Berätta vad ni gör på ”Företag” och hur länge har ni jobbat här?
Kontorschef: Jag kör igång. Jag sitter nu som kontorschef, har gjort det sedan ett år tillbaka, har varit på ”Företag” sedan 2017 och har jobbat med A-projektering på bl.a. Strandkajen.
Arkitekt: Arkitekt, jobbar sedan 2012, har ingenjörs bakgrund, har jobbat på Peab i 13 år, sedan jobbar jag nu i programskede fram tillochmed bygglovsskedet, sedan sporadiskt inom bygghandlingsskedet.
VVS-ingenjör: Jobbar som VVS- och energiingenjör sedan hösten 2016. Vad håller jag på med, ja det är väl lite energiberäkningar och VVS-projektering, lite klimatberäkningar i alla skeden kan man säga.
Konstruktör 2: Har jobbat på ”Företag” sedan 2008, jag är handläggande konstruktör.
Konstruktör 1: Har jobbat på ”Företag” sedan 2009 som konstruktör, har läst Väg och vatten uppe i Luleå.
Civilingenjör A: Jag har samma bakgrund ifrån civilingenjör Arkitektur från LTU, jag har varit anställd på riktigt hos ”Företag” sedan januari 2018. Sitter som A-projektör.
Byggnadsingenjör: Jag har jobbat sedan hösten 2017 och jag är byggnadsingenjör på A-avdelningen.
Vad är BIM för er?
Arkitekt: Det är väl en 3D-projektering där man plockar på olika parametrar, olika mycket i olika skeden.
Christian: Det är alltså själva 3D-modellen som är BIM?
Byggnadsingenjör: Det är informationen som är BIM, tycker jag. Informationen som finns i modellen.
Arkitekt: Eller som man plockar på, i vissa skeden så plockar vi inte på kostnader och så, som entreprenörer gör. Men det kan finnas andra parametrar som finns i redan.
Christian: Precis.
VVS-ingenjör: Går man bara på namnet på BIM; Building information model. Och det är det går ut på att du har en modell med en massa information utöver det som syns på en ritning. Som man sedan kan plocka ut, som Arkitekten sa man gör lite olika varianter på BIM i olika skeden, i början är det lite mer grovt, sedan blir det mer och mer detaljerat med exakt hur väggtyperna ser ut och sådär. Men för mig är det en modell som innehåller en massa information.
2 Kontorschef: Någonting som vi inte jobbar så supermycket med.
VVS-ingenjör: Nej, det har ju inte funnits några krav på det tidigare. Mer att vi har haft krav på SundaHus och byggvarubedömningen och annat, men vi har aldrig gjorts rent
koldioxidekvivalentberäkningar på hus, vilket man kan ifrågasätta eftersom det görs på allting annat. I vårt område där vi jobbar så är det att man tar ut hur stor koldioxidpåverkan huset har. Om det nu var bara koldioxidekvivalenter?
Christian: LCA kan göra på många olika parametrar, det vanligaste är koldioxidekvivalenter, men det kan göras på bla. Försurning också, jag kommer inte ihåg alla i huvudet nu.
VVS-ingenjör: Men det var på koldioxidekvivalenter som kraven skulle ställas på? Christian: Ja
Konstruktör 1: Men det har väl kommit in i miljöbyggnad också. Har vi fått krav ifrån en beställare att stommen ska klimatberäknas.
I tidiga skeden finns det angett vilka material som ska användas. Hur bra
uppfattning finns redan i programskede om hur slutgiltiga konstruktioner
(cc-avstånd reglar, armeringsmängd i betong mm)?
Arkitekt: Det är lite olika, men jag skulle säga att man inte har någon uppfattning om man ska uppföra en stomme i betong eller trä, utan det brukar ske i samråd med beställaren eller entreprenören, när man räknar på olika alternativ. Men just i första skedet, där kan det bara vara ett enda lager med material, men om det kallas för trä eller betong, det är inte så detaljerad.
VVS-ingenjör: Nä precis, det är inte så detaljerat. Det är en vägg eller ett bjälklag.
Arkitekt: Jag minns första skedet på Standkajen, då var allting trä. Ytterväggar, innerväggar rubbet! Bara ett enda skikt. Det har med att göra att man inte ska hålla på och dribbla för med olika material, väggtjocklekar och annat när är så pass mycket ändringar som det blir i de allra först skedena. Utan det handlar mer om att rita volymer, rumsindelningar och sånt.
