruktioner kopplas med

klimatdata. Vilket borde medföra att resultaten av klimatberäkningarna når närmare det slutgiltiga koldioxidekvivalent utsläppet i tidiga skeden. Införandet av denna typ av data kommer generera att byggnadsdelarna når en högre LOD-nivå tidigare, då mer information kopplas till dem tidigare i projekteringsprocessen. Därefter kan man börja diskutera

välinformerade utformningsalternativ med beställare, för att se hur man kan minska en byggnads utsläpp av växthusgaser.

58

7 Förslag för framtida forskning

De förslag som skulle kunna ges på framtida forskning kopplade till denna studie är följande: • Fler gjorda BIM-baserade LCA på andra typer av byggnader. Eftersom det inte går att

dra ett generellt samband ifrån beräkningar på endast en byggnad, skulle flera studier som liknar denna göra, för att få ytterligare argument för att ett sådant samband finns. • Hur användandet av olika klimatdatabaser har för påverkan på klimatberäkningarna.

Boverket (2018) redovisar att man antingen kan välja att använda sig av generiska data för att utföra klimatdeklarationerna, men man får också använda sig av specifika

klimatdata kopplade till en typ av produkt. Därför skulle det vara intressant att veta hur mycket resultatet skulle variera om man gjorde klimatberäkningar med bara specifika klimatdata istället för generiska.

59

8 Referenser

Aljarman, M., Boussabaine, H., & Almarri, K. (2020). Emerging technical risks from the application of building information modelling. Journal of Facilities Management 18(3), 195. doi:10.1108/JFM-12-2019-0063

Alshorafa, R., & Ergen, E. (den 25 November 2019). Determining the level of development for implementation in large-scale projects: A multi-case study. Engineering,

Construction and Architectural Management 28(1), 397. doi:10.1108/ECAM-08-2018-0352

Bell, J., & Waters, S. (2014). Doing Your First Research Project: A Guide for First-time Researchers. Maidenhead, Berkshire, England: Open University Press.

BIMforum. (den 03 02 2020). Level Of Development (LOD) Specification. Hämtat från BIMforum.org: https://bimforum.org/LOD

Borrman, A., König, M., Koch, C., & Beetz, J. (2018). Building information modeling: Technology Foundations And Industry Practice. München: Springer Nature Switzerland AG.

Boton, C., Kubicki, S., & Halin, G. (2015). The challenge of level of development in 4D/BIM simulation across AEC project lifecyle. A case study. Proceedia engineering 123(2015), 59. doi:10.1016/j.proeng.2015.10.058

Boverket. (2018). Klimatdeklaration av byggnader. Karlskrona: Boverket. Boverket. (den 16 01 2020). Boverket/byggande/Hallbart byggnade och

forvaltning/vaxthusgaser. Hämtat från https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-

byggande-och-forvaltning/miljoindikatorer---aktuell-status/vaxthusgaser/#:~:text=Bygg%2D%20och%20fastighetssektorn%20svarade%2020 17,Sveriges%20totala%20utsl%C3%A4pp%20av%20v%C3%A4xthusgaser.&text=Dessa %20utsl%C den 28 12 2020

Boverket. (den 14 01 2020). Om klimatdeklarationer. Hämtat från Boverket.se: https://www.boverket.se/sv/byggande/uppdrag/klimatdeklaration/om-klimatdeklarationer/

Boverket. (den 30 04 2021). Boverket. Hämtat från Klimatdatabas: https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/klimatdeklaration/klimatdatabas/GetMyList

Cavalliere, C., Habert, G., Dell'Osso, G. R., & Hollberg, A. (2018). Continuous BIM-bases assessment of embodied environmental impacts throughout the design process. Journal of Cleaner Production 211, 941. doi:10.1016/j.jclepro.2018.11.247

Dalla Mora, T., Bolzonello, E., Cavalliere, C., & Peron, F. (2020). Key Parameters Featuring BIM-LCA Integration in Buildings: A Practical Review of the Current Trends. Sustainability 12(17), 7182. doi:10.3390/su12177182

60 Eastman, C., Tiecholz, P., Sacks, R., & Liston, K. (2011). BIM Handbook; A Guide To

Building Information Modeling For Owners, Managers, Designers, Engineers and Contractors. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons, Inc.

Georgiadou, M. C. (2019). An overview of benefits and challenges of building information modelling (BIM) adoptation in UK residential projects. Construction innovation 19(3), 298. doi:10.1108/CI-04-2017-0030

Ghaffarianhoseini, A., Tookey, J., Ghaffarianhoseini, A., Naismith, N., Azhar, S., Efimova, O., & Raahemifar, K. (2017). Building Information Modelling (BIM) uptake: Clear

benefits understanding its implementation, risks and challenges. Renewable and Sustainable Energy Reviews 75, 1046. doi:10.1016/j.rser.2016.11.083

Grytting, I., Svalestuen, F., Lohne, J., Sommerseth, H., Augdal, S., & Laedre, O. (2017). Use of LoD decision plan i BIM-projects. Procedia engineering 196(2017), 407.

