Procentuell fördelning av förväntningar rörande studiernas svårighets

grad före studiernas början.

att klara studierna vid universitet elle r högskola. Vi skall komma ihåg att panelen utgörs av dem som fortfarande läste efter två års studier.

I bruttobortfallet kan det naturligtvis finnas många som avbrutit stu­

dierna just på grund av deras svårighetsgrad (se f ö tabell 1, sid 3, i del I av denna rapport?).

Det finns dock några komplikationer med i bilden. Indikatorn 'huruvida man ångrat att man började läsa vid universitet eller hö gskola' kan, trots att frågeställningen var direkt relaterad till erfarenheter efter ett års studier (se formuleringen i Bilaga 2C), ha omtolkats av respon-denterna till att gälla: "ångrar jag mig nu när jag vet hur svårt det har blivit på arbetsmarknaden för akademiker" eller något liknande som allt­

så inte i första hand gäller studieerfarenheter. Â andra sidan så är ju studieerfarenheter inte bara den konkreta erfarenheten av att läsa in kurser utan också erfarenheten att valet av utbildning t ex inte är så lämpligt med tanke på den yrkeskarriär man har planerat ell er hoppats på. Premissen att samtliga respondenter tolkar en fråga i ett frågefor­

mulär på samma sätt är naturligtvis ohållbar och det enda man kan göra i den situationen är att vara medveten om problemet i samband med tolk­

ningen av resultaten. I detta konkreta fall får man alltså utgå ifrån att respondenterna förutom att de relaterar sin "ånger¹' till sina egna studieerfarenheter under det första studieåret också gör andra bedömningar av t ex det slag som nämnts ovan.

En annan komplikation är att mätningen av erfarenheter är gjord efter ett års studier medan måttet på stabilitet hänför sig till hela den studerade perioden, dvs det kan vara så att det är ett byte av utbildning und er det första året som påverkat studieerfarenheterna av första året och inte tvä rt­

om vilket impliceras av analysmodellen. Men - om man istället använder sig av ett mått på stabilitet som bara gäller för andra året kommer de som bytt under första året till följd av sina studieerfarenheter att "försvinna"

in i kategorin stabila under andra året varvid en underskattning av stu­

dieerfarenheternas betydelse blir följden. Valet står alltså mellan ris­

ken att underskatta studieerfarenheternas betydelse för stabiliteten vid val av utbildning och osäkerheten att analysmodellen till en viss del inte är irreversibel. Jag har valt den senare risken, men lämnar inte problemet därvidlag utan kommer att redovisa olika utfall med användandet av olika mått.

Upplevelse av studiernas svårighetsgrad första studieåret och stabilitet

vid val av utbildning ;

De som under det första betydelsefulla studieåret vid universitet/högskola upplevt att det varit svårt att klara studierna har stö rste anledning att överväga frågan om att byta utbildning än de som upplevt att det varit lätt.att klara studierna. Detta förefaller vara det mest logiska och

i

rimliga ar-tagandet, men det stämmer inte i fråga om den undersökta pane­

len. När det gäller byte av fakultet är skillnaden mellan de som ansåg att det varit svårt och de som ansåg att dèt varit lätt negligerbar medan i fråga om byte av utbildningslinje de som ansåg att det varit lätt att klara studierna oftast bytt utbildning. Det förefaller alltså som om just det faktum att studierna upplevts som lätta att klara lett till att ftan vågat ta steget att byta utbildning. En av de saker man måste ta med i beräkningen vid ett byte av utbildning är att den totala studietiden vid universitetet kommer att förlängas och om man då upplevt att det varit svårt att klara studierna första året kommer det naturligtvis att bli en hämmande faktor särskilt om skälen till ett byte har föga att göra med studiernas svårighetsgrad.

Tabell 2:2 Stabilitet med avseende på fakultetstillhörighet efter upp­

levelse av studiernas svårighetsgrad. Relativa frekvenser.

