Tillvägagångssätt och definitioner

Granskningen har skett genom dokumentstudier samt intervjuer med ansvariga politiker och relevanta tjänstemän. Företrädare för landstinget har också intervjuats för att få tillfälle att ge sin syn på samarbetet och kontakterna med Finspångs kommun.

Följande befattningar har intervjuats:

8 Enhetschef för Myndighetskontoret 8 LSS-handläggare

8 Psykiatrisjuksköterska

8 Enhetschef för Vuxenenheten 8 Socialnämndens ordförande

8 Företrädare för landstingets psykiatriska öppenvård i Finspång

Psykiskt funktionshinder definieras i granskningen utifrån Socialstyrelsens målgrupp med psykiatrireformen. Det är personer som lider av sådana funktionsnedsättande och så omfattande psykiska besvär att de har svårt att klara det dagliga livet och därför har behov av vård- och/eller omsorgsinsatser.

Brukare som handläggs enligt Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktions-hindrade (LSS) är personer som tillhör personkrets tre, det vill säga har varaktiga psy-kiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande vilket medför be-tydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Brukare som får sitt bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) är personer som har psykiska funktionshinder men som efter bedömning inte anses tillhöra personkret-sen.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 5 3 Målgruppen

3.1 Psykiskt funktionshindrade

Enligt en kartläggning av långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshindrade i Finspångs kommun som genomfördes 2006 framgår att antalet unika individer med allvarlig eller långvariga psykiska funktionshinder uppgår till 194 stycken³. Detta är en ökning med ca 150 % jämfört med kartläggningen från 1996. Anledningen till den stora skillnaden sägs vara att man i undersökningen från 1996 endast inkluderade de tyngre diagnoserna⁴ och att undersökningen 2004 även inkluderade andra långvariga psykiska funktionshinder såsom bipolära- och förstämningssyndrom. Enkäten besvarades bl.a. av personal inom socialtjänsten psykiatriverksamhet, LSS-handläggare och landstingets psykiatri samt närsjukvården i Finspång.

Utifrån uppgifter från Procapita IFO och VoO så är minst 65 personer aktuella för in-satser enligt SoL och LSS i september 2007. Fler män än kvinnor får inin-satser enligt LSS. Av totalt 31 män får 21 sina insatser enligt LSS, av kvinnorna är det 10 stycken som får sina insatser enligt LSS av det totala antalet på 25. Kvinnorna bor i större ut-sträckning i eget boende medan männen oftare beviljats boende enligt LSS.

Majoriteten av brukarna med psykiskt funktionshinder och som har kontakt med kom-munen är äldre, 50-60 år och fler män än kvinnor med psykiskt funktionshinder får insatser enligt SoL eller LSS. Detta har medfört att kraven på kommunens boenden har ökat då brukarna också kräver omvårdnad som i vanliga fall främst ges på äldreboen-den. Enhetschefen för Vuxenenheten ser detta som ett problem som kommer att växa i framtiden och det har även uppmärksammats av ledningen för Individ och Familjeom-sorg samt i Socialnämnden. En boendeutredning är under uppstart för att närmare ta reda på vilka kommande behov kommunen har. Enligt kartläggningen från 2006 så visar siffrorna att andelen personer som uppges vara på institution eller vårdboende har minskat från ca 14,5 % år 1996 till ca 8,5 % år 2006.

Socialnämndens mål med kommunpsykiatrin är, vilket är den verksamhet som personer med psykiskt funktionshinder oftast kommer i kontakt med, att ge förutsättningar för att den enskilda ska få en god levnadsnivå och inflytande över sin situation, att ha ett vär-digt liv och aktivt deltagande i samhällslivet. Vidare ska trygghet ges genom att ha till-gång till den service och det stöd som erfordras för att utveckla de egna resurserna i form av vilja, känslor och förmåga.

