Kompetens och metod

Kompetens från olika verksamheter

Intervjupersoner från vårt material har olika erfarenheter och arbetat med olika målgrupper samt de kommer från olika städer. Deras verksamheter delar gemensamma mål vilket är att arbeta tillsammans för att skapa möjlighet till återhämtning för individer med psykisk ohälsa.

”Alltså våra anställda är psykisk sjuka, med egna erfarenheter.”

Verksamheten i citatet ovan beskriver hur deras personalstyrka enbart består av individer med egen psykisk ohälsa som bär på olika erfarenheter utifrån sin sjukdom. Deltagarna i verksamheten har en förståelse för varandra på grund av att de upplever en liknande livssituation. Intervjupersonen påpekar också att han själv besitter egenupplevd erfarenhet av psykisk ohälsa och att detta på ett positivt sätt påverkar hans förhållningssätt till sina anställda

25 | Sida

inom verksamheten. Detta kan relateras till peer mentors funktion. Salttery m.fl. (2020) menar att anställa en person som lever med eller har erfarenheter av psykisk ohälsa och psykiska funktionsnedsättningar har en egen uppfattning om vad det innebär och hur det påverkar en. I studien visas att fördelar med peer mentor är att de delar med sig sina erfarenheter om återhämtningsprocessen, identifierar gemensamma situationer, bygger en bra relation med deltagarna och mentorernas egna berättelser inspirerar deltagarna (Slattery m.fl. 2020). I Sverige kallas detta för kamratstödjare och intresset för denna roll har ökat de senaste åren inom den svenska psykiatrin (Argentzell 2017). Det finns en diskussion som handlar om hur peer mentorskap ska införas i olika verksamheter och det planeras för att starta upp tillsammans med Division Psykiatri i Skåne (Argetzell 2017). Författaren tar upp andra studier och förklarar att en av fördelarna med att arbeta med peer mentor kan vara att minskat behovet av psykiatrivård. Argetzell (2017) utförde en studie om peer mentor/kamratstödjare och kom fram till att de flesta patienter har kunnat återhämta sig från sin psykiska sjukdom. Alla har en unik berättelse utifrån egna erfarenheter med hjälp av en peer mentor. Att anställa eller hitta samarbeten med en peer mentor i verksamheterna som har målgruppen individer med psykisk ohälsa och psykisk funktionsnedsättning, kan också vara en lösning.

”Alla verkstäder har eller de flesta har två handledare och då är det så i snickeri då är de utbildade inom snickeri och på sömnad är de utbildade inom textil. Sen har vi någon som är utbildad socialpedagoger där, socionom också, så vi har båda och.”

Citatet berättar att deras verksamhet har stor personalgrupp på grund av att det finns behov av olika arbetsuppgifter. Intervjupersonen säger själv att deltagarna utbildas med olika hantverk som han själv saknar kunskaper inom. Därför är det bättre att någon annan som har rätt kompetens gör det.

”Jobbat i 30 år, inom psykiatrin, och med funktionsnedsättningar, som pedagog, inom socialtjänst, med missbrukare, psykoterapi, barn med social utsatthet, 10 år i Svenska kyrkan.”

Citatet ovan beskriver personen med sina olika kompetenser på en akademisk nivå. Det ger en känsla av trygghet och förtroende att arbeta med personen. Intervjupersoner som vi pratar med har olika utbildningar och olika kompetens inom olika område de har kunnat arbeta som bland annat, handledare, pedagog, psykoterapeut, projektledare eller ordförande för en viss förening. Bundesen m.fl. (2020) menar att individer med olika kunskaper är bra att anställas inom

verksamheterna för personer med psykisk ohälsa. Genom att anställa individer med olika kunskaper på en verksamhet, kan de anställda erbjuda olika typer av aktiviteter till individer med psykisk ohälsa som deltar. Exempelvis inom verksamheter med kreativt skrivande workshop kan personalen erbjuda olika typer av skrivtekniker för att uttrycka eller berätta sina personliga känslor

(Bundesen m.fl.2020; King m.fl.2013). På verksamheter med musikworkshop kan personalen hjälpa deltagarna att spela olika typer av musikinstrument samt sjunga för att förmedla sina personliga känslor (Davis 2010; AMTA 2020; AMTA 2021). Inom food workshop kan personalen erbjuda olika färska matvaror till deltagare som i sin tur lagar maten tillsammans (Kim m.fl. 2020). På verksamheter som

