Specialpedagogen inom förskolan är enligt vad resultatet visar, medveten om Cummins teorier om hur man bäst tillgodoser andraspråksinlärares behov och har ambitionen att förankra sitt arbete i den kunskapen. Hans önskan om att driva fram gemensamma riktlinjer och mål genom språkliga pedagogiska diskussioner måste anses vara en medveten satsning för att få fram ett väl fungerande och genomtänkt styrdokument där alla får vara delaktiga. Cummins (2000) lägger stor tyngd vid att styrdokument inte ska sluta som skrivbordsprodukter, utan vara genuint befästa hos såväl ledning som pedagoger. Utifrån det drar vi slutsatsen att språkliga pedagogiska diskussioner är viktiga verktyg i att ge all personal förståelse och engagemang för det språkliga utvecklingsarbetet.
Handledning är en del av det specialpedagogiska uppdraget och specialpedagogen på förskolan ville så småningom introducera det bland de andra pedagogerna. Vi menar att handledning skulle vara ett bra komplement till de språkliga diskussioner specialpedagogerna redan för, med förskolans och skolans språkpedagog. På så sätt skulle kunskaper och erfarenheter kunna utbytas direkt mellan samtliga pedagoger och inte enbart förmedlas via utvalda språkpedagoger, så som sker idag, enligt resultatet. Tuomela (2001) efterfrågar också kompetensutveckling i nära anslutning till verksamheten. En parallell skulle kunna dras till Vygotskijs potentiella utvecklingszon, då mer erfarna och kunniga pedagoger på området, skulle kunna lyfta sina kollegor upp till en högre utvecklingsnivå. Enligt Senge (1995) kan organisationen utvecklas just genom att nya tankemodeller får spridas. Ur resultatet drar vi slutsatsen att det finns mycket kunskap inom enhetsområdet, men att brist på gemensam planeringstid för förskola och skola, men även inom respektive verksamhet, skapar hinder för ett bredare erfarenhetsutbyte.
45
Sammanfattningsvis visar resultatet att specialpedagogerna har ett stort ansvar för det språkliga arbetet över lag och att de leder språkgrupper, där ett antal representanter för pedagogerna för språkliga pedagogiska diskussioner.Vi har dock inte kunnat finna tecken på att de ansvarar för något övergripande utvecklingsarbete i samarbete med skolledningen. Specialpedagogen på skolan menar att hennes roll är att sprida ett specialpedagogiskt synsätt, som vi tolkar som ett salutogent och flexibelt förhållningssätt. Även enligt vår definition innebär ett specialpedagogiskt synsätt att möta barnen med tilltro och acceptans, utan att jämföra och i första hand se till deras brister, vilket naturligtvis skapar goda förutsättningar även för de flerspråkiga barnen. Vikten av ett sådant synsätt framtonar som en röd tråd genom vår intervjuundersökning och litteraturgranskning. Enligt Senge (1995) kan den enskilde påverka utvecklingen mot en lärande organisation och medverka till att skapa en skola som anpassar sig till rådande förutsättningar.
Vi ser att man inom enheten har satt in många åtgärder för att tillgodose de flerspråkiga barnen och vår slutsats är att ett specialpedagogiskt utvecklingsarbete skulle kunna komplettera dessa insatser på vägen till framgång. Det skulle kunna ena pedagoger och skolledare i förståelsen av att flerspråkiga barn är i särskilt behov av en accepterande och språkutvecklande verksamhet.
47
8. Pedagogiska konsekvenser
Vi hoppas med denna studie visa på vikten av att ha en teoretiskt välförankrad språkpolicy som gör all personal delaktig både i utformandet och i implementeringen av dokumentet. Vi menar att det är ett sätt att göra teori och forskning lättillgänglig för personalen och att det är viktigt att presentera vilken forskning som språkpolicyn bygger på. Vår tanke är att ett sådant arbete inte enbart gynnar andraspråksinlärare utan kommer alla barn till gagn.
I studien har det framkommit att bristen på resurser är en faktor som ofta får en negativ inverkan på barnens lärandesituation. Vi anser därför att studien även är av yttersta vikt för politiker att ta del av. Ofta är det ledningen som får klä skott för bristen på resurser även om ansvaret för hur de ekonomiska resurserna tilldelas ytterst ligger på politikernas bord.
Personal inom förskola och skola skulle enligt vår mening kunna dra nytta av vår undersökning vid ett språkutvecklingsarbete. Förståelsen av betydelsen av pedagogiska diskussioner och att knyta an till barns bakgrund, vare sig det är svenska barn eller barn med annan kultur, menar vi kan utmynna i ett annat upplägg av verksamheter. Att förankra allt arbetet med större hänsyn till barnens vardag och bakgrund utgör ett pedagogiskt redskap, som stärker motivationen hos barnen.
