Kommunernas klimatarbete

temperaturer och nederbördsmönster. En anpassning av sårbara ytor och samhällsstrukturer är därför ett oerhört viktigt arbete som komplement till ett begränsande klimatarbete.

Fram till slutet av seklet så förväntas temperaturen ha ökat mellan 5-7 grader i länet under vintern och mellan 3-5 grader under sommaren. Nederbörden vintertid, och då är det främst regn som menas, beräknas öka med mellan 20-60 procent. Under sommarhalvåret kommer nederbörden procentuellt sett ligga på liknande nivåer som den gör idag, dock så kommer den att vara mer koncentrerad och sommaren kommer därav få längre perioder av torka. På grund av de högre temperaturerna beräknas vegetationsperioden i länet att förlängas med upp till 100 dagar och snötäckets varaktighet förväntas minska från dagens 100 dagar ner till 40 dagar. Vattennivån i Östersjön beräknas, som en konsekvens av den ökande temperaturen då vattenmolekyler expanderar, att stiga med uppemot en meter. Konsekvenserna av ett förändrat klimat i Uppsala län är många. Bland annat så förväntas förekomsten av översvämningar öka, både i dagvattensystem och i avloppssystem och över vägar och järnvägar. Den ökade förekomsten av extrem nederbörd under korta perioder i kombination med en ökad havsnivåhöjning kommer också att göra byggnader som ligger nära strandlinjen mer sårbara för översvämningar. Sjukdomar, både bland djur och människa, förväntas bli vanligare till följd av högre temperaturer och översvämningsproblematik som kan sprida bakterier från deponier och reningsverk. Förekomsten av översvämningsmygg, som redan idag är ett stort problem, kommer att bli allt vanligare och spridningen av dessa myggor förväntas tredubblats till slutet av seklet.⁹⁵

5.2 Kommunernas klimatarbete

Förutom de lagar (se avsnitt 4.3) som kontrollerar kommunernas arbete med en anpassning till ett förändrat klimat så skriver regeringen i klimatpropositionen att det är mycket viktigt att kommunerna på en bred front tar ett helhetsgrepp om klimatproblematiken. När det gäller klimatbegränsande åtgärder bör kommunerna också uppmuntras att på ett liknade sätt som Länsstyrelsen utveckla egna klimat- och energistrategier, för detta arbete kan stöd och pengar sökas hos energimyndigheten⁹⁶.

I detta avsnitt kommer Uppsala läns kommuners klimatarbete att redovisas. Redovisningen kommer att fokusera på det anpassningsarbete som har gjorts men även nämna det arbete som har gjorts med klimatbegränsning. Det kan ibland vara svårt att skilja kommunernas arbete med begränsande åtgärder från det arbete som finns med anpassande åtgärder eftersom arbetet, eller det kommande arbetet i styr- och policydokument, ofta bara benämns som ”klimat” och inte specificeras ytterligare. Det är också relevant för undersökningen att redogöra för hur klimatarbetet som helhet fortgår i kommunerna då det troligtvis är något som påverkar inställningen till sådana här frågor och hur utvecklingen av det framtida arbetet ser ut. För att redovisningen inte skall vara alltför upprepande och lång så har en indelning av kommunerna

95

Von Sydow, Karin (2009) a.a. s.1

96

gjorts efter befolkningsstorlek. Anledningen till det är för att befolkningsstorleken i kommunen påverkar andelen skattepengar som kommunen får tillhanda och även antalet anställda i den kommunala sektorn. Antalet anställda i den kommunala sektorn påverkar helt klart hur kommunens arbetsuppgifter ser ut och vilken prioritering olika frågor får.

