Kommentar

De verksamheter som kommunen bedriver för psykiskt funktionshindrade täcker i det väsentligaste in det behov som brukarna har. Dock är det viktigt att tillse att den omor-ganisering som skett under året inom daglig verksamhet inte har skett på bekostnad av brukarna med psykiskt funktionshinder och deras behov av daglig verksamhet.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 8 På boendesidan har man inom både Vuxenenheten och Socialnämnden

uppmärksam-mat att de allt äldre brukarna medför ett allt större behov av stöd och framför allt om-vårdnad. Det är positivt att detta uppmärksammas och att en utredning är tillsatt för att se över kommande års behov av boende.

Omorganiseringen av Socialförvaltningen som skedde 2003 tycks ännu inte ha ”satt sig” fullt ut i hela organisationen. Oklarheter om när vilken enhet inom Myndighets-kontoret ansvarar för handläggningen kring en brukare tycks fortfarande finnas inom IFO. Oro för att verksamheten tappar fokus på gruppen psykiskt funktionshindrade på grund av att förståelsen och intresset för gruppen inte är tillräckligt stort har väckts av handläggare. Stödet till brukarna är det som ska utgöra kärnan i verksamheten och för psykiskt funktionshindrade är det a och o att de handläggare som de träffar har den kompetens som krävs för att stötta dem och att det i så stor utsträckning som möjligt finns en kontinuitet i deras kontakter med Myndighetskontoret.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 9 5 Handläggning

5.1 Rutiner och uppföljning

Med den omorganisering som har skett så sker uppföljningen av beslutet för psykiskt funktionshindrade på lite olika sätt beroende på var i organisationen de kommer in. Om brukaren får beslut enligt SoL vilar uppföljningsansvaret av beslutet på utföraren, Vux-enenheten. I beslut som rör insatser enligt LSS så vilar uppföljningsansvaret av det be-slutet på de två LSS-handläggarna. Vid beslut om personlig assistans, daglig verksam-het och boende hos extern utförare är det Socialnämnden som fattar beslut. Vid om-prövning av det beslut som fattats (enligt LSS-lagstiftningen) görs en ny utredning och därefter fattas ett nytt beslut antingen av handläggare med delegation eller i Social-nämnden. De beslut som fattas i Socialnämnden anser enhetschefen för Myndighets-kontoret leder till ett mer rättssäkert förfarande för den enskilde då en mer utförlig ut-redning genomförs. Detta styrks också till viss del av LSS-handläggarna då de menar att underlaget till beslut som ska fattas i nämnd är något mer utförligt än underlaget för beslut som de har delegation på att fatta. Per år rör det sig om ca 20-30 ärenden som behandlas i nämnden.

LSS-handläggarna tidsbegränsar oftast sina beslut till ett år. Uppföljning och ompröv-ning sker sedan i god tid före beslutet löper ut. Under tiden är det utföraren som har det största ansvaret för vad som händer i brukarens vardag. LSS-handläggarna försöker att inte fatta allt för detaljerade beslut. Som exempel kan ges beviljande av boendestöd, vilket kan vara hjälp vid läkarkontakter eller hjälp vid inköp. Dessa insatser tidsbestäms inte, d.v.s. handläggarna beslutar inte om att inköp beviljas stöd för 2 timmar/vecka.

Anledningen till att de inte gör detta är att tidsomfattningen snabbt blir inaktuell och varierar från dag till dag, vecka till vecka.

Sedan ungefär två år har man inom IFO använt sig av en rutinhandbok vars syfte är att klargöra ansvars- och uppgiftsfördelningen inom IFO. Samtliga ska använda handbo-ken men i dagsläget är det framför allt social- och ekonomisekreterarna som använder den. Enligt LSS-handläggarna är den nuvarande handboken ej fullt tillämpbar på hand-läggningen av LSS-ärenden och ett arbete för att skapa rutiner som är mer tillämpbara har påbörjats. Enhetschefen för Myndighetskontoret menar att LSS-handläggarna en-dast sporadiskt har följt den rutinhandbok som finns idag och att detta har berott på hög arbetsbelastning.

Enligt uppgift ska Myndighetskontoret genomföra interngranskning av akter under hös-ten 2007.