Civilingenjör A: Det är mest Arkitekten som har koll på de tidiga skedena, vi andra kommer in i lite senare skeden.
Arkitekten: Sedan kan det vara så att man i tidigt skede har diskuterat fram med beställaren, där man kanske redan innan man börjat rita har bestämt att man ska bygga med betong eller i något annat.
Kontorschef: I det skedet bollas bara övergripande tankar kring konstruktion med konstruktören, men inte i större detalj än hur tjocka t.ex. bjälklag kanske måste vara. Arkitekt: Man kan använda sig av tidigare erfarenheter, men i just detta projekt fick hade vi lämnat det öppet ifall så att entreprenören fick vara med och bestämma i någon form av samarbetsprojekt.
3 VVS-ingenjör: Ja just i programskedet är det nog så. Sen är det lite olika beroende på
entreprenadformen, det styr lite också. Kanske inte så mycket i programskede, men det vet Arkitekt bättre än mig.
Arkitekt: Det kommer väl egentligen ett skede mellan programskedet och bygglovet, systemhandlingar. Där spikar man om det ska vara trä, betong eller något annat.
Under projekteringen, jämför ni konstruktionslösningars koldioxidavtryck? Har
koldioxidutsläpp någon påverkan på besluten ni tar i projekteringen?
Civilingenjör A: Det tar ju emot att säga nej.
Arkitekt: Det skulle vara väldigt intressant att ha den typen av jämförelsekalkyler, absolut. Så man kan bolla besluten med beställaren innan man kommit för långt.
VVS-ingenjör: Det är möjligen konstruktörerna som har varit tvungna. Har ni bara varit tvungna att beräkna den, eller ska den vara under ett visst värde?
Konstruktör 2: Nej, det enda som vi har krav på är att lämna in en slutlig rapport på hur många kilo betong, limträ och stål som används.
VVS-ingenjör: Så det finns inget krav på att det ska komma under något värde?
Konstruktör 2: Nej det gör det inte, oftast är det i slutet av projekteringen när det är ute på upphandling som man lämnar in det hela.
VVS-ingenjör: När man talar om VVS-sidan så har vi aldrig gjort det, det enda man gör är att man ser till att det fungerar som det ska. I slutändan är det ju entreprenören som väljer
produkter utifrån pris då.
Konstruktör 1: Hur är det kraven ser ut i miljöbyggnad för de olika nivåerna?
Konstruktör 2: Jag tror att det är för silvernivån i byggvarubedömningen, där kräver dom bara in vad man har använt. Men jag tror att om man går upp på guld, då måste man utvärdera och har jämfört olika alternativ.
Konstruktör 1: Då ska man ha valt det med minst påverkan. Konstruktör 2: Precis
VVS-ingenjör: Än så länge är det väl bara ni på konstruktion som har haft det här som huvudbry. Alla andra discipliner har bara kört på.
Konstruktör 1: Speciellt nu när man inte behöver komma under ett visst värde, har vi inte fördjupat oss speciellt mycket i det heller. Vi väljer den stomme som är bäst ifrån vårt
perspektiv. Sedan får man väl ett värde på det. Men vi har inte gått steget längre och jämfört två färdiga stomförslag.
Christian: Så att sammanfatta, inte riktigt?
VVS-ingenjör: Inte alls. Jag tror inte att någon har varit med i ett projekt där det har varit ett krav på att jämföra och göra det miljövänligaste sett ur koldioxidutsläpp.
4 Civilingenjör A: Nej, och jag tänker att det skulle vara svårt om vi skulle välja t.ex. fönster. Det finns ingen leverantör som redovisar det lättillgängligt. Så det är inte en parameter man tittar på.
Efter att ha studerat tre (3) av era modeller, kan jag dra som slutsats att ni verkar
modellera till en relativt hög detaljeringsnivå i bygghandlingsskedet.
Har ni några riktlinjer för hur stor detaljeringsgrad den slutgiltiga modellen ska
ha? Följer ni dessa riktlinjer?
Kontorschef: Det är olika beroende på vad beställarens efterfrågar. Men numera är börjar efterfrågan på en smartare modell bli större. I just det här projektet, var inte efterfrågat en modell, utan egentligen bara en IFC-fil för samordning.
