Nedan diskuteras studiens sanning genom dess grad av tillförlitlighet. Tillförlitligheten diskuteras enligt hur studien uppfyller de fyra aspekterna; trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera.
Reliabilitet och validitet lämpar ej en hermeneutisk kunskapssyn då detta synsätt är subjektivt (Johansson Lindfors, 1993 s. 45). Validitet och dess relevans är ett omdiskuterat begrepp inom kvalitativ forskning (Maxwell, 2002, s. 37). Ett argument är att begreppet validitet måste appliceras inom kvalitativ forskning på ett sätt som stämmer överens med innebörden av kvalitativa studier. Validitet kan i kvalitativ forskning ses utifrån att ett fenomen ska beskrivas. Hur väl den insamlade information-en överinformation-ensstämmer med finformation-enominformation-enet som ska beskrivas är validitet i information-en kvalitativ studie.
Information från olika synvinklar kan vara lika valida (Maxwell, 2002, s. 41-42).
Reliabilitet i kvalitativ forskning är när olika studier kommer fram till samma be-skrivning, eller att olika perspektiv eller situationer anses vara det som orsakat olikheter mellan studier (Maxwell, 2002, s. 48). För att ytterligare integrera koncepten validitet och reliabilitet i kvalitativ forskning har alternativa begrepp skapats för att bättre passa den kvalitativa metoden. Ett alternativ för detta är sanningskriterierna för tillförlitlighet.
Tillförlitlighet i kvalitativ forskning kan bedömas genom de fyra kriterierna; trovärdig-het, överförbartrovärdig-het, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (Denzin, 2014, s.
576; Guba, 1981, s. 80).
Trovärdighet är graden av hur väl forskare uppfattat och förklarat verkligheten (Patton, 1999, s. 1191). Lincoln & Guba (1984, s. 301) förklarar det som att forskare ska erbjuda trovärdiga studier. Lincoln och Guba går in på fem delar i trovärdigheten: (1) forskarna ska öka sannolikheten att en rättvis bild av verkligheten skapas. (2) Forskarna ska se till att bilden är fullständig och inte begränsad till deras egna tankar, detta för att minska bias (Lincoln & Guba, 1984, s. 308). (3) Hypoteser ska revideras tills allt känt inkluderats (Lincoln & Guba, 1984, s. 309). (4) Resultatet bör ställas mot vad andra forskare kommit fram till för att vara kritisk till sin egen studie (Lincoln & Guba, 1984, s. 313). (5) Deltagande i kvalitativa studier ska ha möjlighet att reflektera över den observerade presentationen av deras verklighet (Lincoln & Guba, 1984, s. 314). För att inte påverka vad som återges i respondenternas svar har allmänna frågor inlett intervju-guiden. Detta för att respondenten ska ha möjlighet att återge det denne tycker är viktigt istället för att ledas in i ett resonemang. Under studiens utförande har teorierna reviderats för att inkludera alla resonemang som respondenterna fört, oavsett om vi för-utsett dessa personliga egenskaper som viktiga eller om de framkommit under studiens gång. I tidigare forskning och teorier har den forskning som finns inom området revision som går att relatera till vår studie granskats. Vid framställandet av resultatet har hela innehållet inkluderats, det vill säga enskilda resonemang har inte exkluderats för att vi som forskare varit selektiva, alla resonemang har inkluderats. Användningen av citat har möjliggjort att bibehålla respondentens ordval. Alla transkriberingar har skickats till respondenterna att ta del av. I analysen har resultatet jämförts med tidigare forskning för att se om resonemanget stämmer överens. Då forskning inom revisionsteam är ytterst begränsad har studiens resultat jämförts med forskning och teorier inom andra områden.
Överförbarheten beskriver till vilken grad studiens resultat kan generaliseras.
