grupp III gick i betydligt mindre utsträckning över från filosofisk fakul
klarar 35 % av variansen i stabilitet med avseende på fakultetstillhö
X,, X och X = samma som i figur 4
1) Siffrorna hänför sig till tabellerna som följer
C De soni uppgav yrkesutbildning som ett eller något skäl till val av utbildning jämfört med dem som uppgav rent ämnesintresse som skäl
a) var säkrare att utbildningen skulle leda till ett bra arbete (m) b) ansåg oftare att det var viktigt att utbildningen skulle vara
till direkt nytta i ett kommande arbete (15) c) trodde oftare att det skulle bli svårt att klara studierna (16) d) hade lika ofta for avsikt att ta fil kand examen (17) e) hade mindre ofta sökt till spärrad utbildning (18)
D Ju säkrare man var att utbildningen skulle leda till ett bra arbete
a) desto viktigare var det att utbildningen skulle vara till di
rekt nytta i ett kommande arbete (19)
b) desto lättare trodde man att det skulle bli att klara stu
dierna (20)
c) desto oftare hade man för avsikt att ta fil kand examen (21) d) desto mindre ofta hade man sökt till spärrad utbildning (22)
E Ju viktigare man ansåg det vara att utbildningen skulle vara till direkt nytta i ett kommande arbete
a) desto oftare trodde man att det skulle bli svårt att klara
studierna (23)
b) desto oftare hade man för avsikt att ta fil kand examen (2*+ ) c) (samvariationen ej linjär: de som ansåg att det var mest
viktigt hade näst oftast sökt till spärrad utbildning: de som ansåg det minst viktigt hade oftast sökt till spärrad
utbildning) (25)
F Ju svårare man trodde att det skulle bli att klara studierna vid universitet/högskola
a) desto oftare hade man för avsikt att ta fil kand examen (26) b) desto mindre ofta hade man. sökt till spärrad utbildning (27)
G De som hade för avsikt att ta fil kand examen
a) hade oftare sökt till spärrad utbildning än dem som inte hade för avsikt att ta fil kand examen och mindre ofta sökt till spärrad utbildning än dem som var osäkra på om de skulle
ta fil kand examen (28)
Tabeller
A Studiedecidering och förväntningar efter tidpunkt dä man bestämde sig för universitets- eller högskolestudier. Relativa frekvenser. .
Tabell 1
av utbildning Yrkesmotiv 30 Ämnesintresse 37
Tabell H
B Studiedecidering och förväntningar efter hur mycket man arbetat för höga betyg i gymnasiet (motsvarande) för att komma in pä spärrad u t
bildning. Relativa frekvenser.
Tabell 8 Mycket Litet
Skäl till val av
utbildning Yrkesmotiv 36 29
Ämnesintresse 28 44
Övriga skäl 37 27
Summa 101 100
(n) 152 364
Tabell 9
Säkerhet/osäker
het att utbild
ningen leder till
bra arbete Säker 26 39
Osäker 61 43
Vet inte 14 18
Summa 101 100
(n) 165 393
Tabell 10
Grad av vikt att utbildningen är till direkt nytta i kommande ar
bete Inte alls/
inte särskilt
viktigt 4 9
Ganska viktigt 34 49 Mycket viktigt 62 41
Vet inte 1 2
Summa 101 101
(n) (161) 394
Tabell 11 Mycket Litet Tror att det blir
svårt/lätt klara
studierna Svårt 64 58
Lätt 11 15
Vet inte 24 26
Summa 99 99
(n) 168 394
Tabell 12 Avsikt att ta
fil kand examen Nej 8 9
Ja 63 70
Vet inte 29 22
Summa 100 101
(n) 89 361
Tabell 13
Sökt till spärrad
utbildning Nej 49 85
Ja 51 15
Summa 100 100
(n) 77 354
C Studiedecidering och förväntningar efter huruvida man uppgett yrkes
utbildning som ett eller flera skäl till val av utbildning eller rent ämnesintresse som skäl. Relativa frekvenser.