26 | Sida

erbjuder kreativa workshop och konstbaserad workshop kan deltagarna arbeta med visual art eller dans med hjälp av en konstnär eller danspedagog. Utöver visual art, musik och dans, kan de använda papper, tejp, lim, lera pennor, textil och andra liknande material för att göra olika filmer utifrån olika digitala material såsom Ipad (Cuomo m.fl 2020; Tanaka m.fl 2020; Slattery m.fl. 2020).

Verksamheterna arbetar utifrån olika metoder inom konst och kreativitet eftersom personalen har olika erfarenheter samt utgår från egna erfarenheter och kunskaper för att hjälpa individerna med psykisk ohälsa.

Metod

Vissa verksamheter startar sin arbetsdag med att be sina deltagare att skriva ner eller måla på ett papper och ber de sedan att försöka förklara eller tolka meningen i deras konstverk. Detta är ett sätt att jämföra deltagarnas känslor då och nu. Utifrån intervjupersonernas berättelser, har många deltagare skrivit att de mådde dåligt i början av dagen eller behandlingen. När de har bearbetat sina tankar, känslor eller emotioner under denna process har målgruppen förstått och utvecklat mer av sin egen bild. Det kan kopplas till emotionellt arbete där deltagare

bearbetar sina känslor och som kallas bruksvärde via konstnärliga och kreativa metoder i stället för att visa upp sina känslor för omgivningen.

”Innan vi började varje lektion så skulle vi skriva ner tre meningar från papper. Hur mår jag nu? Och sedan genomförde vi själva musikprocessen där man sjöng ganska enkla sånger ganska repetitivt, så att det var enkelt att lära sig. Man sjöng i kanske 5 eller 10 minuter. I slutet skulle man skriva ner hur man mådde efteråt.”

Citatet ovan förklarar att arbetsmetoden genomfördes för att förstå hur deltagarna mår i början av återhämtningsprocess och hur personen mår i slutet av processen. Detta är också ett sätt att etablera en kommunikation mellan deltagarna och personal. Att skriva ner sina känslor är en terapeutisk metod som kallas för kreativa skrivande. Det utgör en viktig del under återhämtningsprocessen hos människor med svår psykisk sjukdom. Kreativa skrivande främjar den sociala interaktion och kommunikationen mellan deltagarna och sin personal (King m.fl.2013). Det ökar också KASAM hos deltagarna genom att göra sina känslor mer hanterbara, begripliga och meningsfulla. Detta sker när de skriver ner tre meningar om hur de mår här och nu sedan skriver de igen hur de mår efter aktiviteten. Det blir en tydlighet i att se sina egna känslor, beskrivna med egna ord.

En verksamhet som arbetar med deltagare som har gått igenom olika trauman eller dåliga upplevelser i sina liv, arbetar på ett sätt där deltagarna kan berätta om sina upplevelser utan att använda ord utan i stället med hjälp av ljud och rörelse. De använder också musik för att låta deltagarna uttrycka sina negativa känslor. Deltagarna behöver uttrycka sina känslor på olika sätt för att kunna hitta sin självkänsla igen.

”Vi frågade om det fanns någon som hade något jobbigt de ville prata om. Man ska berätta med bara ljud. Och så kan vi berätta historier utan att prata, och så fick folk svara utan ord. Kommunicera utan ord. Många pojkar är väldig känsliga, vissa gillar slagsmål, de fick måla, röra sig, de

27 | Sida

fick använda instrument från musikskolan, de fick hitta ett sätt att uttrycka sig och hitta sig själv genom musiken.”

Citatet förklarar hur verksamheten hjälper deltagarna att uttrycka sina känslor via målning, rörelse eller att spela instrument för att de ska hitta ett sätt att visa sina känslor. Det sättet att arbeta som beskrivs i citatet kallas för uttryckande konst (expressive art-EXA) där individen får uttrycka sig på ett kreativt sätt. Den arbetsmetoden blir både rolig och kreativ, då individen kan uttrycka sig genom rörelse och ljud. Musik i form av terapi används för att minska aggressiva och destruktiva beteende hos barn med självskade beteende eller unga med

diagnostiserad autism (Davis 2010). Denna arbetsmetod syftar till att hjälpa individer att uttrycka sina inre bilder samt hjälpa till med tolka av de bilderna med egna förklaringar.