Överförbarheten går att diskutera i kvalitativ forskning då det ofta baseras på ett fåtal respondenter, vikten ligger istället på att ge grundliga och genomgående förklaringar
92 (Shenton, 2004, s. 69). I kvalitativa studier sker överförbarhet endast i samma situation och tid (Lincoln & Guba, 1984, s. 316). Det väsentliga är att skapa, vad de refererar till som, ”fylliga förklaringar” för att användaren ska kunna avgöra om det går att överföra resultatet (Lincoln & Guba, 1984, s. 316). På grund av det begränsade urvalet är kvalitativa studier svåra att generalisera (Williams, 2000, s. 216). Här lyder det delade meningar. Den ena synen är att kvalitativa studier bör generaliseras till teori istället för population (Williams, 2000, s. 222). Men enligt Williams (2000, s. 222) ger interpretativistisk forskning insikt i populationen som sådan och bör kunna ge möjlighet till viss generalisering. Vi har arbetat med att skapa grundliga förklaringar för att användare av studien ska ha möjlighet att avgöra dess generaliserbarhet. Empirin består av ett begränsat antal intervjuer för vardera rekryterare och teamsammansättare.
Bedömning om generalisering till teori och population bör ske med detta begränsade urval i beaktande. Med en generalisering till teori bör det ske till hur revisionsbyråer tänker kring vissa personliga egenskaper vid rekrytering och sammansättning av team.
Om studien generaliseras till population är det främst generalisering till större revisions-byråer och mindre kontor som är möjlig.
Pålitlighet beror på forskarnas kritiska ställningstagande till hela studiens process.
Genom att genomföra studien på ett sådant sätt att andra forskare kan upprepa den med samma resultat uppnås pålitlighet (Shenton, 2004, s. 71). Det innebär att resultatet är beroende av insamlandet av data vilket ska ske med en granskande attityd (Lincoln &
Guba, 1984, s. 317-318). För att underlätta för läsare att avgöra vår kritiska inställning har vi redogjort för våra metoder och tillvägagångssätt noggrant. Vi har angripit empirin med denna granskande attityd. För att öka det kritiska ställningstagandet har vi båda granskat det den andre skrivit och transkriberat. Samt att båda närvarat vid intervjuer.
För att säkerställa resultatet har analys skett med koppling till relevant teori för att säkerställa pålitligheten.
Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att forskare i största möjliga mån agerar sanningsenligt och ödmjukt. Detta innebär att forskarna ska undvika att påverka undersökningen med egna värderingar eller förförståelse (Shenton, 2004, s. 72). Enligt Guba & Lincoln (1984, s. 326) handlar detta om att forskare ska agera oberoende för att minimera påverkan på resultatet. Genom att vara två som genomför studien där intervjuer skett växelvis har vi eftersträvat att inte påverka intervjuerna med egna värderingar. I förförståelsen finns en redogörelse för våra erfarenheter som kan ha påverkat vår syn på studien. Förförståelsen gör att läsaren kan ta ställning till hur studien kan ha påverkats. Ingen av respondenterna har i förväg fått information om studien som kan ha påverkat deras förförståelse. De allmänna teman som skickats ut till teamsammansättare är likadana för alla teamsammansättare.
93
Referenser
2014/56/EU. Europaparlamentets och Rådets direktiv 2014/56/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning. Bryssel: Europaparlamentet och Rådet.
Antle, R. (1984). Auditor Independence. Journal of Accounting Research, 22 (1), 1-20.
AICPA. (u.å.). The Business Case for Diversity and Inclusion. AICPA. [Hemsida]
http://www.aicpa.org/Career/DiversityInitiatives/Pages/DIBusinessCase.aspx. [Hämtad 2016-05-03]
Aravamudhan, N.R., & Krishnaveni, R. (2015). Recruitment and Selection Building Scale: Content Validity Evidence. SCMS Journal of Indian Management, 12 (3), 58-73.
Ashmore, R.D., & Sewell, A.D. (1998). Sex/Gender and the Individual. I: Barone, D.F., Hersen, M. & Van Hasselt, V.B. red. Advanced Personality. New York: Springer U.S.
ss. 377-408.
Ashton, A.H. (1991). Experience and Error Frequency Knowledge as Potential Determinants of Audit Expertise. The Accounting Review, 66 (2), 218-239.
Athenstaedt, U., Heinzle, C., & Lerchbaumer, G. (2008). Gender Subgroup Self-Categorization and Gender Role Self-Concept. Sex Roles, 58 (3), 266-278.
Axelsson, O. (2009). Nya vindar inom revision. Civilekonomen, [Online] 11 November.
Tillgänglig via: http://www.civilekonomen.se/verktyg/nya-vindar-inom-revision.
