Kompetens

Då personlighet inte kan anses förklara hela individen, har vi använt oss av ytterligare teorier för att förklara individens personliga egenskaper. Kompetens är en viktig faktor och innefattar erfarenhet, något som nämnts kan komplettera femfaktormodellen.

Kompetens är även centralt inom revision som är en professionell tjänst (ISA 200, § A15). Inom revisorsyrket finns ett särskilt kompetenskrav som avslutas med ett auktorisationsprov. Det avgör om en revisor kan titulera sig auktoriserad revisor eller inte. Auktorisationskravet består av 180 högskolepoäng inom universitetskurser, 3 år av praktiskt erfarenhet och 2 år som kan fördelas mellan utbildning/arbete (Revisorsnämnden, u.å.b). Provet skrivs på svenska och de universitetskurser som är obligatoriska ska läsas och i de fall de studerats utomlands, tillgodoräknas på svenskt universitet. I vissa fall kan Universitets- och högskolerådet göra en bedömning av ut-ländska kurser varefter de flesta får komplettera med 15 högskolepoäng beskattningsrätt och 30 högskolepoäng handelsrätt (Revisorsnämnden u.å.b). Kompetens är därför centralt inom revisionsyrket där auktorisation är en kvalitetsstämpel.

Revisorer kan uppnå kompetens inom olika områden. Allmän kompetens kan skilja sig åt mellan revisorer, där utbildning och erfarenhet kan leda till att olika revisorer har olika stor kunskap inom revision (Bonner & Lewis, 1990, s. 3). Erfarenhet av revision gör också att vissa medarbetare har en större kompetens att självständigt revidera än andra. Kompetensen kan vara branschspecifik där en revisor har erfarenhet och kunskap att revidera en viss bransch. Ashton (1991, s. 236-237) fann att revisorer som innehade branschspecifik kunskap presterade bättre uppskattningar om risken för väsentliga fel hos olika konton. Ännu specifikare kan kunskapen och erfarenheten vara om revisorn har erfarenhet att revidera en viss klient. Kunskap som är specifik för uppgiften i fråga kan variera mellan revisorer, trots att de har lika många års erfarenhet (Bonner & Lewis, 1990, s. 3). Den störst påverkande faktorn enligt Bonner & Lewis (1990, s. 16) var den kunskap, talang och erfarenhet som var specifik för uppgiften, snarare än allmän kunskap inom revisionsyrket. Kompetens har därför en koppling till revisorsyrket.

Forskningen ovan visar på olika sorts kompetens inom revision. För att ytterligare förstå kompetens, kan den delas upp i olika faktorer hos individen som påverkar kompetens.

36 Kompetens kan beskrivas som kunskap, skicklighet och attityd, vilka används för att utföra en uppgift (Se Figur 3). Kunskap ses som att ha kunskap samtidigt som en annan komponent är att använda kunskapen. Här kan kunskap ses som något interaktivt, något som individen besitter samtidigt som omgivningen och samhället påverkar vad som är kunskap och hur den ska användas (Billett, 2001, s. 448-449). Skicklighet handlar inte bara om att ha specifik kunskap för en uppgift. Det handlar också om att förstå kontexten, att tillämpa kunskap i olika situationer på ett sätt som stämmer överens med omgivningens förväntningar (Billett, 2001, s. 445). Den tredje komponenten, attityd kan både finnas sedan innan eller skapas på plats men beror på situationen och individens personliga egenskaper (Baartman & Bruijn, 2011, s. 131). Alla tre komponenter måste integreras till en helhet innan de kan användas för att utföra en arbetsuppgift.

Integrationen av komponenterna kan ses som en lärandeprocess samtidigt som resultatet av lärandet är kompetens. Beroende av omfattningen på integrationen mellan kunskap, skicklighet och attityd når individen olika hög grad av professionell kompetens.

Överföringsprocessen innefattar en process där individen tar till sig av nya situationer för att sedan använda kunskap och skicklighet från tidigare uppgifter och anpassa dem till den nya uppgiften (Baartman & Bruijn, 2011, s. 127-128). Individen måste därför kunna omsätta kunskap och skicklighet för att uppnå kompetens samtidigt som individens attityd spelar in.

Figur 3. Kompetensens tre element samt integrations- och överföringsprocessen.

Översatt från Baartman & Bruijn (2011, s. 128).