Tabell 14 Yrkesmotiv Ämnesintresse
Säkerhet/osäker
het att utbild
ningen leder till
bra arbete Säker 65 34
Osäker 22 43
Vet inte 12 23
Summa 99 100
(n) 162 215
Tabell 15 Yrkesmotiv Ämnesintresse Grad av vikt att
utbildningen är till direkt nytta i kommande ar
bete Inte alls/
inte särskilt
viktigt 4 8
Ganska viktigt 42 50 Mycket viktigt 53 39
Vet inte 1 3
Summa 100 100
(n) 161 216
Tabell 16
Tror att det blir svårt/lätt att klara
studierna Svårt 71 54
Lätt 11 13
Vet inte 19 33
Summa 101 100
(n) 161 216
Tabell 17 Avsikt ta fil
kand examen Nej 13 6
Ja 71 71
Vet inte 17 23
Summa 101 100
(n) 120 195
Tabell 18
Sökt till spärrad
utbildning Nej 89 82
Ja 11 18
Summa 100 100
(n) 111 190
D Studiedecidering och förväntningar efter säkerhet/osäkerhet att utbildningen leder till ett bra arbete. Relativa frekvenser.
Tabell 19
Tabell 22 Säker Osäker Vet inte
E Studiedecidering och forväntan efter hur viktigt det var för egen del att utbildningen skulle vara till direkt nytta i ett kommande arbete. Relativa frekvenser.
F Avsikt att ta fil kand examen och sökt till spärrad utbildning efter huruvida man trodde att det skulle bli svårt eller lätt att klara stu
dierna vid universitet/högskola.
Tabell 26 Svårt Lätt
Avsikt ta fil
kand examen Nej 10 15
Ja 68 65
Vet inte 22 20
Summa 100 100
(n) 267 69
Tabell 27
Sökt till spärrad
utbildning Nej 82 73
Ja 18 27
Summa 100 100
(n) 256 67
C Sökt till spärrad utbildning efter avsikt att ta fil kand examen
Tabell 28 Nej Ja Vet inte
Sökt till spärrad
utbildning Nej 85 79 75
Ja 15 21 25
Summa 100 100 100
(n) 39 294 104
Dikotomiseringar och sammanslagningar av indikatorvärden
Indikator 1 Värdet "Efter gymnasiet är en sammanslagning av "När jag fick avgångsbetyg från gymnasiet (motsvarande)" och "Strax innan inskrivningen vid universitetet/högskolan".
Indikator 2 Värdet "Mycket" är en sammanslagning av värdena "Mycket"
och "Ganska mycket", värdet "Litet" är en sammanslagning av värdena "Inte särskilt mycket" och "Inte alls". Beteckningen
"Litet" är kanske inte välfunnen, men dikotomiseringen är motiverad av den gräns prefixet "inte" sätter.
Indikator 3 Värdet "Yrkesmotiv" är en sammanslagning av värdena "Enbart yrkesmotiv" och "Yrkesmotiv plus andra motiv". Frågan var öppen (dvs ej prekodad av oss) och sammanslagningen motiveras av att kunna särskilja dem som utan styrning av oss öppet angav yrkesutbildning som skäl (eller något skäl) för jäm
förelse med antingen samtliga övriga motiv eller enbart deå som uppgav rent ämnesintresse som skäl.
Indikator 4 Värdet "Säker" är en sammanslagning av värdena "Mycket säker"
och "Ganska säker", värdet "Osäker" är en sammanslagning av värdena "Ganska osäker" och ,:Mycket osäker". Dikotomiseringen är i detta fall naturlig.
Indikator 5 Sammanslagningen av värdena "Inte alls viktigt" och "Inte särskilt viktigt" är dels motiverad av det mycket låga an
tal (4 ind) 30W uppgav "Inte alls viktigt" dels prefixet
"inte". En sammanslagning av värdena "Ganska viktigt" och
"Mycket viktigt" skulle ha inneburit att viktiga skillnader dolts eftersom det är mellan dessa båda kategorier som de avgörande skillnaderna finns.
Indikator 6 Värdet "Svårt" en en sammanslagning av värdena "Mycket svårt"
och "Ganska svårt", värdet "Lätt" är en sammanslagning av värdena "Ganska lätt" och "Mycket lätt". Dikotomiseringen är naturlig.
Indikator 7 Ingen sammanslagning.
Indikator 8 Ingen sammanslagning.
Bilaga nr 2
Studieerfarenheter vid universitet och högskola: samvariationer mellan indikatorer på studieerfarenheter vid universitet och högskola efter ett respektive tve års studier.
Indikatorer
Indikatorerna presenteras med den formulering som användes i frågeformulä
ren vid panelomgång två respektive tre (våren 71 respektive 72). Frågorna inleddes med en huvudrubrik som också present eras.
Efter ett års studier:
"Om Du tänker på de erfarenheter Du nu har av studierna efter nästan ett helt läsår vid universitet/högskola
1) Tycker Du att det har varit lätt eller svårt att klara studier na vid