[Hämtad 5 maj 2016]
Axelsson, O. (2011). Revision: Så blir du partner. Civilekonomen, [Online] 11 november. Tillgänglig via: http://www.civilekonomen.se/verktyg/revision-sa-blir-du-partner. [Hämtad 10 mars 2016]
Baartman, L.K.J., & Bruijn, E. (2011). Integrating knowledge, skills and attitudes:
Conceptualising learning processes towards vocational competence. Educational Research Review, 6 (2), 125-134.
Baker, S.E., & Edwards, R. (2012). How many qualitative interviews is enough? Expert voices and early career reflections on sampling and cases in qualitative research.
[Discussion paper]. National Centre for Research Methods.
Bamber, E.M. (1983). Expert Judgment in the Audit Team: A Source Reliability Approach. Journal of Accounting Research, 21 (2), 396-412.
Banai, M., & Tulimieri, P. (2013). Knowledge, skills and personality of the effective business consultant. Journal of Management Development, 32 (8), 886-900.
Barber, A.E. (1998). Recruiting Employees: Individual and Organizational Perspectives. Thousand Oaks: SAGE Publication, Inc.
94 Barczak, G. (2015). From the Editor Publishing Qualitative versus Quantitative Research. Journal of Product Innovation Management, 32 (5), 658-659.
Barrick, M.R., & Mount, M.K. (1991). The big five personality dimensions and job performance: A meta-analysis. Personnel psychology, 44 (1), 1-26.
Becker, C.L., DeFond, M.L., Jiambalvo, J., & Subramanyam, K.R. (1998). The Effect of Audit Quality on Earnings Management. Contemporary Accounting Research, 15 (1), 1-24.
Billett, S. (2001). Knowing in Practice: re-conceptualising vocational expertise.
Learning and Instruction, 11 (6), 431–452.
Bonner, S.E., & Lewis, B.L. (1990). Determinants of Auditor Expertise. Journal of Accounting Research, 28 (3), 1-20.
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in Psychology, 3 (2), 77-101.
Breaugh, J.A. & Starke, M. (2000). Research on Employee Recruitment: So Many Studies, So Many Remaining Questions. Journal of Management, 26 (3), 405-434.
Brännström, D. & Ribbestam, S. (2012). Vi är varandras bästa säljare. Balans, [Online]
30 maj 2016. Tillgänglig via:
https://www.far.se/contentassets/15405349dc754f8e8f8550f4b113654e/balans67_2012.
pdf. [Hämtad 10 mars 2016]
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber AB.
Bryman, A., & Bell, E. (2015). Business Research Methods. 4:e uppl. Oxford: Oxford University Press.
Buston, K., Parry-Jones, W., Livingston, M., Bogan, A., & Wood, S. (1998). Qualitative research. British Journal of Psychiatry, 172, 197-199.
Chatman, J.A. (1991). Matching People and Organizations: Selection and Socialization in Public Accounting Firms. Administrative Science Quarterly, 36 (3), 459-484.
Choi, J.H., Kim, C., Kim, J.B., & Zang, Y. (2010). Audit Office Size, Audit Quality, and Audit Pricing. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 29 (1), 73-97.
Costa Jr, P.T., & McCrae R.R. (2008). The Five Factor-Theory of Personality. I:. John, O.P., Robins, R.W., & Pervin L.A. red. Handbook of Personality. 3:e uppl. New York:
The Guilford Press. ss. 159-181.
Costa Jr, P.T., & McCrae R.R. (2011). The Five-Factor Model, Five-Factor Theory, and Interpersonal Psychology. I: Horowitz, L.M. & Strack, S., red. Handbook of Interpersonal Psychology: Theory, Research, Assessment, and Therapeutic Interventions. Hoboken: John Wiley & Sons, Inc. ss. 91-104.
95 Creswell, J.W. (2013). Research design: Qualitative, Quantitative and Mixed Methods Approaches. 4:e uppl. Thousand Oaks: Sage.
Del Greco, L., Walop, W., & McCarthy, R.H. (1987). Questionnaire development: 2.
Validity and reliability. Canadian Medical Association Journal, 136 (7), 699-700.
Denzin, N.K. (2014). Writing and/as Analysis or Performing the World. I: Flick, U. red.
The SAGE Handbook of Qualitative Data Analysis. London: SAGE Publications Ltd. ss.
569-584
Earley, P.C. (1989). Social Loafing and collectivism: A comparison of the United States and the People´s Republic of China. Administrative Science Quarterly, 34 (4), 565-581.