Arkitekt: I nästa projekt som vi projekterar just nu, ska armeringen och allting ritas in i 3D, så det finns en viss skillnad.
Civilingenjör A: I det projektet har vi fått angivet en LOD som anger vilka förväntningar som entreprenören har för förväntningar på modellen, och precis vilken detaljeringsnivå som finns på väggar och golv. I de fallen är det enkelt, eftersom vi få angivet vilka förväntningar som finns på projektet. Men som Kontorschefen är inne på, är det svårare i de projekt där det inte finns något sådant uttalat. Tycker jag i alla fall.
VVS-ingenjör: Ta bara (Beställare som de jobbar med nu) som exempel. De har mycket strukturerat hur saker och ting ska va. De har tillexempel en informationsmodellsmanual på exakt vad som ska finnas i modellerna. Vissa vill ha den modellerad exakt som den ser ut i verkligheten, andra vill ha den mindre detaljerad och de tänker ”det löser dem, så länge det ser bra ut på ritningen”. Men det börjar bli vanligare att man ska modellera precis som byggnaden ser ut i verkligheten.
Arkitekt: För att man ska kunna mängda direkt utifrån arkitektmodellen, genom att bara klicka så kan man beställa gips våningsvis mm.
VVS-ingenjör: Tidigare var det viktigaste att det skulle se bra ut på ritningen, men med VR och allt annat så måste man nästan modellera så nära verkligheten som möjligt för att nyttja alla funktioner som finns.
Kontorschef: För egen del kan jag tycka att det är ganska skönt att rita så nära verkligheten som möjligt. Eftersom det ger möjligheten att själv komma ihåg vad man har beslutat om. Ritar man in vad man har beslutat om så kan man gå tillbaka och dubbelkolla vad som ”gäller”. Får man några frågor från beställaren riktat till en specifik del är det enklare att föra fram det, jämfört om man har en generellvägg.
VVS-ingenjör: Sedan är det en avvägning också, flera mindre beställare har egentligen inte några krav alls på detaljeringsgrad, utan de vill att vi ska rita upp huset. Men det kan leda till att vi ritar upp det till en detaljeringsgrad som de inte är villiga att betala för.
Konstruktör 2: Vi har märkt nu att stromleverantörerna kollar mer på IFC-filen än pdf-ritningarna.
5 Kontorschef: Men då måste det vara förutbestämt i tidigt skede så att vi kan modellera därefter. Om de gör det ändå och vi inte har modellerat till den detaljeringsnivån, vi kan inte ta ansvar för det.
Konstruktör 2: Nej precis, men när de kommer och säger att IFC-filen ska stämma överens med pappersritningarna, då säger vi nej det är pappersritningarna som är kontraktshandlingar. Men det börjar bli mer och mer noggrant så att man kan plocka ritningar direkt i modellen. Det är svårt att lägga rätt nivå på ritandet i modellen.
VVS-ingenjör: Därför har vi börjat med att på alla våra startmöten tar vi upp vad som ska ingå så att det tydligt framgår vilka förväntningar som finns och att det finns på papper vilka krav det finns på våra modeller. Och det är just av den anledningen att det varit väldigt diffust.
Det är några år sedan som ni projekterade detta projekt, har ni förändrat några
riktlinjer sedan dess?
Kontorschef: Vi har börjat klargöra vad beställaren har för förväntningar på modellen för leverans. Eftersom det varierar mellan stora och små beställare.
VVS-ingenjör: Det kan också bero lite på entreprenadformen. Detta projekt var en typ av partnering, då kan entreprenören komma och säga att vissa detaljer inte behöver modelleras så noggrant. Medans andra vill ha det mer likt verkligheten. Det kan tänkas att vid
totalentreprenader blir mer efterfrågat att modellera närmare verkligheten, eftersom det ger entreprenören möjlighet att ta in modellen i sina beräkningsverktyg och mängda därefter. Det är smidigt för alla parter som kommer efter konsulten.
Christian: Man kan säga att efterfrågan på smartare modeller har ökat sedan det här projektet? Kontorschef: Ja.
När man ser grafen för hela byggnaden i alla skeden, hur skulle andra
materialbeslut kunna fattas givet att en graf som denna fann tillgänglig när
byggnaden projekterades?