Hennink, M. M. (2014). Focus group discussions. New York: Oxford University Press. Hollberg, A., Genova, G., & Habert, G. (2019). Evaluation of BIM-based LCA results for

building design. Automation in Construction 109, 102972. doi:10.1016/j.autcon.2019.102972

Hooper, M. (den 01 07 2015). Automated model progression scheduling using level of development. Construction Innovation 15(4), 428. doi:10.1108/CI-09-2014-0048 Horne, R., Verghese, K., & Grant, T. (2009). Life Cycle Assessment. Collingwood, VIC:

CSIRO Publishing.

International Organization for Standardization. (2002). ISO 14048. Environmental

management - Life cycle assessment - Data documentation format. Genéve, Schweiz: International Organization for Standardization.

International Organization for Standardization. (2006). ISO 14040. Environmental

management - Life cycle assessment - Principles and framework. Genéve, Schweiz: International Organisation for Standardization.

International Organization for Standardization. (2006). ISO 14044:2006. Environmental management - Life cycle management - Requirements and guidelines. Genéve, Schweiz: International Organization for Standardization.

Jernigan. (2007). Big BIM, little bim. Salisbury: 4Site Press.

Jolliet, O., Saadé-Sbeih, M., Shaked, S., Jolliet, A., & Crettaz, P. (2016). Environmental lifecycle assessment. Boca Raton: Taylor & Francis Group, LLC.

Lindgren, J., & Widén, K. (2018). Diffusing building information management - knowledge integration, mechanisms and knowedge development. Architectural Engineering and Design Management 14(5), 347. doi:10.1080/17452007.2017.1394260

Naturvårdsverket. (den 12 28 2020). naturvardsverket.se/miljoarbete-i-samhället/miljoarbete- i-Sverige/uppdelat-efter-omrade/klimat/Sverigens-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk. Hämtat från Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete- i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/

61 Nordstrand, U. (2008). Byggprocessen. Stockholm: Liber AB.

Obrecht Potrc, T., Röck, M., Hoxha, E., & Passer, A. (2020). BIM and LCA integration: A Systematic Literature Review. Sustainability 12(14), 5534. doi:10.3390/su12145534 Panteli, C., Kylili, A., & Fokaides, P. A. (2020). Building information modelling applications

in smart buildings: From design to commissioning and beyond, A critical review. Journal Of Cleaner Production 265, 121766. doi:10.1016/j.jclepro.2020.121766 Roberts, M., Allen, S., & Coley, D. (den 03 09 2020). Life cycle assessment in the building

design process - A systematic litterature review. Building and Environment 185, 107274. doi:10.1016/j.buildenv.2020.107274

Santos, R., Aguilar Costa, A., Silvestre, J. D., Vandenbergh, T., & Pyl, L. (2020). BIM-based life cycle assessment and life cycle costing of an office building in Western Europe. Building and Environment 169, 106568. doi:10.1016/j.buildenv.2019.106568 Shadram, F., & Mukkavaara, J. (2017). An Integrated BIM-based framework for the

optimization of the trade-off between embodied and operational energy. Energy and Buildings 158, 1189. doi:10.1016/j.enbuild.2017.11.017.

Soust-Verdaguer, B., Llatas, C., & Gracía-Martínez, A. (2016). Critical Review of BIM-based LCA Method to Buildings. Energy and Buildings 136, 110.

doi:10.1016/j.enbuild.2016.12.009

Swedish Standards Institute. (2013). Hållbarhet hos byggnadsverk - Miljödeklarationer - Produktspecifika regler. Stockholm: Swedish Standards Institute.

Tan, R. B., Wijaya, D., & Khoo, H. H. (2010). LCI (Life cycle inventory) analysis of fuels and electricity generation in Singapore. Energy 35(12), 4910.

doi:10.1016/j.energy.2010.08.036

Tolmer, C.-E., Castaing, C., Diab, Y., & Morand, D. (2018). Adapting LOD definition to meet BIM uses requirements and data modeling for linear infrastructures projects: using system and requirement engineering. Visualization in Engineering 5(1), 1.

doi:10.1186/s40327-017-0059-9

Wastiels, L., & Decuypere, R. (2019). Identification and comparison of LCA-BIM integration strategies. IOP Conference Series: Earth and Environmental Science 323(1), 012101. doi:10.1088/1755-1315/323/1/012101

Yin, K. R. (2003). Case study research: Design and methods. USA: Sage Publications, INC. Zeng, R., & Chini, A. (den 11 09 2017). A review of research on embodied energy of

buildings using bibliometric analysis. Energy and buildings 155, 172. doi:10.1016/j.enbuild.2017.09.025

In document BIM-BASERADE KLIMATBERÄKNINGAR (Page 63-69)

Related documents