Edgley, C., Sharma, N., & Anderson-Gough, F. (2016). Diversity and professionalism in the Big Four firms: Expectation, celebration and weapon in the battle for talent.
Critical Perspectives on Accounting, 35, 13-34.
Eilifsen, A., Messier, W.F.Jr., Glover, S.M. & Prawitt, D.F. (2014). Auditing &
Assurance Services. 3:e uppl. Maidenhead: McGraw-Hill Education.
EY. (u.å.a). Vårt syfte: bidra till att affärsvärld och arbetsliv fungerar bättre. EY.
[Hemsida] http://www.ey.com/SE/sv/About-us. [Hämtad 2016-02-17]
EY. (u.å.b). Arbeta eller praktisera på EY. EY. [Hemsida]
http://www.ey.com/SE/sv/Careers/Students/Joining-EY#fragment-2-na. [Hämtad 2016-01-18]
Farnham, D., & Stevens, D. (2000). Developing and implementing competence-based recruitment and selection in a social service department - A case study of West Sussex County Council. International Journal of Public Sector Management, 13 (4), 369-382.
Fiske, D.W. (1949). Consistency of the Factorial Structures of Personality Ratings from Different Sources. The Journal of Abnormal and Social Psychology, 44 (3), 329-344.
Francis, J.R. (2011). A Framework for Understanding and Researching Audit Quality.
Auditing: A Journal of Practice & Theory, 30 (2), 125-152.
Francis, J.R. & Yu, M.D. (2009). Big 4 Office Size and Audit Quality. The Accounting review, 84 (5), 1521-1552.
Freeman, R.E. (1984). Strategic management: A stakeholder approach. Marshfield:
Pitman publishing inc.
Gergen, K.J. (1985). The Social Constructionist Movement in Modern Psychology.
American Psychologist, 40 (3), 266-275.
Gibson, C.B. & Zellmer-Bruhn, M.E. (2001). Metaphors and Meaning: An Intercultural Analysis of the Concept of Teamwork. Administrative Science Quarterly, 46 (2), 274-303.
96 Glover, S.M. & Prawitt, D.F. (2014). Enhancing Auditor Professional Skepticism: The Professional Skepticism Continuum. Current Issues in Auditing, 8 (2), 1-10.
Goldberg, L.R. (1990). An alternative "description of personality": The Big-Five factor structure. Journal of Personality and Social Psychology, 59 (6), 1216-1229.
Gómez, C., Kirkman, B.L., & Shapiro, D.L. (2000). The Impact of Collectivism and In-Group/Out-Group Membership on the Evaluation Generosity of Team Members. The Academy of Management Journal, 43 (6), 1097-1106.
Goodman, S.A., & Svyantek, D.J. (1999). Person–Organization Fit and Contextual Performance: Do Shared Values Matter. Journal of Vocational Behavior, 55 (2), 254-275.
Guba, E.G. (1981). Criteria for Assessing the Trustworthiness of Naturalistic Inquiries.
Educational Communications and Technology Journal, 29 (2), 75-91.
Gul, F.A., Wu, D., & Yang, Z. (2013). Do Individual Auditors Affect Audit Quality?
Evidence from Archival Data. The accounting review, 88, 1993-2023.
Hamilton, B.H., Nickerson, J.A., & Owan, H. (2003). Team Incentives and Worker Heterogeneity: An Empirical Analysis of the Impact of Teams on Productivity and Participation. Journal of Political Economy, 111 (3), 465-497.
Hoffman, L.R., & Maier, N.R.F. (1961). Quality and Acceptance of Problem Solutions by Members of Homogenous and Heterogenous Groups. Journal of Abnormal and Social Psychology, 62 (2), 401-407.
Hofstede, G. (1980). Culture’s consequences: International Differences in Work-Related values. Beverly Hills: SAGE Publications.
Holtzman, Y., & Anderberg, J. (2011). Diversify your teams and collaborate: because great minds don‟t think alike. Journal of Management Development, 30 (1), 75-92.
Hogan, R. & Hogan, J. (2007). Hogan Personality Inventory Manual. [Manual]. Tulsa:
Hogan Assessment Systems inc.
http://www.mentis.international/assets/04019_hpi_tm_secure.pdf. [Hämtad 2016-04-19]
Hoogendoorn, S., & van Praag, M. (2012). Ethnic Diversity and Team Performance: A Field Experiment. [Discussion paper]. Institute for the Study of Labor.