”Det är uttryckande konst och det är inte bara fokus på musik eller bara bild, det vi kallar för intermodalitet. Det betyder att alla konstuttryck finns i en bild, till exempel tänker vi att i en bild så finns ett ljud, det finns en doft, det finns en rörelse.”

Citatet förklarar vidare att uttryckande konst inte enbart handlar om en form av konst utan att det är olika former av konst och det kallas intermodalitet. Till exempel använder Davis (2010) trummor, klocka, tamburin, maracas och andra instrument i sin studie och låter barnen utforska olika instrument för att uttrycka deras känslor om en naturkatastrof.

Verksamheterna har olika sätt att arbeta och utgår från alla möjliga metoder för att fylla upp målgruppens vardag utifrån det behov som krävs. Psykisk ohälsa kräver en lång behandlingsprocess för att individen ska må bättre och hitta sin

självkänsla. Metoder som uttryckande konst, kreativt skrivande, musikterapi och mycket mer är några av de verktyg som används av personalen på olika

verksamheter.

Sammanfattningsvis alla metoder är viktiga under återhämtningsprocessen för individer med psykisk ohälsa. Expressive art-EXA har intermodalt

tillvägagångssätt för att arbeta med olika målgrupper med olika diagnoser och för att klara uttrycka sina starka känslor och minska emotionella utbrott.

TEMA 5: Samverkan

Samverkan med vem

Intervjupersonerna berättar om att de samarbetar med andra aktörer såsom organisationer, föreningar, offentliga sektorn och Svenska Kyrkan. Det finns verksamhet som tar emot returnerade eller skadade IKEAs möbler, lagar dem och lämnar till personer som har ekonomiskt bistånd och menar att det är det enda som de samverkar med.

”Det är ungefär fyra veckor så går vi till någonting som jag har varit kallat produktionsfasen och då brukar vi ha in en skrivpedagog.”

28 | Sida

Citatet ovan förklarar att en skrivpedagog kan förmedla olika skrivtekniker till deltagarna vilket hjälper deltagarna att skriva sina texter.

”Det var ett samarbete mellan kommunen, försäkringskassa,

arbetsförmedlingen och Region Skåne. Där man försöker få ut psykisk sjuka i arbetslivet”

Detta är ett bra exempel på samverkan. Alla verksamheter erbjuder sin kompetens för att hjälpa individen att ta steget ut i arbetslivet. Genom samverkan lär sig alla från varandra, utnyttjar varandras kunskaper och resurser för att ge stöd till individen att uppnå sitt mål.

”Samarbetar med Kerstin som är gestaltterapeut och socionom i botten, har jobbat med cancerpatienter, rehabilitering, sorgbearbetning på sjukhuset.”

De här citaten kopplar tillbaka till två av de tidigare forskningarna som handlar om kreativt skrivande workshops. Den ena samverkar med författare och rehabiliteringscentrum medan den andra har ett helt team som bestående av välkända danska skönlitteraturförfattare, tre psykiatriker, en filosof, två brukare inom psykiatri och sjukhuset. En effekt av detta är att deltagarna har utvecklat ett sätt att uttrycka sina känslor via kreativa skrivande och det har blivit en positiv feedback (Bundesen m.fl. 2020; King m.fl. 2013). Den andra studien är från Australien och handlar om artister, professionella inom psykisk ohälsa och peer mentor som samarbetar. Artisterna har kunskaper kring visual art, musik, dans och kreativa skrivande. Peer mentor är någon som har erfarenheter av psykisk ohälsa. Deltagarna i den studien menar att det har gett mycket stöd och det har påverkat deras återhämtningsprocess positivt (Slattery m.fl. 2020).

Flera verksamheter påpekar att det finns en metod, ett system att arbeta med konst och kreativitet och det är inte så flummigt som många tror. Bundesen m.fl. (2020) rekommenderar att det är bättre att ha professionella författare som håller kreativa skrivande verkstaden i stället för professionella inom psykisk ohälsa. Det kan skapa en kreativ och trygg miljö och atmosfär för deltagarna eftersom de kan visa vilka skrivtekniker som finns och de kan möta deltagarnas känslomässiga stunder (Bundesen m.fl. 2020).