Svårt Lätt Vet inte Alla

Stabila 81 82 (83) 82

Instabila 19 18 (17) 18

Summa 100 100 (100) 100

(P> 192 347 18 557

Tabell 2:3 Stabilitet med avseende på val av utbildningslinje efter upp­

levelse av studiernas svårighetsgrad första året. Relativa frekvenser.

Svårt Lätt Vet inte Alla

Stabila 79 72 (6«0 74

Instabila 21 28 (36) 26

Summa 100 100 (100) 100

(n) 151 208 14 373

Huruvida man ångrat att man börjat läsa eller ej och stabilitet

De som efter ett års studier ångrat att de börjat Ipsa torde vara mer benägna att byta utbildning än de som inte ångrar sig, särskilt om det är själva inläsandet av kurser på den påbörjade utbildningen som är an­

ledningen till att man ångrar sig. (Om '"ångern" gäller själva universi­

tets- eller högskoleutbildningen i ljuset av arbetsmarknadens utseende så är det väl rimligare att anta att man slutar). Det visar sig också att så är fallet, men bara när det gäller fakultet. I fråga om val av utbildningslinje förefaller däremot "ångern" inte spela någon roll.

Tabell 2:4 Stabilitet med avseende på fakultetstillhörighet efter ånger att man börjat läsa vid universitet/högskola ef ter ett års studier. Relativa frekvenser.

Ångrar sig ej Ångrar sig Vet inte Alla

Stabila 84 78 (67) 82

Instabila 16 22 (33) 18

Summa 100 100 (100) 100

(n) 421 118 18 557

Tabell 2:5 Stabilitet med avseonde på val av utbildningslinje efter ånger att man börjat Jäsa vid universitet/högskola efter ett års studier. Relativa frekvenser.

Ångrar sig ej Ångrar sig Vet inte Alla

Stabila 74 75 (85) 74

Instabila 26 25 (15) 26

Summa 100 100 (100) 100

(n) 267 92 13 372

Tillfredsställelse med studieresultaten efter ett års studier och sta-bilitet vid val av utbildning

Precis som i fråga oro upplevelsen av studiernas svårighetsgrad finns det rimliga skäl att initiait anta att de som är missnöjda med studieresul­

taten första året oftare skulle ha bytt utbildning. Men - precis som i förra fallet stämmer det inte helt på den studerade pan elen. När det

gäller fakultetstillhörighet finns det dock en tendens att antagandet skulle stäirana fcr panelen, vilket vi kan se i tabell 2:6 där jag på grund av detta förhållande inte diktomiserat materialet.^ När det gäl­

ler utbildningslinje är det alltså så att de som var missnöjda med stu­

dieresultaten har bytt utbildning i mindre utsträckning än de som var nöjda. Detta förhållande ger anledning till att tro att det kan vara samma mekanism i farten som i fråga om svårigheten att klara studierna:

de som är missnöjda med studieresultaten vågar inte hoppa på en ny ut­

bildning som eventuellt förlänger studierna när det inte gick så bra första studieåret.

Tabell 2:6 Stabilitet med avseende på fakultetstillhörighet efter hur nöjd man var över studieresultaten första studieåret. Rela­

tiva frekvenser.

Missnöjd Ganska nöjd Mycket nöjd Vet inte Alla

Stabila 81 82 85 (80) 82

Instabila 19 18 15 (20) 18

Summa 100 100 100 (100) 100

(n) 85 329 138 5 557

Tabell 2:7 Stabilitet med avseende på val av utbildningslinje efter om man var nöjd eller missnöjd med studieresultaten första stu dieåret. Relativa frekvenser.

Missnöjd Nöjd Vet inte Alla

Stabila 82 7H (20) 75

Instabila 18 26 (80) 25

Summa 100 100 (100) 100

(n) 71 296 5 372

I tabell 2:7 bör också noteras att 1 av de 5 som sade sig inte veta om de var nöjda eller missnöjda med studieresultaten har bytt utbildning.