49
9. Fortsatt forskning
Eftersom betydelsen av ett väl fungerande modersmål är grunden till ett väl fungerande andraspråk anser vi att en studie av modersmålslärarnas arbetssituation skulle vara ett intressant ämne att forska i. Det framkom vid flera intervjuer att pedagoger och ledning önskade se ett bättre samarbete med modersmålslärarna. Anledningen till bristen på samarbete verkar ligga dels på det ekonomiska planet, men framförallt i problematiken att modersmålslärarna tillhör en egen enhet. Detta innebär att de inte blir delaktiga i de arbetslag de besöker utan hamnar utanför många viktiga pedagogiska diskussioner och sociala relationer. Därför menar vi att det skulle vara av stort intresse att undersöka hur man skulle kunna förbättra modersmålslärarnas roll,
51
Referenser
Allard, B., Rudqvist, M. & Sundblad, B. (2001). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonniers.
Arnberg, L. (2004). Så blir barn tvåspråkiga. Vägledning och råd under förskoleåldern. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Bråten, I (1996). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Cummins, J. (1996). Negotiating identities: education for empowerment in a diverse society. Ontario, Canada: California Association for Bilingual Education.
Cummins, J. (2000). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av skolans språkpolicy. I K. Nauclér (red.), Symposium 2000, ett andraspråksperspektiv på
lärande (s. 86-107). Halmstad: Sigma.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, P. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Göteborg: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Ladberg, G. (1994). Tala många språk (2:a uppl.). Stockholm: Carlssons.
Ladberg, G. (1999). Barn med flera språk. Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola
och skola. Stockholm: Liber.
Lindberg, I. (2005). Språka samman. Om samtal och samarbete i språkundervisning. Västerås: Natur och Kultur.
Lindö, R. (1998). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Mitchell, R. and Myles, F. (2004). Second language learning theories. London: Arnold publishers.
Myndigheten för skolutveckling. (2006). Komma till tals. Flerspråkiga barn i förskolan. Stockholm: Liber.
Senge, P. (1995). Den femte disciplinen. Stockholm: Nerenius & Santerius. Skolverket. (1998). Läroplan för förskolan/Lpfö 98, Stockholm: Ce Fritzes AB.
Skolverket (2000a). Att undervisa elever med Svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Stockholm: Liber.
Skolverket (2000b). Kommentarer till grundskolans kursplaner och betygskriterier. Västerås:Fritzes AB.
52
Skolverket. (2000c). Kursplaner och betygskriterier. Västerås: Fritzes AB. Skolverket (2003). Språket lyfter. Uppsala: Liber.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tuomela, V. (2001). Tvåspråkig utveckling i skolåldern. Stockholm: Centrum för tvåspråkighetsforskning.
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.
53
Bilaga nr 1.
Intervjufrågor
1. Vilka språk finns representerade på denna avdelning/förskola/klass/skola? 2. Berätta om dina erfarenheter av barngrupper med många flerspråkiga barn. 3. Hur går du/ni till väga för att tillgodose de flerspråkiga barnens behov?
4. En del anser att man inte behöver förändra sitt förhållningssätt/undervisningssätt med hänsyn till andraspråksinlärarna, hur ser du på det?
5. Hur skulle en optimal inlärningssituation se ut som stimulerar både de med svenska som modersmål och de med svenska som andra språk?
6. Vilken form av kompetensutveckling anser du är viktigast för att bäst kunna möta andraspråksinlärares behov?
7. Vilken roll har specialpedagogen i arbetet med andraspråksinlärare?
8. Vilken roll har modersmålsläraren/du i arbetslagen? (Eller hur skulle du vilja att det var?)?
9. Hur tar ni tillvara på andra kompetenser som finns i arbetslagen?
10. Vi har sett att era språkgrupper har till uppgift att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet i arbetslagen med hjälp av styrdokument. Kan du berätta om hur långt arbetet har kommit?
11. Hur har ni förankrat arbetet teoretiskt?
12. Hur tar ni tillvara på barnen/elevernas kulturella bakgrund, språk, traditioner etc? 13. Slutligen, kan du nämna tre viktiga faktorer i arbetet med andraspråksinlärare, vilka tre faktorer skulle du välja?
54
Bilaga nr 2.
Examensarbete om tvåspråkighet och språkutvecklingsarbete
Som förskollärare och grundskollärare har vi alltid haft intresse för hur man arbetar språkutvecklande. Vi studerar nu på specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen på Malmö högskola och har beslutat att skriva vårt examensarbete om hur pedagoger och ledning anser att man ska tillgodose de tvåspråkiga barnens behov idag.
Genom en intervju vill vi få reda på dina tankar och erfarenheter av andraspråksinlärning, hur utvecklingsarbetet fortgår på er förskola/skola och hur ni använder era olika kompetenser för att nå resultat.
Intervjun kommer att ta cirka fyrtiofem minuter i anspråk och vi kommer att spela in på en diktafon. Materialet kommer att behandlas konfidentiellt och det är bara vi som kommer att ta del av inspelningen.
Vi tackar på förhand för din medverkan. Vid frågor kan du kontakta oss via mail: Katarina Charlotte
lsp05057@stud.mah.se ll040110@stud.mah.se
Med vänliga hälsningar
Katarina Hellsén och Charlotte Harrysson