3 Materialet insamlat under 2004.

4 Exempelvis schizofreni och psykoser.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 6 4 Organisation och verksamhet

4.1 Organisation

Socialförvaltningen i Finspångs nuvarande organisation är från 2003. Det fattades be-slut om att Omsorgsförvaltningen (äldreomsorg, särskilda omsorger, LSS-ärenden och kommunal psykiatri) och Socialförvaltningen (traditionell IFO) skulle slås ihop till en förvaltning, Socialförvaltningen. Förvaltningen i sin tur delades in i två avdelningar:

Äldreomsorgsförvaltningen och IFO-avdelningen. Inom IFO-avdelningen finns följan-de verksamheter: särskild omsorg, LSS-ärenföljan-den, kommunal psykiatri och traditionell IFO. Syftet med omorganiseringen, enligt avdelningschefen för IFO-avdelningen, var och är fortfarande att de områden som placerades inom IFO-avdelningen har gemen-samma beröringspunkter och att med en gemensam organisation så kan man ta tillvara samordnings- och effektivitetsvinster.

Enligt företrädare för utförarna var omorganiseringen ett bra beslut sett ur ett brukar-perspektiv då det finns en mer samlad kunskap inom organisationen. Det som, enligt en företrädare för utförarna, har varit negativt är att det inom ledningsnivån inte har fun-nits tillräckliga psykiatrikunskaper. Enhetschefen för Vuxenenheten upplever att det blir svårare att ge alla brukare det mest optimala stödet när verksamheten består av både psykiskt funktionshindrade och brukare med missbruksproblematik. Ur ett samar-betsperspektiv över kunskapsgränser är det positivt men vissa medarbetare får också tunga uppdrag där de får jobba med målgrupper med olika behov och svårigheter vilket ställer stora kram på medarbetarna. Enhetschefen för Myndighetskontoret anser att om-organiseringen lett till att brukarna får ett större utbud av tjänster genom att IFO blivit mer samorganiserad.

Enligt Mål och aktivitetsplanen för Vuxenenheten ska verksamheten under 2007 fort-sätta arbetet med att utveckla dagverksamheten, boendestödet och behandlingsteam till en mer samordnad verksamhet.

De enheter inom IFO som brukare med psykiskt funktionshinder framför allt träffar i kommunen är Myndighetskontoret (beställarna) och Vuxenenheten (utförarna). Myn-dighetskontoret är indelat i tre delar: Utrednings och bedömningsgruppen (UB), Eko-nomigruppen och LSS-handläggarna. Vuxenheten ansvarar för det mesta av utförandet av insatser för brukare som är 19 år eller äldre. Brukarna kan få insatser dels enligt so-cialtjänstlagen (SoL), dels enligt lagen om särskild stöd (LSS), beroende på vilken lag som är tillämplig handläggs de av olika grupper. Utrednings och bedömningsgruppen handlägger enligt SoL och LSS-handläggarna enligt LSS-lagstiftningen. Denna an-svarsfördelning infördes 2006/2007 och är fortfarande under implementering.

4.2 Verksamhet

Inom kommunen bedrivs följande verksamhet för psykiskt funktionshindrade (inom Vuxenenheten):

8 En gruppbostad med sju platser. Personal finns på plats hela dygnet och har va-ken nattpersonal samt sovande jour. Boendet har också en så kallad sviktplats.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 7 8 Två stycken serviceboenden med åtta platser vardera. Boenden har ingen

natt-personal.

8 Behandlingsteamet har öppen verksamhet och också uppsökande verksamhet för personer med missbruksproblematik och psykisk ohälsa. Personalen består av tre socialsekreterare, två behandlingsassistenter och en sjuksköterska.

8 Boendestödsteam; ansvarar för att ha löpande kontakt med brukare i deras bo-ende. De ansvarar också för att sköta den löpande kontakten med personer som innehar andrahandskontrakt via kommunen. Teamet stödjer både missbrukare och personer med psykiskt funktionshinder. Personalen består av en socialsekre-terare (fr.o.m. hösten 2007) och behandlingsassistenter.