ISA 200, 2009, International Standard on Auditing 200. [Internationell standard].
Tillgänglig via: http://www.ifac.org/system/files/downloads/a008-2010-iaasb-handbook-isa-200.pdf.
Johansson Lindfors, M.-B. (1993). Att utveckla kunskap. Om metodologiska och andra vägval vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.
Kempe, M. (u.å.). Framtidens rådgivning, redovisning och revision - en resa mot år
2025. [Rapport] Halmstad: FAR, Kairos future.
97 https://www.far.se/contentassets/71cce64f5f744009986da8455ccd4212/far_rapport_kair os-future_ensidig.pdf. [Retrieved 2016-04-15]
Kleinman, G., Palmon, D. & Lee, P. (2003). The Effects of Personal and Group Level Factors on the Outcomes of Simulated Auditor and Client Teams. Group Decision and Negotiation, 12, 57-84.
Knechel, W.R., Krishnan, G.V., Pevzner, M., Shefchik, L.B. & Velury, U.K. (2013).
Audit Quality: Insights from the Academic Literature. Auditing: A Journal of Practice
& Theory, 32 (1), 385-421.
Kochan, T., Bezrukova, K., Ely, R., Jackson, S., Joshi, A., Jehn, K., Leonard, J., Levine, D., & Thomas, D. (2003). The effects of diversity on business performance: Report of the diversity research network. Human Resource Management, 42 (1), 3-21.
Konsultguiden. (u.å.). Revision. Konsultguiden. [Hemsida]
http://www.konsultguiden.se/rankinglistor/2014/?bransch=revision. [Hämtad 2016-03-17]
Kornberger, M., Justesen, L., & Mouritsen, J. (2011). “When you make manager, we put a big mountain in front of you”: ethnography of managers in a Big 4 Accounting Firm. Accounting, Organizations and Society, 36 (8), 514-533.
Kozan, M.K. (1997). Culture and Conflict Management: A Theoretical Framework. The International Journal of Conflict Management, 8 (4), 338-360.
KPMG. (u.å.). Vår rekrytering. KPMG. [Hemsida]
http://www.kpmg.com/SE/sv/karriar/Sidor/Rekryteringsprocessen.aspx. [Hämtad 2016-02-18]
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). InterViews: Learning the Craft of Qualitative Research Interviewing. 2:a uppl. Los Angeles: SAGE Publications, Inc.
Lawrence, B.S. (1988). New Wrinkles in the Theory of Age: Demography, Norms, and Performance Ratings. Academy of Management Journal, 31 (2), 309-337.
Lee, C-G. G. (2012). Reconsidering Constructivism in Qualitative Research.
Educational Philosophy and Theory, 44 (4), 403-412.
Lee, C., & Farh, J.L. (2004). Joint Effects of Group Efficacy and Gender Diversity on Group Cohesion and Performance. Applied Psychology: An International Review, 53 (1), 136-154.
Lennartsson, R. (2014). Revisions- och rådgivningsbranschen allt mer jämställd.
Balans, [Online] 27 februari. Tillgänglig via:
http://www.tidningenbalans.se/nyheter/revisions-och-radgivningsbranschen-allt-mer-jamstalld. [Hämtad 14 April 2016]
Lincoln, Y.S., & Guba, E.G. (1984). Naturalistic inquiry. Beverly Hills: SAGE Publications, Inc.
98 Long, R.G., White, M.C., Friedman, W.H., & Brazeal, D.V. (2000). The „Qualitative‟
Versus „Quantitative‟ Research Debate: A Question of Metaphorical Assumptions?
International Journal of Value-Based Management, 13 (2), 189-197.
MacDonald, K.M. (1995). Sociology of the Professions. London: SAGE Publications Ltd.
Maxwell, J.A. (2002). Understanding and Validity in Qualitative Research. I:
Huberman, A.M., & Miles, M.B., red. The Qualitative Researcher´s Companion.
Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc. ss. 37-64.
McAdams, D.P. (1992). The five-factor model in personality: A critical appraisal.
Journal of Personality, 60 (2), 329-361.
McLeod, P.L., Lobel, S.A., & Cox Jr., T.H. (1996) Ethnic Diversity and Creativity in Small Groups. Small Group research, 27 (2), 248-263.