Kontorschef: De största val man gör idag är baserade på ekonomi, så om det hade varit ekonomiskt ja. Men annars nej.
Arkitekt: Det skulle vara intressant om man kunde ”klä på” våra register med både ekonomiska och miljödata, för att se hur det förändras när man klickar för olika typer av väggar eller
materialval. Det hade varit intressant att visa det för att sedan vrida och vända på det tillsammans med beställaren.
VVS-ingenjör: Det kommer garanterat i framtiden komma krav likt klimatdeklarationer och energideklarationer komma krav på att jämföra olika alternativ för att sedan välja det med minst klimatpåverkan. Dessutom så handlar det om att sälja in byggnaden, att den är energieffektiv och låg klimatpåverkan. Så tror jag att en graf likt denna kan vara användbar, eftersom det är i tidiga skeden som man planerar hur huset ska byggas, och ju tidigare du har alla parametrar desto bättre. Dessutom handlar det lite om att styra beställaren också, vill de ha en byggnad som är bra för miljön.
6 Arkitekt: Följdfrågan på detta från beställare skulle vara ”Vad kostar det då?”
Christian: Precis, men redan 2027 planerar boverket att försöka implementera riktvärden som man ska hamna under när det gäller koldioxidekvivalenter.
VVS-ingenjör: Då kommer det säkert växa fram företag som säljer certifieringar, likt du ska hamna under typ 75% av vad boverket kräver. Likt det som ställs på energi idag.
Konstruktör 2: Det vore ganska intressant att se hur man skulle kunna koppla sådan data till de olika familjerna som finns i Revit, så att man kan se tidigt vad koldioxidekvivalentutsläppen är. VVS-ingenjör: Den där klimatdatabasen som boverket har, den verkar ska ligga som grund för beräkningarna. Det finn säkert som en lista som man kan hämta hem och sedan mappa till våra mallfamiljer i Revit. Det kommer nog inte vara några större problem.
Mönstret man kan skåda av nettoeffekten för hela byggnaden är som störst i
bygglovskede, men minst när bygghandlingarna utförs. Hur kan vetskapen om att
ett sådant mönster eventuellt existerar påverka material och konstruktionsval i
tidigare skeden?
Arkitekt: Vad berodde det på?
Kontorschef: Det kan väl vara så att man inte bygger upp väggen precis som den är konstruerad, utan det är bara skikt.
Arkitekt: Att man bara räknar lite snabbt i huvudet hur tjock en vägg med alla skikt blir, men man ritar bara ut ett enda skikt.
(Ett litet sidospår om hur modellerna såg ut i program, respektive bygglov)
Konstruktör 1: Det känns som att det kan slå lite hur som helst egentligen. Om ni bara ritar ett skikt och säger att det bara är trä, stål eller betong.
Arkitekt: Men redan i systemskede har man skiktat upp alla väggar och bjälklag mm.
Civilingenjör A: Visst är alla våra mallväggar med jättemycket gips? Jag upplever att man alltid sitter och plockar bort sådant och jag misstänker att det inte är jättebra för miljöpåverkan. Sedan har man inte heller bestämt exakt vilka typer av bl.a. gipsskivor, plywood mm. i
bygglovsskede, men till bygghandlingar har man gjort det. Då sitter man oftast och bantar ned skikt, främst för kostnadsskäl. Men det påverkar ju även mängden material i modellen.
Bygghandlingsmodellen blir mer optimerad.
VVS-ingenjör: Något händer så bygghandlingsfilen har blivit mindre.
Christian: Ett bra exempel är innerväggarna, i tidigare skeden finns de bara uppskiktade gips-stålreglar-gips. Revit verkar då räkna varje individuellt skikt som homogena rätblock. Men när det tillkommer information i form av centrumavstånd för reglar, armeringsmängd mm. så försvinner en hel del koldioxidutsläpp genom att väggarna optimeras.
7 Civilingenjör A: Blir ju väldigt intressant i en framtid där man ska integrera så mycket i en 3D-modell som möjligt om den ska hjälpa oss att räkna. Det kan vara ganska avskrämmande om man visar upp att klimatpåverkan är så här stor, samtidigt som att argumentet att det försvinner sedan är väldigt svårt att sälja in till beställaren.