8 Boendestödsuppdrag kopplat till de två servicebostäderna.

8 Träffpunktslokal. En lokal i anslutning till ett av serviceboendena där det be-drivs öppet hus-verksamhet på vardagar. Hit kan vem som helst vända sig som har någon form av psykiskt funktionshinder. Verksamheten kräver inga beslut.

8 Dagverksamhet: Cirka tre timmar i veckan finns det viss verksamhet vid Gamla brandstationen. Det är ett arbetslag bestående av sju personer med psykiskt funktionshinder. Kommunen köper också in daglig verksamhet från Ölstad i den kommunala omsorgens regi. Summan är fast och i dagsläget får fem personer med företrädelsevis tyngre psykiska funktionshinder sin dagliga verksamhet vid verksamheten i Ölstad. Det finns också en second hand-affär för barnkläder med ca 10-15 arbetsträningsplatser för psykiskt funktionshindrade.

Landstinget i Östergötland har en öppenvårdsmottagning som är öppen under kontors-tid. Akuta besök hänvisas till Norrköping. Mottagningen har telefontider och man mås-te boka tid för att få komma på besök. Sammanlagt arbetar fem personer vid mottag-ningen och det är en läkare, två sjuksköterska och mentalskötare. Läkaren är inte place-rad i Finspång utan besöker mottagningen med jämna intervaller.

Under våren 2007 genomfördes en omorganisering av den dagliga verksamheten inom Vuxenenheten med resultat att verksamheten för psykiskt funktionshindrade har skurits ned något. Tanken, enligt enhetschefen för Vuxenenheten, med omorganiseringen är att brukare med psykiskt funktionshinder och brukare med missbruksproblematik ska ha mer gemensam daglig verksamhet än vad som varit fallet. Den nya organisationen är i utvecklingsskedet och en översyn av all daglig verksamhet inom kommunen pågår.

Enligt Mål- och aktivitetsplan 2007 ska Vuxenenheten under året också starta upp Ge-nombrottsteam, ett samarbete mellan primärvård, specialistpsykiatri och individ- och familjeomsorgen. En boendetrappa ska också utvecklas så att fler steg finns för att ut-veckla boendeverksamheten inom den kommunala psykiatrin.

4.3 Kommentar

De verksamheter som kommunen bedriver för psykiskt funktionshindrade täcker i det väsentligaste in det behov som brukarna har. Dock är det viktigt att tillse att den omor-ganisering som skett under året inom daglig verksamhet inte har skett på bekostnad av brukarna med psykiskt funktionshinder och deras behov av daglig verksamhet.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 8 På boendesidan har man inom både Vuxenenheten och Socialnämnden

uppmärksam-mat att de allt äldre brukarna medför ett allt större behov av stöd och framför allt om-vårdnad. Det är positivt att detta uppmärksammas och att en utredning är tillsatt för att se över kommande års behov av boende.

Omorganiseringen av Socialförvaltningen som skedde 2003 tycks ännu inte ha ”satt sig” fullt ut i hela organisationen. Oklarheter om när vilken enhet inom Myndighets-kontoret ansvarar för handläggningen kring en brukare tycks fortfarande finnas inom IFO. Oro för att verksamheten tappar fokus på gruppen psykiskt funktionshindrade på grund av att förståelsen och intresset för gruppen inte är tillräckligt stort har väckts av handläggare. Stödet till brukarna är det som ska utgöra kärnan i verksamheten och för psykiskt funktionshindrade är det a och o att de handläggare som de träffar har den kompetens som krävs för att stötta dem och att det i så stor utsträckning som möjligt finns en kontinuitet i deras kontakter med Myndighetskontoret.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 9 5 Handläggning