5.2 Kommentarer

Skriftliga rutiner för hur en rättssäker handläggning ska gå till är en förutsättning för att kunna säkerställa att brukarna får en enhetlig biståndsbedömning. I dagsläget finns det rutiner men som inte tillämpas då de anses ej vara tillämpbara för handläggningen av LSS-ärenden. Detta måste ses som en svaghet i omsorgen om de psykiskt funktions-hindrade. Ett första steg för att verka för en rättssäker och enhetlig biståndsbedömning skulle därför vara att heltäckande rutiner avseende processens samtliga moment och

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 10 aktiviteter fastställs. Det underlag som ska utgöra grunden för beslut om eventuell

in-sats enligt LSS ska hålla samma kvalitet oavsett om det är nämnden eller en handlägga-re med delegation som fattar beslutet.

Regelmässig uppföljning av hur rutinerna tillämpas bör finnas. Enligt uppgift ska det också genomföras uppföljning under hösten 2007, men det är viktigt att det finns hel-täckande rutiner som grund för uppföljningen. Uppföljningen bör göras årligen i form av en slumpmässig interngranskning. En sådan interngranskning kan med fördel ske genom att ett antal ärenden slumpmässigt väljs ut och granskas utifrån definierade kri-terier för rättssäkerhet. Resultatet ifrån granskningen kan därefter analyseras och even-tuella åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar. Interngranskningar är en viktig del av nämndens interna kontroll.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 11 6 Genomförande

6.1 Beslutsprocess

Biståndsbedömningen för personer med psykiskt funktionshinder genomförs utifrån brukarens behov samt goda levnadsvillkor, alternativt skälig levnadsnivå. För att fatta beslut om bistånd eller insats enligt SoL eller LSS så inhämtas information via hembe-sök, besök på socialförvaltningen, på psykiatrisk avdelning eller inom öppenvården.

Om behov finns begärs underlag från läkare/psykolog, arbetsterapeutisk funktionsbe-dömning eller liknande för att kunna underlätta bistånds- eller insatsbefunktionsbe-dömningen. De två LSS-handläggarna saknar möjlighet att bevilja sysselsättning via kommunens sys-selsättningsenhet något som de andra socialsekreterarna inom Myndighetskontoret har tillgång till. Under 2008 kommer sysselsättningsverksamheten att införlivas med IFO och då kommer även enhetens uppdrag att utvecklas. Efter det att behovsbedömningen är gjord och beslut har fattats kommuniceras detta. Vid avslag kommuniceras det alltid skriftligen, vid gynnande beslut händer det att det kommuniceras muntligt via telefon men oftast så skickas utredningen tillsammans med beslut till brukaren (eller till dennes gode man eller förvaltare). Enligt företrädaren för landstinget så har kommunen i vissa fall brustit i sin information om hur man överklagar ett avslag på en ansökan om LSS.

Personer som får insatser enligt LSS kan begära att en individuell plan upprättas (LSS § 10). Planen innehåller uppgifter om vem som är handläggare, anledningen till plane-ringen, vilka som närvarade vid upprättandet, den aktuella situationen, övriga uppgifter samt uppföljning och ansvar. Vem som upprättar planen beror på vem brukaren ger uppdraget, det kan vara LSS-handläggaren, LSS Råd och stöd eller annan. Enligt en LSS-handläggare vid Myndighetskontoret skiljer sig inte arbetssättet speciellt mycket åt om ansökan om bistånd är enligt SoL eller enligt LSS.

Under 2002 upprättades ett kvalitetsdokument gällande systemet för biståndshandlägg-ning enligt LSS och den kommunala psykiatrin. Utgångspunkten enligt den är att den enskildes behov av insatser säkerställs ur ett behovs- och genomförandeperspektiv.

Materialet är under revidering.

Under våren 2007 genomförde länsstyrelsen i Östergötland en verksamhetstillsyn i Finspångs kommun. I rapporten uppmärksammades brister i löpande dokumentation inom både SoL och LSS samt brister i aktuell genomförandeplan i det serviceboende de besökte. För att möta de bristområden som länsstyrelsen uppmärksammade i sin rapport angående dokumentation så ska all personal genomgå en dokumentationsutbildning under hösten 2007. Vidare menar enhetschefen för Vuxenenheten att man arbetar med genomförandeplaner (insatsplan) och att ämnet ofta diskuteras på arbetsplatsträffar och planeringsdagar ute i verksamheten. Utöver detta sker också ett samarbete rörande in-formation och utbildning med andra inom IFO-avdelningen.