34

Uppsala län består av åtta kommuner; Uppsala, Enköping, Håbo, Tierp, Knivsta, Älvkarleby, Heby och Östhammar, se figur 1. Befolkningsmängden i kommunerna varierar kraftig där den största kommunen har en folkmängd på 191 000 och den minsta på 9 000. Detta gör att klimatarbetet i de olika kommunerna ser väldigt olika ut och att kommunerna har kommit olika långt i arbetet. I redovisningen nedan är kommunerna indelade i tre olika storlekskategorier, i den första kategorin, kategori A, är de kommuner som har en

Figur 1: Karta över Uppsala län inom svarta linjer Källa: Länsstyrelsen GIS-data

35

befolkningsmängd som är större är 39 000 invånare, här finns två kommuner; Uppsala och Enköping. I den andra kategorin, kategori B, så finns de kommuner som har en befolkningsmängd mellan 15 000 och 38 999 invånare, här faller tre kommuner in; Håbo, Östhammar och Tierp. I den tredje kategorin, kategori C så finns de kommuner som har en befolkningsmängd mellan 5 000 och 14 999 invånare, här finns de tre resterande; Heby, Älvkarleby och Knivsta⁹⁷.

Vilket klimatarbete bedrivs?

Det finns en väldig bredd mellan kommunerna i länet när det gäller arbetet med klimatfrågor. Vissa har för flera år sedan tagit fram styrdokument som bestämmer hur arbetet med klimatfrågor skall gå till medan andra knappt har börjat diskutera hur man skall hantera sådana här frågor. För att kunna göra en bedömning av vilket beslutsunderlag som gäller för klimatarbetet i kommunerna så har jag granskat dels visionsdokument och dels styrdokument som kommunfullmäktige beslutar utifrån. Intervjuerna har sedan fungerat som komplement till dessa dokument där sådana dokument inte har funnits tillgängliga eller där det har varit oklart om det är klimatarbetet som ett visst styrdokument syftar till. När intervjuerna inte har gett svar i så stor utsträckning hur arbetet med klimat tar sig uttryck i planeringen så har en genomgång av kommunens översiktsplan gjort som en utfyllnad till intervjun.

Totalt sett är det fem kommuner som konkret i ett visionsdokument eller i ett styrdokument för kommunstyrelsen eller kommunalfullmäktige har berört klimatfrågan och hur man skall jobba med den. Ingen av dessa fem tar specifikt upp klimatanpassning utan de flesta är inriktade på klimatbegränsning. Att det bara är lite mer än hälften av kommunerna som på papper har ett uttalat mål med klimatarbetet betyder inte att resterande tre inte arbetar med frågan. Många av de resterande kommunerna som inte har ett direkt styrdokument för kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige tar indirekt upp frågan i deras miljöpolicy eller i en översiktsplan. Det är på så sätt ingen av kommunerna som helt har utelämnat en diskussion om klimatet, även om formen för hur diskussionen ser ut är väldigt olika. Nedan sker en genomgång kategori för kategori.

Kommunerna i kategori A

I kategori A har båda kommunerna antingen ett visionsdokument eller ett styrdokument som diskuterar eller har klara mål för hur klimatarbetet skall gå till. Uppsala kommun antog under hösten 2007 ett handlingsprogram för deras klimatarbete, detta fick namnet ”klimatutmaningen”. Klimatutmaningen tar enbart upp åtgärder för att minska kommunens klimatpåverkan och diskuterar inte arbetet med klimatanpassning⁹⁸. Med tanke på att uppdraget om klimatanpassning först kom i samband med klimatpropositionen 2008 är detta inte så märkligt. Karolina Hilding, folkpartistiskt kommunalråd i Uppsala, säger dock att

97

Befolkningsstatistik hämtad från Statistiska centralbyråns hemsida: www.scb.se

98

Styrdokument för Uppsala kommun: Klimatutmaningen. Tillgänglig [ONLINE] 2010-05-30:

http://www.uppsala.se/Upload/Dokumentarkiv/Externt/Dokument/Om_kommunen/Miljoarbete/Klimatutmaninge n_handlingsplan_UppsalaKommun2007.pdf