5.1 Rutiner och uppföljning

Med den omorganisering som har skett så sker uppföljningen av beslutet för psykiskt funktionshindrade på lite olika sätt beroende på var i organisationen de kommer in. Om brukaren får beslut enligt SoL vilar uppföljningsansvaret av beslutet på utföraren, Vux-enenheten. I beslut som rör insatser enligt LSS så vilar uppföljningsansvaret av det be-slutet på de två LSS-handläggarna. Vid beslut om personlig assistans, daglig verksam-het och boende hos extern utförare är det Socialnämnden som fattar beslut. Vid om-prövning av det beslut som fattats (enligt LSS-lagstiftningen) görs en ny utredning och därefter fattas ett nytt beslut antingen av handläggare med delegation eller i Social-nämnden. De beslut som fattas i Socialnämnden anser enhetschefen för Myndighets-kontoret leder till ett mer rättssäkert förfarande för den enskilde då en mer utförlig ut-redning genomförs. Detta styrks också till viss del av LSS-handläggarna då de menar att underlaget till beslut som ska fattas i nämnd är något mer utförligt än underlaget för beslut som de har delegation på att fatta. Per år rör det sig om ca 20-30 ärenden som behandlas i nämnden.

LSS-handläggarna tidsbegränsar oftast sina beslut till ett år. Uppföljning och ompröv-ning sker sedan i god tid före beslutet löper ut. Under tiden är det utföraren som har det största ansvaret för vad som händer i brukarens vardag. LSS-handläggarna försöker att inte fatta allt för detaljerade beslut. Som exempel kan ges beviljande av boendestöd, vilket kan vara hjälp vid läkarkontakter eller hjälp vid inköp. Dessa insatser tidsbestäms inte, d.v.s. handläggarna beslutar inte om att inköp beviljas stöd för 2 timmar/vecka.

Anledningen till att de inte gör detta är att tidsomfattningen snabbt blir inaktuell och varierar från dag till dag, vecka till vecka.

Sedan ungefär två år har man inom IFO använt sig av en rutinhandbok vars syfte är att klargöra ansvars- och uppgiftsfördelningen inom IFO. Samtliga ska använda handbo-ken men i dagsläget är det framför allt social- och ekonomisekreterarna som använder den. Enligt LSS-handläggarna är den nuvarande handboken ej fullt tillämpbar på hand-läggningen av LSS-ärenden och ett arbete för att skapa rutiner som är mer tillämpbara har påbörjats. Enhetschefen för Myndighetskontoret menar att LSS-handläggarna en-dast sporadiskt har följt den rutinhandbok som finns idag och att detta har berott på hög arbetsbelastning.

Enligt uppgift ska Myndighetskontoret genomföra interngranskning av akter under hös-ten 2007.

5.2 Kommentarer

Skriftliga rutiner för hur en rättssäker handläggning ska gå till är en förutsättning för att kunna säkerställa att brukarna får en enhetlig biståndsbedömning. I dagsläget finns det rutiner men som inte tillämpas då de anses ej vara tillämpbara för handläggningen av LSS-ärenden. Detta måste ses som en svaghet i omsorgen om de psykiskt funktions-hindrade. Ett första steg för att verka för en rättssäker och enhetlig biståndsbedömning skulle därför vara att heltäckande rutiner avseende processens samtliga moment och

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 10 aktiviteter fastställs. Det underlag som ska utgöra grunden för beslut om eventuell

in-sats enligt LSS ska hålla samma kvalitet oavsett om det är nämnden eller en handlägga-re med delegation som fattar beslutet.