6.2 Tillvaratagandet av brukarnas intressen

Det finns inga aktiva brukar- eller anhörigföreningar i kommunen. För yngre personer finns det vissa aktiva föräldraföreningar men ingen med speciell inriktning mot psy-kiskt funktionshinder. I dagsläget finns det inte heller något personligt ombud men

en-Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 12 ligt uppgift från enhetschefen för Myndighetskontoret så pågår en dialog kring att anlita ett personligt ombud från Norrköping.

Inom både Myndighetskontoret och Vuxenenheten försöker man att tillvarata brukarnas intressen på bästa sätt. Dock anser man från Myndighetsenhetens sida att det är viktigt att skilja på handläggarens roll, d.v.s. myndighetsutövning, och vad som är utförarens uppdrag. Gruppen psykiskt funktionshindrade är dock ofta en grupp som i mindre ut-sträckning än andra gör sin röst hörd. För att ytterligare ta tillvara brukarnas intressen så har det startats upp brukarråd vid ett av serviceboendena, detta är också som ett led i att ta tillvara kritiken som länsstyrelsen hade i sin verksamhetstillsyn våren 2007. Syftet är att brukarna i rådet ska kunna ta upp olika frågor om boendet som de vill diskutera.

Enhetschefen för Vuxenenheten menar dock att det varit svårt att få fram något riktigt konkret vid mötena, de flesta tycks vara nöjda med hur det fungerar. Dock har boende-na stormöten två gånger per år där brukarboende-na har möjlighet att framföra siboende-na åsikter. I länsstyrelsens verksamhetstillsyn konstaterades också att det var oroande att möjlighe-terna att lämna synpunkter och klagomål inte är förankrade hos brukarna.

6.3 Kommentar

Det är viktigt att brukaren blir informerad om hur ett överklagande på ett avslag på en ansökan om LSS går till, detta ansvar vilar på LSS-handläggaren. Det är också av störs-ta vikt att kommunen fortsätter att uppmuntrar de försök till brukarråd som har påbör-jats vid ett av serviceboenden samt att arbetet med att ”köpa in” personligt ombud från Norrköping fortskrider.

Länsstyrelsens rapport från våren 2007 pekade på brister gällande genomförandeplaner (insatsplaner) och dokumentation. Arbetet med att åtgärda bristerna har påbörjats enligt uppgift. En uppföljning under våren 2008 över hur arbetet fortskrider bör genomföras för att kontrollera att åtgärderna har fått avsedda effekter.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 13 7 Samverkan

7.1 Bakgrund

Enligt kartläggningen av långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshinder som kom-munen genomförde 2006 framgår att det för 107 av de 194 personerna som identifierats är insatserna planerade i samverkan mellan olika verksamheter. Enligt de som besvarat enkäten var aktörer som man oftast ville samverka med den kommunala psykiatrin, psykiatrin inom landstinget samt övrig socialtjänst.

7.2 Samverkan inom kommunen (IFO)

Samarbetet mellan Myndighetskontoret och Vuxenenheten fungerar enligt enhetschefen för Vuxenenheten bra. Enhetschefen har en löpande dialog kring brukare och har oftast kännedom om vilka insatser som kommer att beviljas. Viss oklarhet har rått kring bru-kare med psykiskt funktionshinder och som får sina insatser enligt SoL. Enligt en före-trädare för behandlingsteamet har det inte i deras verksamhet framgått vad som gör att en brukare handläggs av en socialsekreterare eller av en av LSS-handläggare vid Myn-dighetskontoret. Enligt LSS-handläggarna är praxis att brukare med långvarig proble-matik, kroniska diagnoser och som har behov av boende/sysselsättning hamnar hos dem. En gång i veckan träffas LSS-handläggarna och enhetschefen och diskuterar ären-den som är oklara och därefter beslutas om brukaren ska lotsas vidare till socialsekrete-rare eller utredas enligt LSS.

7.3 Samverkan mellan Finspångs kommun och landstinget i Östergötland För samverkan med lanstinget och kommunen kring personer med psykiska funktions-hinder finns det bland annat ett samverkansdokument som är under återinförande i verksamheten. Dokumentet är brukarens eget och en ansvarig person ska utses, oftast behandlare eller skötare, som har ansvar att sammankalla berörda parter. Dokumentet innehåller uppgifter om behov, svårigheter, mål på kort och lång sikt och åtgärder för att uppnå målen och vem som ansvarar för vad samt uppföljning. Arbetet med att införa dokumentet påbörjades under våren 2007. Responsen från landstinget har varit positiv.

