KOMBINERADE EFFEKTER AV SOCIAL BAKGRUND, TIDIGARE STUDIEERFARENHETER OCH STUDIEERFARENHETER VID UNIVERSITET/HÖGSKOLA PÅ STABILITET VID

VAL AV UTBILDNING

I del I av denna rapport undersöktes den sociala bakgrundens betydelse for stabilitet vid val av utbildning. Det visade sig då att männen var sta­

bilare än kvinnorna samt att de som kom från socialgrupp III var stabi­

lare än de som kom från de andra socialgrupperna (I och II) . Men -det visade sig också att kön var starkare än socialgrupp när -det gällde stabilitet med avseende på fakultetstillhörighet medan det motsatta för­

hållandet gällde i fråga om stabilitet med avseende på val av utbildnings­

linje-I kapitel 1 i denna rapport (dvs del linje-Ilinje-I) redogjordes för den tidigare stu­

dieerfarenhetens (uttryckt i olika aspekter på studiedecidering) betydel­

se för stabiliteten i utbildningsvalet. P g a vissa problem med bl a ska­

pandet av index beslöt jag att välja ut den aspekt på tidigare stud ieer­

farenheter som samvarierade starkast med stabiliteten. Detta syntes ock­

så välmotiverat då de olika indikatorerna samvarierade relativt starkt med varandras(se bilaga 1). Det blev emellertid nödvändigt att välja två o-lika indikatorer för de två oo-lika stabilitetsmått jag använder mig av.

När det gällde stabilitet med avseende på fakultet visade det sig att 'säkerhet/osäkerhet att utbildningen skulle leda till ett bra arbete' samvarierade starkast med stabilitet medan 'arbete för höga betyg i gym­

nasiet (motsvarande) för att komma in på spärrad utbildning' blev det lämpligaste valet av indikator när det gällde stabilitet med avseende på val av utbildningslinje.

I fråga om studieerfarenheter vid universitet/högskola (avseende endast första årets studier på grund av analysmodellens krav på envägsrelation), som behandlades i föregående kapitel, användes samma tillvägagångssätt och principer som i fråga om tidigare studieerfarenheter. Också för indi­

katorerna på studieerfarenheter vid universitet/högskola gällde en 'in­

tern' och mycket stark samvariation (se bilaga 2). Det blev också här fråga om att välja ut två olika indikatorer. 'Anger/ej ånger att man börjat läsa vid universitet/högskola' samvarierade mest med stabili­

tet med avseende på fakultetstillhörighet och 'missnöje med studieresul­

taten' med stabilitet med avseende på val av utbildningslinje.

Intuitivt förefaller de utvalda indikatorerna att höra ihop mera än andra.

Det visar sig också att 'säkerhet att utbildningen leder till ett bra ar­

bete* samvarierar starkare med 'ånger att man börjat läsa' än med någon annan av indikatorerna på studieerfarenhet vid universitet/högskola, vilket vi kan se i tabell 3:1.

Tabell 3:1 Andelar som tyckte att det varit lätt att klara studierna första året, ej ångrat att de börjat läsa och var nöjda med studieresultaten efter huruvida man var osäker eller säker på att utbildningen skulle leda till ett bra arbete före stu­

diemas början. Relativa frekvenser.

Osäker Säker Lätt klara studierna 59 67

(n) (198) (263)

Ej ångrat sig 68 83

(n) (193) (268)

Nöjd med studieresultatet 81 83

(n) (200) (271)

'Arbete för höga betyg i gymnasiet' uppvisar starkare samvariation med 'missnöje med studieresultaten' än med 'ånger att man börjat läsa vid universitet* bland dem som hela tiden läst vid fil fak (dvs utbildnings­

linje), men lika stark samvariation med 'lätt eller svårt klara studierna', vilket vi kan se i tabell 3:2. (Notervärt är att dessa två indikatorer på studieerfarenhet som uppvisar lika stark samvariation med 'arbete för höga betyg' inte heller skilde sig nämnvärt åt i betydelse för stabili­

tet - se kapitel 2, tabell 2:3 och tabell 2:7).

Tabell 3:2 Andelar som tyckte att det varit lätt klara studierna första året, ej ångrat att de börjat läsa och var nöjda med studie­

resultaten efter huruvida man arbetat mycket eller litet för höga betyg i gymnasiet för att komma in på spärrad utbildning bland dem scan hela tiden läst vid fil fak. Relativa frekvenser.

Mycket Litet Lätt klara studierna 52 59

(n) (65) (287)

Ej ångrat sig 73 74

(n) (64) (286)

Nöjd med studieresultatet 85 78

(n) (67) (292)

Analysmodellen

Om vi från inledningen återkallar analysmodelleris uppbyggnad så ser vi att dess allmänna form är denna:

Figur 4

Där alltså X^ är den beroende variabeln (här: stabilitet vid val av ut­

bildning) och de övriga tre är oberoende variabler (här: = social bak­

grund, = tidigare studieerfarenheter, X^ = studieerfarenheter vid uni­

versitet/högskola).

Ett av syftena med analysmodellen är att kunna 'sortera ut' vilken eller vilka av de i modellen ingående faktorerna som har störst betydelse för stabilitet vid val av utbildning, vilket alltså inte betyder att jag kommer att kunna ge någon 'slutgiltig' förklaring till stabilitet vid val av utbildning hos den studerade gruppen. Detta förhindrar dock inte att jag vid behandlingen av analysmodellen utnyttjar dess kausäla form för

att försöka få fram vilken av dessa faktorer som förklarar mest av sta­

biliteten. I begränsad mening genomför jag också en kausal analys av data:

bakom modellen och de faktorer som ingår ligger antaganden (i linje med mera allmänna teorier om mänskligt handlande) om att dessa faktorer är betydelsefulla i detta sammanhang, vilket innebär att jag med analysmo­

dellens hjälp testar dessa antaganden på den undersökta gruppen. Dvs:

hur stor del av variansen i stabilitet förklarar tillsammans de i ana­

lysmodellen ingående faktorerna och vilken av dessa faktorer är starkast?

I och med att jag i denna begränsade mening genomför en kausal analys av de i modellen ingående faktorernas betydelse för stabilitet måste jag också ställa frågan: är modellen riktig? Dvs: om någon av modellens rela­

tioner är mycket svag kan det finnas anledning att utesluta den ur model­

len.

För beräkning av värden på de olika sambanden har jag använt mig av Colemans metod vid multivariatanalys när man har två eller flera dikoto-ma variabler som antas påverka en beroende variabel.^ Via genomsnitt­

liga procentdifferenser får man fram effektparametervärden.

När det gäller X^:s påverkan på så blir det helt enkelt fråga om den enkla procentdifferensen. Den bakomliggande principen för att få fram de övriga effektparametervärdena är följande: värdet för X^:s påverkan på X fås genom konstanthållning av X : värdet för X :s påverkan på X. O JL £ O fås genom konstanthållning av X^ osv.

o 2 )

Frågan om modellen är 'riktig' kommer jag att pröva med hjälp av fi_ (ç>) som kan anses som ett specialfall av korrelationskoefficienten r i 2x2

3 )

tabeller. Kravet för att en relation skall anses gälla är att fi t 0.