Regelmässig uppföljning av hur rutinerna tillämpas bör finnas. Enligt uppgift ska det också genomföras uppföljning under hösten 2007, men det är viktigt att det finns hel-täckande rutiner som grund för uppföljningen. Uppföljningen bör göras årligen i form av en slumpmässig interngranskning. En sådan interngranskning kan med fördel ske genom att ett antal ärenden slumpmässigt väljs ut och granskas utifrån definierade kri-terier för rättssäkerhet. Resultatet ifrån granskningen kan därefter analyseras och even-tuella åtgärder vidtas för att åstadkomma förbättringar. Interngranskningar är en viktig del av nämndens interna kontroll.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 11 6 Genomförande

6.1 Beslutsprocess

Biståndsbedömningen för personer med psykiskt funktionshinder genomförs utifrån brukarens behov samt goda levnadsvillkor, alternativt skälig levnadsnivå. För att fatta beslut om bistånd eller insats enligt SoL eller LSS så inhämtas information via hembe-sök, besök på socialförvaltningen, på psykiatrisk avdelning eller inom öppenvården.

Om behov finns begärs underlag från läkare/psykolog, arbetsterapeutisk funktionsbe-dömning eller liknande för att kunna underlätta bistånds- eller insatsbefunktionsbe-dömningen. De två LSS-handläggarna saknar möjlighet att bevilja sysselsättning via kommunens sys-selsättningsenhet något som de andra socialsekreterarna inom Myndighetskontoret har tillgång till. Under 2008 kommer sysselsättningsverksamheten att införlivas med IFO och då kommer även enhetens uppdrag att utvecklas. Efter det att behovsbedömningen är gjord och beslut har fattats kommuniceras detta. Vid avslag kommuniceras det alltid skriftligen, vid gynnande beslut händer det att det kommuniceras muntligt via telefon men oftast så skickas utredningen tillsammans med beslut till brukaren (eller till dennes gode man eller förvaltare). Enligt företrädaren för landstinget så har kommunen i vissa fall brustit i sin information om hur man överklagar ett avslag på en ansökan om LSS.

Personer som får insatser enligt LSS kan begära att en individuell plan upprättas (LSS § 10). Planen innehåller uppgifter om vem som är handläggare, anledningen till plane-ringen, vilka som närvarade vid upprättandet, den aktuella situationen, övriga uppgifter samt uppföljning och ansvar. Vem som upprättar planen beror på vem brukaren ger uppdraget, det kan vara LSS-handläggaren, LSS Råd och stöd eller annan. Enligt en LSS-handläggare vid Myndighetskontoret skiljer sig inte arbetssättet speciellt mycket åt om ansökan om bistånd är enligt SoL eller enligt LSS.

Under 2002 upprättades ett kvalitetsdokument gällande systemet för biståndshandlägg-ning enligt LSS och den kommunala psykiatrin. Utgångspunkten enligt den är att den enskildes behov av insatser säkerställs ur ett behovs- och genomförandeperspektiv.

Materialet är under revidering.

Under våren 2007 genomförde länsstyrelsen i Östergötland en verksamhetstillsyn i Finspångs kommun. I rapporten uppmärksammades brister i löpande dokumentation inom både SoL och LSS samt brister i aktuell genomförandeplan i det serviceboende de besökte. För att möta de bristområden som länsstyrelsen uppmärksammade i sin rapport angående dokumentation så ska all personal genomgå en dokumentationsutbildning under hösten 2007. Vidare menar enhetschefen för Vuxenenheten att man arbetar med genomförandeplaner (insatsplan) och att ämnet ofta diskuteras på arbetsplatsträffar och planeringsdagar ute i verksamheten. Utöver detta sker också ett samarbete rörande in-formation och utbildning med andra inom IFO-avdelningen.

6.2 Tillvaratagandet av brukarnas intressen

Det finns inga aktiva brukar- eller anhörigföreningar i kommunen. För yngre personer finns det vissa aktiva föräldraföreningar men ingen med speciell inriktning mot psy-kiskt funktionshinder. I dagsläget finns det inte heller något personligt ombud men

en-Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 12 ligt uppgift från enhetschefen för Myndighetskontoret så pågår en dialog kring att anlita ett personligt ombud från Norrköping.

