Tillvaratagandet av brukarnas intressen

Det finns inga aktiva brukar- eller anhörigföreningar i kommunen. För yngre personer finns det vissa aktiva föräldraföreningar men ingen med speciell inriktning mot psy-kiskt funktionshinder. I dagsläget finns det inte heller något personligt ombud men

en-Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 12 ligt uppgift från enhetschefen för Myndighetskontoret så pågår en dialog kring att anlita ett personligt ombud från Norrköping.

Inom både Myndighetskontoret och Vuxenenheten försöker man att tillvarata brukarnas intressen på bästa sätt. Dock anser man från Myndighetsenhetens sida att det är viktigt att skilja på handläggarens roll, d.v.s. myndighetsutövning, och vad som är utförarens uppdrag. Gruppen psykiskt funktionshindrade är dock ofta en grupp som i mindre ut-sträckning än andra gör sin röst hörd. För att ytterligare ta tillvara brukarnas intressen så har det startats upp brukarråd vid ett av serviceboendena, detta är också som ett led i att ta tillvara kritiken som länsstyrelsen hade i sin verksamhetstillsyn våren 2007. Syftet är att brukarna i rådet ska kunna ta upp olika frågor om boendet som de vill diskutera.

Enhetschefen för Vuxenenheten menar dock att det varit svårt att få fram något riktigt konkret vid mötena, de flesta tycks vara nöjda med hur det fungerar. Dock har boende-na stormöten två gånger per år där brukarboende-na har möjlighet att framföra siboende-na åsikter. I länsstyrelsens verksamhetstillsyn konstaterades också att det var oroande att möjlighe-terna att lämna synpunkter och klagomål inte är förankrade hos brukarna.

6.3 Kommentar

Det är viktigt att brukaren blir informerad om hur ett överklagande på ett avslag på en ansökan om LSS går till, detta ansvar vilar på LSS-handläggaren. Det är också av störs-ta vikt att kommunen fortsätter att uppmuntrar de försök till brukarråd som har påbör-jats vid ett av serviceboenden samt att arbetet med att ”köpa in” personligt ombud från Norrköping fortskrider.

Länsstyrelsens rapport från våren 2007 pekade på brister gällande genomförandeplaner (insatsplaner) och dokumentation. Arbetet med att åtgärda bristerna har påbörjats enligt uppgift. En uppföljning under våren 2008 över hur arbetet fortskrider bör genomföras för att kontrollera att åtgärderna har fått avsedda effekter.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 13 7 Samverkan

7.1 Bakgrund

Enligt kartläggningen av långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshinder som kom-munen genomförde 2006 framgår att det för 107 av de 194 personerna som identifierats är insatserna planerade i samverkan mellan olika verksamheter. Enligt de som besvarat enkäten var aktörer som man oftast ville samverka med den kommunala psykiatrin, psykiatrin inom landstinget samt övrig socialtjänst.

7.2 Samverkan inom kommunen (IFO)

Samarbetet mellan Myndighetskontoret och Vuxenenheten fungerar enligt enhetschefen för Vuxenenheten bra. Enhetschefen har en löpande dialog kring brukare och har oftast kännedom om vilka insatser som kommer att beviljas. Viss oklarhet har rått kring bru-kare med psykiskt funktionshinder och som får sina insatser enligt SoL. Enligt en före-trädare för behandlingsteamet har det inte i deras verksamhet framgått vad som gör att en brukare handläggs av en socialsekreterare eller av en av LSS-handläggare vid Myn-dighetskontoret. Enligt LSS-handläggarna är praxis att brukare med långvarig proble-matik, kroniska diagnoser och som har behov av boende/sysselsättning hamnar hos dem. En gång i veckan träffas LSS-handläggarna och enhetschefen och diskuterar ären-den som är oklara och därefter beslutas om brukaren ska lotsas vidare till socialsekrete-rare eller utredas enligt LSS.

7.3 Samverkan mellan Finspångs kommun och landstinget i Östergötland För samverkan med lanstinget och kommunen kring personer med psykiska funktions-hinder finns det bland annat ett samverkansdokument som är under återinförande i verksamheten. Dokumentet är brukarens eget och en ansvarig person ska utses, oftast behandlare eller skötare, som har ansvar att sammankalla berörda parter. Dokumentet innehåller uppgifter om behov, svårigheter, mål på kort och lång sikt och åtgärder för att uppnå målen och vem som ansvarar för vad samt uppföljning. Arbetet med att införa dokumentet påbörjades under våren 2007. Responsen från landstinget har varit positiv.