Konstruktör 1: Men om det räknas på detta sätt att en stålregelvägg med tunna stålreglar räknas som homogent stål. Det tar bort relevansen med det hela.
Arkitekt: Man får se till att jobba med rätt väggtyper redan i början. Konstruktör 1: Ja man måste veta redan från början vad man ska ha.
VVS-ingenjör: Det måste kanske vara något fel på den specifika familjen i Revit.
Konstruktör 2: Nja, men om du inte anger fysikaliska egenskaper för olika material i familjen, kommer nog Revit att räkna allt som en klump.
VVS-ingenjör: Hur är det du har fått ut mängderna? Christian: Via schedules i Revit.
VVS-ingenjör: Då får man se till att man jobbar med rätt parametrar redan ifrån början. Konstruktör 2: Går jag snabbt in i ytterväggarna som vi har ritat ser jag bara att det är trä C24 och hur tjock det lagret är. Men det går inte att se vad den har för c/c avstånd på reglar. VVS-ingenjör: Man får se över familjerna så att allt fungerar som det ska.
(Frågor från deltagarna om hur beräkningarna gick till)
Innerväggarna i detta projekt verka driva koldioxidekvivalentutsläppen i både
program- och bygglovsskede, medans det är betongstommen som driver i
bygghandlingarna. Även i bygghandlingarna utgör innerväggarna en stor del av
koldioxidekvivalentutsläppen.
Hur kan vetskapen om att innerväggarna driver en stor andel koldioxidutsläpp,
hur kan vetskapen att innerväggarna driver en stor del av koldioxidutsläppen
ligga som grund för att ta tidiga beslut för att minska koldioxidutsläppen? Varför
användes just stålregelväggar i detta projekt?
Arkitekt: Innerväggarna har varit samma i alla skeden, det är bara att vi har presenterat dem olika. Vi har ritat en vägg med en baktanke om att det ska vara en bakomliggande
regelstomme. Sedan har entreprenören valt mellan om det ska vara trä eller stål. Kontorschef: Där har de valt stål eftersom trä har en tendens att börja krumma sig.
Arkitekt: I en sådan fråga hade det varit intressant att kunna baka in sådan information i våra register. Så man kan visa för beställaren, vilka konsekvenser det ena alternativet eller det andra ger både ekonomiskt och utifrån klimatpåverkan
VVS-ingenjör: Ja har man familjerna i Revit så är det väldigt enkelt att bara ”hoppa” mellan olika alternativ och visa hur de slår. Då skulle man i tidiga skeden få en bättre uppfattning hur det kommer se ut och ha det med som en parameter för att ta ett beslut.
8 Arkitekt: Samma sak med ytterväggen där vi tidigt bestämde oss för att använda betong. I tidigare skeden är den ritad som ett homogent skikt, medans i själva verket vet man att säkert hälften av det är isolering. Men det kommer i ett senare skede, när vi är lite mer detaljerade. VVS-ingenjör: Även om man inte skiktar upp det, kanske man bara behöver ta med volymen på själva ”väggtypen”. Sedan kan man ha ett separat dokument där man kan fylla i de olika mängderna. För i huvudet har man en tanke, men man kanske inte ritar upp det i modellen eftersom man inte vill sitta och modellera det alla gånger.
Arkitekt: Ofta skiktar man upp det på ett papper så att man snabbt kan avgöra om det får plats eller inte.
VVS-ingenjör: Det är ganska vanligt att man återanvänder olika väggtyper, så det kanske bara är att fylla i en kolumn i Revit med kubikmeter, men det kan man ju få ut ifrån Revit så.
Som avslutande fråga, som ni såg på resultaten som jag presenterade tidigare ser
man att per byggnadsdel varierar klimatavtrycket mellan projekteringsskedena
olika. Vilka möjligheter av olika material varierar under projekteringens gång?
VVS-ingenjör: Man kommer behöva känna till kopplingen mellan kostnad och reducerat koldioxidutsläpp. Sedan kommer antar jag bara att beställare inte kommer att tänka så mycket på detta förrän kravet kommer.
Kontorschef: Nytta, ekonomiskt eller ett krav.
VVS-ingenjör: Precis, finns det krav ifrån boverket är de skyldiga att följa. Sedan kommer det