Inom både Myndighetskontoret och Vuxenenheten försöker man att tillvarata brukarnas intressen på bästa sätt. Dock anser man från Myndighetsenhetens sida att det är viktigt att skilja på handläggarens roll, d.v.s. myndighetsutövning, och vad som är utförarens uppdrag. Gruppen psykiskt funktionshindrade är dock ofta en grupp som i mindre ut-sträckning än andra gör sin röst hörd. För att ytterligare ta tillvara brukarnas intressen så har det startats upp brukarråd vid ett av serviceboendena, detta är också som ett led i att ta tillvara kritiken som länsstyrelsen hade i sin verksamhetstillsyn våren 2007. Syftet är att brukarna i rådet ska kunna ta upp olika frågor om boendet som de vill diskutera.

Enhetschefen för Vuxenenheten menar dock att det varit svårt att få fram något riktigt konkret vid mötena, de flesta tycks vara nöjda med hur det fungerar. Dock har boende-na stormöten två gånger per år där brukarboende-na har möjlighet att framföra siboende-na åsikter. I länsstyrelsens verksamhetstillsyn konstaterades också att det var oroande att möjlighe-terna att lämna synpunkter och klagomål inte är förankrade hos brukarna.

6.3 Kommentar

Det är viktigt att brukaren blir informerad om hur ett överklagande på ett avslag på en ansökan om LSS går till, detta ansvar vilar på LSS-handläggaren. Det är också av störs-ta vikt att kommunen fortsätter att uppmuntrar de försök till brukarråd som har påbör-jats vid ett av serviceboenden samt att arbetet med att ”köpa in” personligt ombud från Norrköping fortskrider.

Länsstyrelsens rapport från våren 2007 pekade på brister gällande genomförandeplaner (insatsplaner) och dokumentation. Arbetet med att åtgärda bristerna har påbörjats enligt uppgift. En uppföljning under våren 2008 över hur arbetet fortskrider bör genomföras för att kontrollera att åtgärderna har fått avsedda effekter.

Finspångs kommun – Granskning av omsorgen av psykiskt funktionshindrade, oktober 2007 13 7 Samverkan

7.1 Bakgrund

Enligt kartläggningen av långvarigt och allvarligt psykiskt funktionshinder som kom-munen genomförde 2006 framgår att det för 107 av de 194 personerna som identifierats är insatserna planerade i samverkan mellan olika verksamheter. Enligt de som besvarat enkäten var aktörer som man oftast ville samverka med den kommunala psykiatrin, psykiatrin inom landstinget samt övrig socialtjänst.

7.2 Samverkan inom kommunen (IFO)

Samarbetet mellan Myndighetskontoret och Vuxenenheten fungerar enligt enhetschefen för Vuxenenheten bra. Enhetschefen har en löpande dialog kring brukare och har oftast kännedom om vilka insatser som kommer att beviljas. Viss oklarhet har rått kring bru-kare med psykiskt funktionshinder och som får sina insatser enligt SoL. Enligt en före-trädare för behandlingsteamet har det inte i deras verksamhet framgått vad som gör att en brukare handläggs av en socialsekreterare eller av en av LSS-handläggare vid Myn-dighetskontoret. Enligt LSS-handläggarna är praxis att brukare med långvarig

Samarbetet mellan Myndighetskontoret och Vuxenenheten fungerar enligt enhetschefen för Vuxenenheten bra. Enhetschefen har en löpande dialog kring brukare och har oftast kännedom om vilka insatser som kommer att beviljas. Viss oklarhet har rått kring bru-kare med psykiskt funktionshinder och som får sina insatser enligt SoL. Enligt en före-trädare för behandlingsteamet har det inte i deras verksamhet framgått vad som gör att en brukare handläggs av en socialsekreterare eller av en av LSS-handläggare vid Myn-dighetskontoret. Enligt LSS-handläggarna är praxis att brukare med långvarig