Merriam, S.B. (2009). Qualitative Research: A Guide to Design and Implementation.
2:a uppl. San Francisco: Jossey-Bass.
Milliken, F.J., & Martins, L.L. (1996). Searching for common threads: Understanding the multiple effects of diversity in organizational groups. Academy of Management Review, 21 (2), 402-433.
Montagna, P.D. (1968). Professionalization and Bureaucratization in Large Professional Organizations. American Journal of Sociology, 74 (2), 138-145.
Nelson, M., & Tan, H.-T. (2005). Judgment and Decision Making Research in Auditing:
A Task, Person, and Interpersonal Interaction Perspective. Auditing: A journal of practice & theory, 24, 41-71.
Neuman, G.A., Wagner, S.H. & Christiansen, N.D. (1999). The Relationship Between Work-Team Personality Composition and the Job Performance of Teams. Group &
Organization Management, 24, 28-45.
Newton, T., Deetz, S., & Reed, M. (2011). Responses to Social Constructionism and Critical Realism in Organization Studies. Organization Studies, 32 (1), 7-26.
Niles, S. (1998). Achievement Goals and Means. Journal of Cross-Cultural Psychology, 29 (5), 656-667.
Norman, W.T. (1963). Toward an Adequate Taxonomy of Personality Attributes:
Replicated factor structure in peer nomination personality ratings. Journal of Abnormal and Social Psychology, 66 (6), 574-583.
Oliver, P. (2014). Writing Your Thesis. 3:e uppl. London: Sage.
99 O‟Reilly III, C.A., Chatman, J., & Caldwell, D.F. (1991). People and Organizational Culture: A Profile Comparison Approach to Assessing Person-Organizational Fit.
Academy of Management Journal, 34 (3), 487-516.
Patton, M. Q. (1999). Enhancing the quality and credibility of qualitative analysis.
Health Services Research, 34 (5), 1189-1208.
Petruescu, A.L.L. (2013). Economic Hermeneutics- Theory- Methodology. Managerial Challenges of the Contemporary Society, 5, 120-125.
Pfeffer, J. (1994). Competitive advantage through people. California Management Review, 36 (2), 9-28.
Plumlee, R.D., Rixom, B.A., & Rosman, A.J. (2015). Training Auditors to Perform Analytical Procedures Using Metacognitive Skills. The Accounting review, 90 (1), 351-369.
Power, M.K. (2003). Auditing and the production of legitimacy. Accounting, Organizations and Society, 28 (4), 379-394.
PwC. (u.å.a). Så här går rekryteringen till. PwC. [Hemsida]
http://careers.pwc.se/student/. [Hämtad 2016-02-18]
PwC. (u.å.b). Om PwC. PwC. [Hemsida] http://www.pwc.se/sv/om-oss/om-pwc.html.
[Hämtad 2016-02-18]
Qu, S.Q., & Dumay, J. (2011). The qualitative research interview. Qualitative Research in Accounting & Management, 8 (3), 238-264.
Quadackers, L., Groot, T. & Wright, A. (2014). Auditors‟ Professional Skepticism:
Neutrality versus Presumptive Doubt. Contemporary Accounting Research, 31 (3), 639-657.
Reichelt, K.J., & Wang, D. (2010). National and Office-Specific Measures of Auditor Industry Expertise and Effects on Audit Quality. Journal of Accounting Research, 48 (3), 647-686.
Revelle, W. (1987). Personality and Motivation: Sources of Inefficiency in Cognitive Performance. Journal of Research in Personality, 21, 436-452.
Revisorsnämnden. (u.å.a). Revisionen. Revisorsnämnden. [Hemsida]
http://www.revisorsnamnden.se/rn/for_revisorer/ansvar_och_uppgifter/revisionen.html.
[Hämtad 2016-02-17]
Revisorsnämnden. (u.å.b). Utbildning. Revisorsnämnden. [Hemsida]
http://www.revisorsnamnden.se/rn/bli_revisor/utbildning.html. [Hämtad 2016-04-18]
Revisorsnämnden (2016). Årsredovisning 2014. [elektronisk]. Tillgänglig via:
http://www.revisorsnamnden.se/rn/showdocument/documents/yttranden_skrivelser_m_
m/2015/arsredovisning_mm/14_1496_3.pdf. [Hämtad 2016-04-14]
100 Rosander, P. (2013). The importance of personality, IQ and learning approaches:
Predicting academic performance. Doktorsavhandling. Lund: Lunds Universitet.