Varför samverkan

I vår analys finner vi också att det finns verksamheter som menar att det de erbjuder är konst och kreativa verktyg för att de har kunskaper inom det medan andra har kunskaper inom psykisk ohälsa, jobbsökande eller andra områden och får hjälpa och ge stöd inom det området.

”Vi har enheter som jobbar med att stötta studenter eller de som vill plugga eller stötta den som kommer hit och känner att den vill byta jobb eller vill ha ett jobb. "

Citatet berättar att de har en enhet som arbetar med att stötta arbetssökande och studenter i sina studier. Vidare berättar intervjupersonen att verksamheten arbetar utifrån supported employment metoden. Det är en metod som syftat till att vägleda

29 | Sida

vuxna med funktionsnedsättningar som behöver stöd vid arbetssökande, det är en introduktion till en anställning (Danermark & Germundsson 2007; Socialstyrelse 2018). Individanpassat stöd till arbete är en version för en målgrupp med psykisk ohälsa och det är baserat på supported employment (Socialstyrelsen 2018). Personalen i enheten har kunskaper inom arbetsmarknad, arbetssökande och nätverk med andra aktörer. Två andra verksamheter tar upp att de har upplevt att andra kommunala verksamheter har försökt att skapa konstnärliga och kreativa aktiviteter. De har inte lyckats eftersom de inte har någon som har kunskaper kring konst och kreativitet. Det har hänt att personer som deltagit i aktiviteter känt sig fåniga eftersom det saknas profession inom konst och att deltgarna då inte fått fullt förtroende för personalen. Därför menar en deltagare från tidigare forskning att det är viktigt att ha någon professionell som leder gruppen eftersom det är viktigt att lära sig det konstnärliga språket och ha respekt för konsten (Bundesen m.fl. 2020).

”Som Dennis är danspedagog, han är fantastisk med deltagarna på att vara en vän. Han har inte professionen att hitta jobb åt dem. Då ska han inte göra det, han ska vara en danspedagog. Man ska inte skapa för mycket arbete. Det blir komplicerat, tror jag.”

Det är viktigt att hålla sig till sin roll för att avgränsa arbetsområden utifrån citaten ovan. Anledningen är att arbetet kan bli för mycket eller otydligt vilket vidare skulle kunna orsaka utbrändhet. Detta kan syfta till teorin om emotionellt arbetet i bytesvärde. Om danspedagogen använder sin relation i rollen som en vän och sina egna känslor för att hjälpa deltagarna att hitta ett arbete, är risken att detta kan leda till utbrändhet (Bergman Blix 2013).

”samarbetar med Svenska kyrkan, i samarbete med diakon, de vill ha självhjälp gruppen, de vill ha samtal, dans och musik, fördjupning utifrån konstnärliga form.”

Det är viktigt att alla verksamheter kan samarbeta och samverka med andra aktörer som besitter kompetens och på så sätt skapa en samsyn för individens behov. Fördelen med samverkan är att alla kan lära sig av varandra och att resursutnyttjandet förbättras. Målet med samverkan är att dela med sig av resurser, kunskaper samt att undvika att individer faller mellan stolarna och skickas runt till olika verksamheter (Danermark & Germundsson 2007;

Germundsson & Danermark 2012). Ett exempel angående ovanstående citat visar att det är många av deras deltagare som har gått vidare till arbete och studier. Samtidigt har personalen på verksamheterna inte kompetens att hjälpa deltagarna att söka jobb eller hitta en utbildning. De tycker det är bättre att ha någon annan som har kompetens att arbeta med det. Som framgår i tidigare forskning, är det bättre att ha någon som har kunskaper inom konst och kreativitet i stället för att ha någon som har kunskaper inom psykisk ohälsa (Bundesen m.fl. 2020). I en

litteraturundersökning har de upptäckt att när verksamheter samarbetar med professionella inom konst och psykisk funktionsnedsättning kan de skapa en trygg och säker miljö för deltagarna menar van Lith m.fl. (2013). Detta stämmer också med den tidigare forskningen av Bundesen m.fl. (2020).