36

klimatanpassning har diskuterats övergripande i den krisledningsnämnd som består av samma ledamöter som sitter i kommunstyrelse och att kommunens beredskapssamordnare skall undersöka risker med ett förändrat klimat. Hilding menar också att klimatfrågor är något som står högt upp på agendan och att det finns en stor medvetenhet om att detta är viktigt⁹⁹. I Uppsala kommuns nya översiktsplan, som ställdes ut under våren 2010, finns det förutom den fortsatta diskussionen om klimatbegränsning också en diskussion om klimatanpassning, även om den inte är stor. Kommunen bedömer i planen att beredskapen är god inför att möta de kommande klimatförändringarna och att de tekniska system som idag finns är så pass långsiktigt hållbara att en annan anpassning av dessa inte behöver göras¹⁰⁰. När det gäller jordbruk och skogsbruk diskuteras också klimatförändringens konsekvenser och det tas upp att det kan finnas en möjlighet för en ökad lokal produktion om växtsäsongen blir längre¹⁰¹. Göran Carlén, projektledare för översiktsplanen i Uppsala kommun, säger att en diskussion fördes under arbetet om hur mycket som skulle skrivas om klimatanpassning i översiktsplanen. Diskussionen rörde sig då främst runt framtida översvämningar men även en mer informell diskussion fördes om kapaciteten att ta emot framtida klimatflyktingar, eftersom det var en av få konsekvenser man kunde se skulle påverka Uppsala kommun. Carlén menar dock att projektgruppen aldrig formellt diskuterade dessa frågor samt att det i en översiktsplan med tidshorisont 20 år är svårt att ta hänsyn till framtida klimatscenarier med ett 100 års perspektiv¹⁰².

I Enköping finns det framförallt två nyligen antagna styrdokument som tar upp hur kommunen skall förhålla sig till klimatförändringarna, den ena är miljöpolicyn och den andra deras energiplan. Båda dessa tar upp hur arbetet med en begränsad klimatpåverkan skall ske men tar inte upp klimatanpassning. I kommunens översiktsplan som antogs 2001 diskuteras klimatanpassning inte heller, men däremot nämns även här en begränsad klimatpåverkan som en målbild. Henrik Bengtsson, miljöchef i Enköpings kommun, säger att kommunen idag inte direkt jobbar med framtida klimatscenarier men att man inom planområdet jobbar med översvämningsproblematik och vad som kanske händer om man får större regnmängder. I övrigt menar Bengtsson att klimatanpassning visserligen kan fylla sitt syfte men att det är svårt att få det att bli prioriterat politiskt eftersom det hela tiden måste ställas i konkurrens till all annan verksamhet inom kommunen, och att det ofta är en fråga om ekonomi när man bestämmer vad kommunen ska rikta in sitt arbete på¹⁰³. Roger Andersson, ordförande i miljö- och byggnadsnämnden Enköpings kommun, menar att även om klimatanpassning inte direkt finns med i de sexton miljömål som finns antagna så är det ändå en integrerad del i beslutsprocessen. Han menar också att hänsyn till framtida klimatförändringar skall tas med i

99

Telefonintervju med Karolina Hilding, folkpartistiskt kommunalråd Uppsala Kommun, 20/5-2010

100

Översiktsplan för Uppsala kommun, utställningshandling, mars 2010. s.6

101

Översiktsplan Uppsala kommun a.a. s.14 & 109

102

Telefonintervju med Göran Carlén, översiktsplanerare Uppsala kommun. 16/4-2010

103

37

översiktlig planering och det är då främst det framtida vattenståndet i Mälaren medan andra klimatfaktorer lämnas därhän¹⁰⁴.