För att lösa arbetsuppgifter inom just revision används analytisk granskning, där man istället för att se till varje underlag för transaktioner använder sig av olika stickprov och analytiska tillvägagångssätt. Här finns större kunskap att överföra desto mer senior en medarbetare blir (Plumlee et al., 2015, s. 365-367). Plumlee et al. (2015, s. 365-367) fann att ett sätt att förbättra juniora revisorers lösningar är att träna deras förmåga att simultant analysera flera olika lösningar. Här behöver kunskap och skicklighet integreras för att lösningen ska få den reflektion den behöver. Första gången en analytisk granskning ska genomföras har inte en junior revisor samma kunskap från tidigare uppgifter som seniora medarbetare har, vilket leder till att seniora medarbetare har tidigare lösningar de kan överföra till nya situationer, vilket gör överförings-processen till en central del i utförandet av revision. Integrationen behöver tränas hos de yngre revisorerna för att ge dem så bra förmåga som möjligt att lösa problem och integrera kunskap, skicklighet och attityd. I likhet med Plumlee et al. (2015, s. 365-367) fann Bonner & Lewis (1990, s. 1) att för det mesta presterar erfarna revisorer bättre än nyblivna revisorer, i deras fall när de tilldelades olika revisionsproblem. Erfarenhet kan vara en förklarande faktor men de mest påverkande faktorerna var kunskap och talangen för revision. Kompetensens uppbyggnad av kunskap, skicklighet och attityd kan

37 kopplas till Bonner & Lewis resonemang (1990, s. 1) eftersom de nämner kunskap som en påverkande faktor. Där kan även överförings- och integrationsprocessen kopplas till individens erfarenhet, där erfarenhet ger fler situationer där kompetens kan överföras.

Ytterligare föreslår Bonner & Lewis (1990, s. 1) att revisorns erfarenhet inte kan ses som ett komplett mått för hur bra revisorn presterar, vilket motiverar användandet av ytterligare förklarande personliga egenskaper för revisorns prestation. Kompetens blir därför en av individens unika personliga egenskaper som tillsammans med övriga egenskaper bidrar till prestationen i ett revisionsteam.

En kompetens som är specifik för revisorer är professionell skepsis. Vid utförande av revision krävs att inblandade revisorer följer yrkets riktlinjer vilka bland annat yrkar för professionell skepsis (ISA 200, § 15). Den övergripande betydelsen av professionell skepsis är att det innefattar en ifrågasättande attityd samt att kritiskt granska bevis (Glover & Prawitt, 2014, s. 2). Den professionella skepsisen är genomgående och återfinns på flera olika nivåer; hos revisorn, hos revisionsteam, hos revisionsbyrån och i revisionsbranschen. Här ligger ansvaret att använda rätt nivå av professionell skepsis hos den individuella revisorn (Glover & Prawitt, 2014, s. 4-5). Då detta är en slags attityd förknippar vi den med kompetens som diskuterades ovan, som dessutom är en viktig komponent inom yrket. På grund av detta väljer vi att se detta som en del av den personliga egenskapen kompetens hos individer på revisionsbyråer.

Traditionellt har synen varit att professionell skepsis innefattar två perspektiv;

neutralitet och presumtivt ifrågasättande (Quadackers et al., 2014, s. 640). Neutralitet innebär att revisorer antar ett opåverkat perspektiv där de varken tror att förberedaren av rapporter har gjort fel eller inte. Presumtivt ifrågasättande innebär att revisorer förut-sätter att den som förberett rapporter har gjort fel (Glover & Prawitt, 2014, s. 2). Glover

& Prawitt (2014, s. 3) har istället utvecklat ett kontinuum för professionell skepsis.

Detta kontinuum går från mindre ifrågasättande till totalt ifrågasättande. Ju lägre ifråga-sättande desto mindre bevis kommer samlas, ju högre ifrågaifråga-sättande desto mer bevis kommer samlas in för att dra en trovärdig slutsats. Vilken grad av skepsis som är lämpligt beror på situationen (Glover & Prawitt, 2014, s. 4).

Figur 4. Professionell skepsis kontinuum. Översatt från Glover & Prawitt (2014, s. 3).

38 Antagandet är att individer har en viss grad av professionell skepsis. Om detta tas i be-aktande vid teamsammansättning är intressant att undersöka. Detta skulle innebära att sammansättaren uppfattat individernas förmåga att anpassa den kritiska attityden och därefter väljer en mix av dessa individer till sitt team. Då juniorer utför procedurer bör deras professionella skepsis vara hög för att rätt mängd bevis ska samlas. Om detta tas i beaktande vid både rekrytering och sammansättning av team är osäkert. Om och hur det tas i beaktande ska belysas i studien.