Rudolph, H.R., & Welker, R.B. (1998). The Effects of Organizational Structure on Communication Within Audit Teams. Auditing: A Journal of Practice & Theory, 17 (2), 1-14.
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2012). Research methods for business students. 6:e uppl. Harlow: Pearson Education Limited.
Schein, E.H. (2010). Organizational culture and leadership. 4:e uppl. San Francisco:
John Wiley & Sons, Inc.
Schmitt, N., & Chan, D. (1998). Personnel Selection: A Theoretical Approach.
Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.
Shaw, M.E. (1976). Group Dynamics The Psychology of Small Group Behavior. 2:a uppl. New York: McGraw-Hill Inc.
Shenton, A.K. (2004). Strategies for ensuring trustworthiness in qualitative research projects. Education for Information, 22 (2), 63–75.
Shepherd, D.A., & Sutcliffe, K.M. (2011). Inductive Top-Down Theorizing: a Source of New Theories of Organization. Academy of Management review, 36 (2), 361-380.
Skinner, D.J. & Srinivasan, S. (2012). Audit Quality and Auditor Reputation: Evidence from Japan. The Accounting Review, 87 (5), 1737-1765.
Smith, H. (1999). Personality issues and their impact on accounting and auditing.
Managerial Auditing Journal, 14 (9), 453-460.
Stevens, G.R. (2007). Job-matching and employee diversity: an exploratory study.
Journal of Small Business and Enterprise Development, 14 (4), 719-731.
Stone, D.L., & Tetrick, L.E. (2013). Understanding and facilitating age diversity in organizations. Journal of Managerial Psychology, 28 (7), 725 - 728.
Strauss, A., & Corbin, J. (1990). Basics of Qualitative Research. 2:a uppl. Newbury Park: Sage.
Svanström, T. (2013). Non-audit Services and Audit Quality: Evidence from Private Firms. European Accounting Review, 22 (2), 337-366.
Svensson, G. (2009). A counter-intuitive view of the deductive research process:
Clockwise versus anticlockwise approaches. European Business Review, 21 (2), 191-196.
101 Svensson, J. & Brännström, D. (2016). Revisorn måste vara tuff. Dagens Industri, [Online] 1 mars. Tillgänglig via: https://www.far.se/press-och-opinion/debattartiklar/revisorn-maste-vara-tuff/. [Hämtad 10 mars 2016]
The World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. [Ramverk] Ferney-Voltaire: World Medical Association.
https://www.slf.se/Pages/48496/Helsingforsdeklarationen.pdf. [Hämtad 2016-04-20]
Tranfield, D., Denyer, D., & Smart, P. (2003). Towards a Methodology for Developing Evidence-Informed Management. British Journal of Management, 14 (3), 207-222.
Triandis, H.C. (1989). The Self and Social Behavior in Differing Cultural Contexts.
Psychological Review, 96 (3), 506-520.
Uniaden. (u.å.). Om Uniaden. Uniaden. [Hemsida]. http://uniaden.com/about. [Hämtad 2016-02-17]
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. [Rapport] Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/. [Hämtad 2016-02-04]
Wegge, J., Jungmann, F., Liebermann, S., Shemla, M., Ries, B.C., Diestel, S., &
Schmidt, K.-H. (2012). What makes age diverse teams effective? Results from a six-year research program. Work, 41 (1), 5145-5151.
Wegge, J., & Schmidt, K.-H. (2009). The impact of age diversity in teams on group performance, innovation and health. I: Antoniou, A.-S.G., Cooper, C.L., Chrousos, G.P., Spielberger, C.D. & Eysenck, M.W. red. Handbook of Managerial Behavior and Occupational Health. Cheltenham: Edward Elgar Publishing Limited. ss. 79-94.
Williams, M. (2000). Interpretivism and Generalisation. Sociology, 34 (2), 209-224.
Ye, K., Cheng, Y., & Gao, J. (2014). How individual auditor characteristics impact the likelihood of audit failure: Evidence from China. Advances in accounting,
incorporating Advances in International Accounting, 30 (2), 394-401.
Zeidner, M., & Matthews, G. (2000). Intelligence and Personality. I:Sternberg, R.J. red.
Handbook of Intelligence. New York: Cambridge University Press. ss. 581-610.
102