Kommunerna i kategori B

I kategori B är det två av de tre kommunerna som i ett styrdokument eller i ett visionsdokument diskuterar klimatfrågan eller har ett uttalat mål som anknyter till klimatarbetet, i båda dessa två kommuner är det klimatbegränsning som inriktningen ligger på och inte klimatanpassning. I Östhammar kommun finns det en antagen energiplan från 2003 där det övergripande målet är att begränsa klimatpåverkan genom att byta till energislag som har en mindre påverkan på klimatsystemet. Det finns dock inte något styrdokument som diskuterar klimatanpassning eller framtida klimatförändringar. Ingemar Lönngren, stadsarkitekt Östhammar kommun, säger att kommunen tar hänsyn till framtida klimatförändringar när planläggning sker, de har till exempel beställt översvämningskarteringar från SMHI med framtida havsnivåhöjning inräknad, men att Östhammar i övrigt är en bra kommun med tanke på framtida klimatförändringar eftersom det inte finns några ras- och skredriskområden¹⁰⁵. Jacob Spangenberg, centerpartistiskt kommunalråd, menar att kommunen jobbar aktivt med frågor som berör klimatbegränsning och att kommunen just nu håller på att ta fram en lokal klimat- och energistrategi, men att klimatanpassning inte är något de har jobbat med. Spangenberg säger också att det inte finns någon inom kommunen som jobbar med dessa frågor på ett strukturerat sätt, vilket kan vara en brist ibland men att det arbetssätt de har idag ändå fungerar¹⁰⁶.

I Håbo kommun finns det inget antaget styrdokument som tar upp klimatarbetet men kommunen har antagit ett visionsmål om att vara en fossilbränslefri kommun till 2050 vilket får ses som en målbild och en riktlinje för ett arbete mot att begränsa klimatpåverkan. Några mer specifika mål om hur detta arbete skall gå till finns inte och kommunen har i dagsläget inte någon antagen policy för hur ett övergripande miljöarbete skall utföras¹⁰⁷. I kommunens fördjupade översiktsplan, som är under utställning våren 2010, tas hänsyn till att klimatförändringar kan påverka det framtida vattenståndet i Mälaren och att detta kan leda till en översvämningsproblematik. Anna Atterlöf, miljöstrateg i Håbo kommun menar att diskussionen om klimatanpassning först på senare tid kommit upp i kommunen och att det finns ett påbörjat riskarbete där man har börjat bedöma framtida risker i samband med klimatförändringarna. Några riktlinjer utöver att följa det som står i lagen för hur arbetet ska gå till har kommunen inte och Atterlöf menar att det i många fall är så att byggandet går i första hand och att det i egentligen mening inte finns någon extra försiktighet runt översvämningsriskområden¹⁰⁸. Nina Lagh, moderat kommunalråd i Håbo kommun, menar att

104

Telefonintervju med Roger Andersson, ordförande miljö- och byggnadsnämnd Enköpings kommun, 14/5- 2010.

105

Intervju med Ingemar Lönngren, Stadsarkitekt Östhammar kommun, 8/3-2010

106

Intervju med Jacob Spangenberg, centerpartistiskt kommunalråd Östhammar kommun, 19/3-2010

107

Intervju med Anna Atterlöf, Miljöstrateg Håbo kommun, 25/3-2010

108

38

alla beslut som tas måste gå hand i hand med miljö- och klimatfrågor men att det klart debatteras om man verkligen skall ta hänsyn till det i varje beslut. Lagh menar också att det idag finns en större förståelse för frågor som berör klimatanpassning och det därför har diskuterats i senaste översiktsplanen¹⁰⁹.