Enligt enhetschefen på Vuxenenheten anser landstinget att de psykiskt funktionshind-rade har tagit allt för stora resurser från psykiatrin i Norrköping och de välkomnar där-för att brukarnas problem i större utsträckning löses på hemmaplan.

Den främsta kanalen till landstinget är via sjuksköterskan i behandlingsteamet. Från landstingets sida tycker man att det fungerar bra med att ha begränsade kontaktkanaler då det underlättar samarbetet.

När det gäller medicinering och behandling så är regeln den att brukarna träffa en psy-kiatriker minst en gång per år. I övrigt är det sjuksköterskan i behandlingsteamet som ansvarar för medicinering och att detta följs upp med jämna mellanrum. Sjuksköterskan medverkar också alltid vid ronden som läkaren på öppenvårdsmottagningen gör varje vecka och kan där diskutera ett ärende för att sedan gå vidare. Ute i boendena har varje brukare en kontaktperson som ansvarar för att brukarens medicinering är uppdaterad

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 14 och sköter också kontakten med sjuksköterska vid behov. LSS-handläggarna är vid

behov delaktiga i vårdplaneringen exempelvis om det gäller ytterligare behov av bi-stånd. Vid utskrivning från slutenvården finns samverkansdokumentet mellan de två huvudmännen. Enligt företrädaren för landstinget fungerar utskrivningen från sluten-vården inte optimalt då rutinen att slutensluten-vården i god tid ska kontakta kommunen angå-ende en utskrivningsklar patient inte fungerar fullt ut. Enligt sjuksköterskan har sam-verkansdokumentet endast använts vid kontakt med öppenvården i Finspång och psy-kosenhetens öppenvård.

Samverkansdokument finns både på ett övergripande plan, exempelvis för utskrivning-ar från slutenvården och SOSFS 2006:11 samt i form av dokument som reglerutskrivning-ar olika huvudmäns ansvar. För individen regleras samverkan framför allt i insatsplaner, indivi-duell plan och andra dokument som brukaren skriver under i form av samtycke till sam-verkan mellan olika huvudmän. Enligt enhetschefen för Myndighetskontoret är det i undantagsfall som detta inte sker.

Tillsammans med landstinget planerar Finspångs kommun att hålla en utbildning i för-hållningssätt gentemot psykiskt funktionshindrade. Utbildningen kommer att ske under hösten och det är framför allt behandlingsassistenter och skötare som kommer att gå den.

Både företrädare för Myndighetskontoret och Vuxenenheten uppger att de kontakter som finns med landstinget i stor utsträckning är personbaserade. Enligt enhetschefen för Myndighetskontoret leder det i vissa fall till att ansvarsområdet mellan personal vid landstingets öppenvårdspsykiatri och kommunen blir oklart. Det positiva med den per-sonbaserade kontakten är att flexibla lösningar är lätta att åstadkomma. Från landstinget anser man att ansvarsfördelningen är tydlig, men ,enligt i de fall det finns oklarheter så händer det att någon annan gör den andre huvudmannens insats om man upplever att det inte händer något. Företrädaren för landstinget upplever också att det finns för lite kunskap om psykiska funktionshinder på ledningsnivå inom IFO.

7.4 Brukarna och landstinget i Östergötland

Brukarnas kontakter med den psykiatriska öppenvården som landstinget i Östergötland har i Finspång sker oftast genom att det initieras av anhörig, handläggare inom IFO eller kontaktperson vid ett boende. Andra kontaktvägar är remiss från primärvården eller företagshälsovården.

Bilden som en företrädare för landstinget har av hur omsorgen för psykiskt funktions-hindrade fungerar i Finspång är att den kommunala omorganiseringen har lett till att det är svårare för personalen vid öppenvårdsmottagningen att hitta rätt kanaler in till IFO.

Det har dock efter sommaren börjat klarna och företrädare för landstinget upplever att när väl kontakt är etablerad inom IFO så finns det väl fungerande rutiner för vem som gör vad och vem som bär ansvaret.

7.5 Kommentar

Samverkan med landstinget i Östergötland kring omsorgen om psykiskt funktionshind-rade tycks fungera relativt väl. Detta beror till mångt och mycket på de upparbetade

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 15 kanaler som finns mellan kommunen och landstinget. För att säkerställa att omsorgen

om psykiskt funktionshindrade är optimal bör samverkansavtal mellan kommunen och landstinget finnas och samarbetsforum bör också finnas både på chefsnivå och på ope-rationell nivå. Samarbetet bör också utvärderas av båda parter varje år för att eventuella problem ska kunna rättas till.