Resultatet från vår undersökning visade att elevers svar på undersökningsfrågor i en större kommun berikade och var skarpare medan svaren från elever i en mindre kommun har varit enkla och grundliga. Gällande vad elever har lärt sig så tas temat Programmering upp avsevärt mycket i elevsvar från den större kommunen medan de framkommer med svag frekvens ifrån den mindre kommunen. Det innebär att vissa skolor i den mindre kommunen saknar programmering i sin teknikundervisning. Däremot dominerar tema Byggteknik och Ritteknik i elevsvar från den mindre kommunen. Gällande vad elever har saknat så har flera elever från den mindre kommunen nämnt att de inte har saknat innehåll i teknikundervisningen.
Däremot har elever från den större kommunen uttryckt att de har saknat innehåll i teknikundervisningen. En anledning till den stora skillnaden kan vara att undervisning i teknikens olika områden sträcker sig annorlunda från kommun till kommun och från skola till skola. Dessa skillnader stämmer med det som tidigare forskning av Norström (2014) visar;
att ämnet ännu inte funnit sin form och att ämnets innehåll varierar kraftigt mellan olika skolor.
45
9 Slutsats
I resultatet framkommer att teknik beskrivet som artefakt och teknik som skapandeprocess samt beskrivningar relaterade till teknikens roll i samhället är de mest återkommande dimensionerna i respondenternas svar. Däremot är det inte så många elever som beskriver teknik relaterat till teknikens historia eller teknik som mänsklig verksamhet. Resultatet visar att elever tycks ha lärt sig mest om byggteknik och ritteknik. Ett annat innehåll som framhålls av eleverna som något de har lärt sig mycket om är programmering. Teman såsom el-teknik, sätt att tänka för att lösa problem etc. (som en ingenjör), tekniska system, miljöfrågor relaterat till teknik framkommer också, dock med avsevärt mindre frekvens. Resultatet visar att eleverna generellt nämner innehållet i teknikundervisning från olika håll. Men eftersom vissa områden, exempelvis den historiska dimensionen inte riktigt framkommer krävs fortfarande tydlighet och en mer välplanerad teknikundervisning för att täcka hela innehållet som står i kursplanen för teknikämnet. En relativt stor andel av eleverna visar osäkerhet kring vilket teknikinnehåll som de saknat i sin teknikundervisning. Det kan förstås bero på att de inte vet vad de har att vänta av undervisningen. Det som framkommer i elevernas svar är att de saknar programmering, teknikinnehåll, konstruktion, resurser, praktiskt arbete vilket också sammanfaller med vad de anser att de lärt sig. En tolkning är att dessa områden är elevernas beskrivning av vad teknikämnet omfattar och att det är detta som de också anser sig behöva mer av.
10 Fortsatt forskning
Forskning om skolämnet teknik bör prioriteras för att samhällets snabba teknologiska utveckling ställer nya krav på teknikkunnande hos medborgare. Att elevers beskrivningar av teknikämnet i svenska skola högstadiet behöver studeras mer anser vi, eftersom olikheter mellan kommuner bidrar till en icke likvärdig skola. Därför bör studier som görs involvera fler kommuner, över hela Sverige. Enkäter kan användas men det kan vara lämpligt att använda flersvarsalternativ istället för fritextsvar. Vår studie visade att eleverna har svårigheter att uttrycka sig i fritextsvar. Vår slutsats är att flervalsalternativ skulle ge elevernas synpunkter möjlighet till att komma till uttryck mer utförligt och de kan antas att bli mer stimulerade. Det kan även vara värdefullt att intervjua stora mängder elever för att få tydligare och bredare bild av teknikämnets undervisning och vad elever lärt sig och saknat. Studier med högstadieelever som ges möjlighet att uttala sig om teknikinnehåll anser vi är viktigt, särskilt där det finns brister (programmering, el, teknikhistoria, teknik som mänskliga verksamhet), praktiskt arbete, teknikinnehåll och konstruktion.
46
Referenser
Agnafors, M. & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats: det vetenskapliga arbetets grundstruktur. (Första upplagan). Malmö: Gleerups
Axell, C. (2017). Upptäck tekniken i barnlitteraturen. (Första utgåvan). Stockholm: Natur &
Kultur
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research In Psychology, 3(2), 77-101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur
De Vries, M. J. (2005). Teaching about Technology: An Introduction to the Philosophy of Technology for Non-philosophers (Contemporary Trends and Issues in Science Education) (2005th ed.). Springer
DiGironimo, N. (2011). What is Technology? Investigating tudent Conceptions about the Nature of Technology. International Journal of Science Education, 33(10), 1337-1352.
Doi:10.1080/09500693.2010.495400
Fahrman, b., Norström, P., Gumaelius, L., Skogh, I., (2019). Experienced technology teachers´teching practices. International Journal of Technology and design Education, (30), 163-186. doi:10.1007/s10798-019-09494-9
Gyberg, P. & Hallström, J. (red.) (2009). Världens gång - teknikens utveckling: om samspelet mellan teknik, människa och samhälle. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Lindahl, B. (2003). Lust att lära naturvetenskap och teknik?: en longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Diss. Göteborg: Univ., 2003. Göteborg
Lindqvist S (1987) Vad är teknik?. I : Sundin B i teknikens backspegel: antologi i teknikhistoria. Stockholm: Carlsson. s. 11–33.
Liou, P.-Y. (2015). Developing an instrument for assessing students’ concepts of the nature of technology. Research in Science & Technological Education, 33(2), 162–181.
https://doi.org/10.1080/02635143.2014.996542.
Norström, P. (2014). Technological knowledge and technology education (Theses in philosophy from the Royal Institute of Technology, 48). Stockholm: Architecture and the Built Environment, KTH Royal Institute of Technology.
NRC (National Research Council). (1996). National science education standards.
Washington, DC: National Academy Press.
Skogh, I-B. (2015). Uppdrag: Teknik Medvetna barn. I Pihlgren, A.S. (red.) (2015), Fritidshemmet och skolan: Det gemensamma uppdraget (s. 303–321). Lund:
Studentlitteratur
47
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2018). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2020). Ändrade kursplaner i grundskolan. Tillgängligt 2020-08-06:
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets- prioriteradeomraden/reviderade-kurs--och-amnesplaner/andrade-kursplaner-i-grundskolan
Skolinspektionen. (2014). Teknik – Gör det osynliga synligt, om kvalitet i grundskolans teknikundervisning. 2014:04. Stockholm
Sundqvist, P. (2016). Teknik i förskolan är inte något nytt, men idag är vi mera medvetna om vad vi kallar teknik. (Licentiat-uppsats, 233). Västerås: Mälardalens högskola Hämtad från https://www.diva-rtal.org/smash/get/diva2:917501/FULLTEXT02.pdf
Svenningsson, J. (2019). The Mitcham Score: quantifying students’ descriptions of technology. International Journal of Technology and Design Education, 11–77.
https://doi.org/10.1007/s10798-019-09530-8.
Svensson, M. (2011). Tekniska system i grundskolan – kritiska aspekter som didaktisk möjlighet. "Technological systems in school – on critical aspects as didactic possibilities". Nordina : Nordic Studies in Science Education, 7(2), 111-125.
48