30 | Sida

Utmaningar

Enligt intervjupersonernas mening så är det svårare att samarbeta med offentlig sektor på grund av lagstiftningar och byråkratin samt politiken som styr över det mesta. Fortsättningsvis menar intervjupersonerna också att många i omgivningen inte riktigt förstår hur det fungerar att arbeta med konst och kreativitet. En annan intervjuperson tar upp att vissa människor tycker att det är lite flummigt att arbeta med musik eller andra kreativa metoder, de har svårt att relatera och se

kopplingen till att konst och kreativitet kan ha någon effekt mot psykisk ohälsa.

”sen kanske det är det största och svåraste är att få samhället, Region Skåne, kommunen, staden att fatta vad vi gör.”

Citatet förklarar svårigheten kring att samverka med samhälleliga aktörer eftersom de saknar insikt om hur konstnärliga och kreativa metoder påverkar

återhämtningsprocessen. Vidare tar intervjupersonen också upp att de ofta höra att det måste var evidensbaserade metoder. Just dessa konstnärliga och kreativa metoder har inte många studier jämfört med andra traditionella

behandlingsmetoder. Kognitiva och beteendeinriktad terapi (KBT), psykodynamisk psykoterapi (PDT) och interpersonell terapi (IPT) kan luta sig mot flera studier för att redovisa fördelar med dessa metoder och studierna har mer fokus på

psykologisk eller medicinsk behandling inom sjukvården (Gerge m.fl. 2010). Germundsson och Danermark (2010) menar samverkas resurs handlar inte om ekonomi utan också tid och stöd. Författarna förklarar att utifrån deras studie finns det positiva kommentarer från deltagare i studien. Samverkan är värdefull för rehabiliteringsprocessen.

Sammanfattningen är att verksamheter som har samverkan och samarbete mellan konst och psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning har en positiv inverkan enligt tidigare forskningar och intervjupersonerna. Flera verksamheter från det empiriska materialet använder konstnärliga och kreativa verktyg medan de

också samarbetar med professionella inom psykisk ohälsa eller har annan personal som har kompetensen inom området. Germundsson och Danermark (2012) säger även att samverkan är en bra hjälp och en effektiv arbetsmetod för professionella i rehabiliteringsprocesser. Samverkansmetoden är värdefull och ger bättre skydd och stöd för individer.

TEMA 6: Känslouttryck

Alla verksamheter talar om att deras deltagare behöver få ut sina känslor, de behöver visa vad de tycker, tänker och släppa ut emotion via konst och kreativitet. Dessutom har intervjupersonerna också berättat om hur de hanterar känslomässiga stunder på arbetet. Eftersom målgruppen är personer med psykisk ohälsa/psykiska funktionsnedsättningar måste alla som jobbar där ha en uppfattning om hur dessa personer fungerar och hur de ska bemöta målgruppen.

Känslor inifrån och ut

Davis (2010) redogör om en forskning som handlar om barn och några föräldrar som har upplevt en naturkatastrof och hur de uttrycker sina tankar och känslor via expressive art. I många av fallen har de undvikit att diskutera eller tala om hur barnen mår efter naturkatastrofen, för att

31 | Sida

människorna ser det som en livserfarenhet och vill gå vidare (Davis 2010).

Barnens rädsla, ilska eller sorg har inte kommit ut och därför försöker man genom expressive art hjälpa barnen att släppa ut sina negativa känslor om tornadon. Det ger barnen möjlighet att hantera sina känslor ur en hälsosam aspekt (Davis 2010). På samma sätt som vårt empiriska material visar att personer som deltar i

verksamheterna har ett behov av att släppa ut sin emotion. Många av deltagarna har haft en traditionell behandlingsmetod som kanske gett en mindre effekt och söker sig till verksamheterna för att hitta förändring i livet.

”Under tiden de tvingas att umgås med varandra uppstår helt klart vissa konflikter, låt dem ha konflikter, det är inte farligt. Låt dem vara ledsna eller arga, det är inte heller farligt!”

Citatet ovan menar att våra känslor och emotioner behöver komma ut på något sätt och det går inte att lagra på ett ställe eller tryckas ner. Det är inte fel att vara