I Tierps kommun finns det ingen vision eller styrdokument som tar upp klimatfrågan eller hur ett arbete med klimatproblematiken skall se ut. Enligt Bengt-Olov Eriksson, socialdemokratiskt kommunalråd, så beror det på att Tierps kommun jobbar utifrån ett koncernperspektiv och att den verksamhet som de bedriver ofta inte ”präntas ner i ett

dokument” utan att det istället finns en medvetenhet om sådana här frågor inom hela

kommunen. Kommunen har främst tagit åtgärder för att minska klimatpåverkan och för att få bort oljeberoendet i kommunen. Klimatanpassningsfrågor är inte något som kommunen i dagsläget jobbar med även om frågan har varit upp för debatt i kommunfullmäktige utan att ha lett fram till något beslut¹¹⁰. I Tierps kommuns översiktsplan, som just nu är under arbete, har det hittills under arbetes gång inte diskuterats om hänsyn skall tas till klimatanpassning. Per Nordenstam, kommunchef, säger att ett arbete med att föra en dialog med kommunmedborgarna om hur de önskar att planen skall utformas har påbörjats och att det skulle vara väldigt förvånade om klimatfrågan inte kom upp under dessa diskussioner¹¹¹. Ett arbete med klimatanpassning går alltså inte idag att hitta i den kommunala organisationen och det finns heller ingen direkt diskussion idag om hur klimatförändringar kan komma att påverka kommunen. Enligt Eriksson så ska de hot som kommunen kan ställas inför sammanställs i den kommunala risk- och sårbarhetsanalysen som utförs på kommunens uppdrag av räddningstjänstförbundet i norduppland. Den senaste risk- och sårbarhetsanalysen som inkom till kommunstyrelsen i februari 2010 tar dock inte med framtida klimatförändringar och möjliga konsekvenser av dessa, men tar däremot med möjliga riskområden för översvämning utifrån dagens klimat.

Kommunerna i kategori C

Av kommunerna i kategori C är det en av tre som i ett styrdokument eller i ett visionsdokument har tagit upp klimatbegränsning som ett tydligt mål och ingen av de tre kommunerna i kategori tre tar upp klimatanpassning. Knivsta kommun antog 2007 ett lokalt miljöprogram där ett av målen är att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser genom att övergå till förnyelsebara energislag¹¹². Att det i Knivsta kommun inte finns några riktlinjer eller mål när det gäller klimatanpassning beror enligt Göran Nilsson, moderat kommunalråd, på att Knivsta kommun inte kommer att påverkas i speciellt hög utsträckning av de framtida klimatförändringarna, framförallt när det gäller översvämningsrisker, vilket är det scenario

109

Telefonintervju med Nina Lagh, moderat kommunalråd i Håbo kommun, 14/4 -2010

110

Intervju med Bengt-Olov Eriksson, socialdemokratiskt finanskommunalråd i Tierps kommun, 8/3-2010

111

Intervju med Per Nordenstam, kommunchef Tierps kommun, 8/3-2010

112

Knivsta kommuns miljöprogram, antaget 13/12 2007, Tillgängligt [ONLINE]: 2010-05-22: http://www.knivsta.se/Bygga-bo-och-miljo/Miljoarbete/Miljomal.aspx s.13

39

som kommunen har tittat på¹¹³. I kommunens översiktsplan från 2006 tas klimatanpassning inte upp och Johan Elfström, översiktsplanerare i Knivsta kommun, säger, som Nilsson, att det beror på att kommunen har konstaterat att Knivsta inte kommer att påverka i speciellt stor grad av en framtida klimatförändring¹¹⁴.