Enligt enhetschefen på Vuxenenheten anser landstinget att de psykiskt funktionshind-rade har tagit allt för stora resurser från psykiatrin i Norrköping och de välkomnar där-för att brukarnas problem i större utsträckning löses på hemmaplan.

Den främsta kanalen till landstinget är via sjuksköterskan i behandlingsteamet. Från landstingets sida tycker man att det fungerar bra med att ha begränsade kontaktkanaler då det underlättar samarbetet.

När det gäller medicinering och behandling så är regeln den att brukarna träffa en psy-kiatriker minst en gång per år. I övrigt är det sjuksköterskan i behandlingsteamet som ansvarar för medicinering och att detta följs upp med jämna mellanrum. Sjuksköterskan medverkar också alltid vid ronden som läkaren på öppenvårdsmottagningen gör varje vecka och kan där diskutera ett ärende för att sedan gå vidare. Ute i boendena har varje brukare en kontaktperson som ansvarar för att brukarens medicinering är uppdaterad

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 14 och sköter också kontakten med sjuksköterska vid behov. LSS-handläggarna är vid

behov delaktiga i vårdplaneringen exempelvis om det gäller ytterligare behov av bi-stånd. Vid utskrivning från slutenvården finns samverkansdokumentet mellan de två huvudmännen. Enligt företrädaren för landstinget fungerar utskrivningen från sluten-vården inte optimalt då rutinen att slutensluten-vården i god tid ska kontakta kommunen angå-ende en utskrivningsklar patient inte fungerar fullt ut. Enligt sjuksköterskan har sam-verkansdokumentet endast använts vid kontakt med öppenvården i Finspång och psy-kosenhetens öppenvård.

Samverkansdokument finns både på ett övergripande plan, exempelvis för utskrivning-ar från slutenvården och SOSFS 2006:11 samt i form av dokument som reglerutskrivning-ar olika huvudmäns ansvar. För individen regleras samverkan framför allt i insatsplaner, indivi-duell plan och andra dokument som brukaren skriver under i form av samtycke till sam-verkan mellan olika huvudmän. Enligt enhetschefen för Myndighetskontoret är det i undantagsfall som detta inte sker.

Tillsammans med landstinget planerar Finspångs kommun att hålla en utbildning i för-hållningssätt gentemot psykiskt funktionshindrade. Utbildningen kommer att ske under hösten och det är framför allt behandlingsassistenter och skötare som kommer att gå den.

Både företrädare för Myndighetskontoret och Vuxenenheten uppger att de kontakter som finns med landstinget i stor utsträckning är personbaserade. Enligt enhetschefen för Myndighetskontoret leder det i vissa fall till att ansvarsområdet mellan personal vid landstingets öppenvårdspsykiatri och kommunen blir oklart. Det positiva med den per-sonbaserade kontakten är att flexibla lösningar är lätta att åstadkomma. Från landstinget anser man att ansvarsfördelningen är tydlig, men ,enligt i de fall det finns oklarheter så händer det att någon annan gör den andre huvudmannens insats om man upplever att det inte händer något. Företrädaren för landstinget upplever också att det finns för lite kunskap om psykiska funktionshinder på ledningsnivå inom IFO.

7.4 Brukarna och landstinget i Östergötland

Brukarnas kontakter med den psykiatriska öppenvården som landstinget i Östergötland har i Finspång sker oftast genom att det initieras av anhörig, handläggare inom IFO eller kontaktperson vid ett boende. Andra kontaktvägar är remiss från primärvården eller företagshälsovården.

Bilden som en företrädare för landstinget har av hur omsorgen för psykiskt funktions-hindrade fungerar i Finspång är att den kommunala omorganiseringen har lett till att det är svårare för personalen vid öppenvårdsmottagningen att hitta rätt kanaler in till IFO.

Det har dock efter sommaren börjat klarna och företrädare för landstinget upplever att när väl kontakt är etablerad inom IFO så finns det väl fungerande rutiner för vem som gör vad och vem som bär ansvaret.

7.5 Kommentar

Samverkan med landstinget i Östergötland kring omsorgen om psykiskt funktionshind-rade tycks fungera relativt väl. Detta beror till mångt och mycket på de upparbetade

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 15 kanaler som finns mellan kommunen och landstinget. För att säkerställa att omsorgen

om psykiskt funktionshindrade är optimal bör samverkansavtal mellan kommunen och landstinget finnas och samarbetsforum bör också finnas både på chefsnivå och på ope-rationell nivå. Samarbetet bör också utvärderas av båda parter varje år för att eventuella problem ska kunna rättas till.