I Heby kommun finns det inget visions- eller styrdokument som tar upp hur klimatarbetet skall gå till i kommunen eller vilken inställning kommunen har till klimatfrågor. I kommunens översiktsplan, som antogs 1991, finns det inte med något om varken klimatanpassning eller klimatbegränsning vilket inte är så märkligt med tanke på att planen antogs innan FN-konferensen i Rio 1992, och därmed innan kraven om att hänsyn skall tas till sådana här frågor. Ett arbete med att förnya översiktsplanen pågår just nu i Heby kommun. Carina Schön, socialdemokratiskt kommunalråd, menar dock att även om det inte står nedskrivet någonstans så pågår det ett arbete i kommunen när der gäller klimatbegränsande åtgärder, där det delvis kommunägda bolaget Hesab nyligen skrivit på ett klimatavtal med Länsstyrelsen om att minska energianvändning och att nå de nationella klimatmålen. Ett arbete med klimatanpassning finns idag inte i kommunen och Schön säger att det inte finns en diskussion på politisk nivå om klimatförändringarnas påverkan på kommunen men att det kan finnas en diskussion hos räddningstjänstförbundet, som har hand om riskfrågor¹¹⁵. Emma Burstedt, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen, säger att diskussionen om klimatanpassning är vilande inom kommunen eftersom de i dagsläget inte har någon som ”äger” frågorna och att det därför lätt blir så att det är ingen som tar tag i det. I arbetet med den nya översiktsplanen är det dock tänkt att en övergripande diskussion om klimatförändringar skall finnas med¹¹⁶.

Älvkarleby kommun har inget styrdokument som tar upp klimatanpassning eller klimatbegränsning, de har dock en vision som övergripande tar upp att kommunen skall jobba mot en långsiktigt hållbar utveckling, men enligt Lars Skytt, socialdemokratiskt kommunalråd, så jobbar kommunen i praktiken inte med dessa frågor. Det finns dock ett arbete med klimatbegränsande åtgärder inom bygg- och miljöförvaltningen menar Skytt och det har även på senare tid diskuterats en del kring frågor som handlar om översvämning och ras- och skredrisker i planering. I Älvkarlebys översiktsplan så tas konsekvenser av klimatförändringar upp och hur dessa kommer att påverka kommunen, kommunen har dock ännu inte tagit hänsyn till detta på en detaljplanenivå¹¹⁷. På beredskapsnivå jobbar kommunen dock inte med klimatanpassning alls, Toni Holm, beredskapshandläggare, menar att de endast jobbar med ”konkreta frågor” och att om klimatet i framtiden förändras så får planeringen för det ske då. Det enda kommunen gör idag från ett beredskapsperspektiv är att följa det som står i lagen och

113

Intervju med Göran Nilsson, moderat kommunalråd Knivsta kommun, 22/3-2010

114

Intervju med Johan Elfström, Översiktsplanerare Knivsta kommun, 22/3-2010

115

Intervju med Carina Schön, socialdemokratiskt kommunalråd Heby kommun, 17/3-2010.

116

Intervju med Emma Burstedt, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen Heby Kommun, 17/3-2010

117

40

att om det skall göras något mer så måste det finnas tydligare direktiv uppifrån, menar Holm¹¹⁸.

Hur påverkas kommunerna av den mediala debatten om osäkerhet i klimatforskningen? Som har diskuterats i kapitel tre så har klimatforskningen under de senaste åren blivit ifrågasatt och den mediala debatten har ofta tagit upp de problem som skapas av osäkerheter i forskningen. Denna mediala diskussion skulle kunna påverka kommunerna i det klimatarbetet som bedrivs genom att det blir svårare att ta beslut om de klimatscenarier som ställs upp innehåller osäkerheter. Eftersom det underlag som kommunerna har i dessa frågor också kommer från nationella eller regionala rapporter som bygger på IPCC:s rapporter, så skulle också ifrågasättandet av klimatpanelen under det senaste halvåret kunna vara något som påverkar hur politikerna tar beslut om sådana här frågor. Redovisningen av hur osäkerheten påverkar klimatarbetet i kommunerna kommer nedan att redovisas anonymt utan att dela in kommunerna i kategorier.

Osäkerheten i klimatforsningen och den senaste tidens ifrågasättande av IPCC är i egentlig mening inget som har påverkat någon av kommunerna i Uppsala län i deras klimatarbete även om det på flera håll har gett upphov till diskussioner. Vissa kommuner menar att de inte alls använder sig av klimatforskning för att ta beslut, utan bara följer regeringsdirektiv, och att det