Kompetensbehoven inom vård och omsorg

Den demografiska utvecklingen och nya vårdbehov innebär sammantaget att kraven på kompetens hos den personal som ska arbeta inom vård och omsorg kommer att öka. Förut-om en allmänt god grundkFörut-ompetens behövs fler med specialkFörut-ompetens på högskolenivå inom områdena demens, hemsjukvård och socialpsykiatri. Dessutom har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd med tydliga kompetenskrav inom äldreomsorgen. Det krävs ett gemensamt, långsiktigt arbete för att höja och utveckla kompetensen i verksamheterna som ständigt ge-nomgår förändringar, med nya vårdgivare och återkommande organisationsförändringar.

Det finns i Uppsala län flera olika sjukdomsbilder där personalen i den kommunala vård och omsorgsverksamheterna i dag saknar tillräcklig kompetens för att stödja den enskilde i det dagliga livet. För att kunna hantera problem och situationer som uppkommer, krävs att ar-betssätt och metoder är kunskapsbaserade. Inom till exempel vård och omsorg i Östham-mars kommun är endast 46 procent av personalen utbildade undersköterskor och 54 procent har titeln vårdbiträde.

2.7.1 Kunskap om åldersrelaterade sjukdomar och det naturliga åldrandet

I takt med att antalet äldre personer i befolkningen ökar, kommer andelen åldersrelaterade sjukdomar att öka. Det gäller i första hand demenssjukdomar, men även stroke, hjärt-kärlsjukdomar, metaboliska sjukdomar, psykisk ohälsa och missbruk bland äldre.

Psykisk ohälsa som till exempel självmordstankar och depression kan vara svåridentifierade hos äldre. I dag brister det i utredning och mer kunskap behövs för att upptäcka och bekräfta dessa problem.

Det råder en kunskapsbrist och en osäkerhet inom den kommunala äldreomsorgen kring hur diabetes ska hanteras. En av de största läkemedelskostnaderna utgörs i dag av glukosstickor.

Frågan är om livet ska kretsa kring glukosmätningar och begränsningar i kosten för personer med diabetes typ 2 eller om fokus ska sättas på livskvalitet och ett hälsofrämjande synsätt.

De nya riktlinjerna för diabetesvård ska beaktas vid planering av utbildningssatsningar och

11

utformning av arbetssätt. Dessutom bör landstingets kunskap inom området i högre ut-sträckning förmedlas till kommunal verksamhet.

Palliativ vård och palliativ filosofi med gott medicinskt kunnande utifrån den enskildes situa-tion behöver utvecklas både vad det gäller arbetssätt och kunskapsnivå. Erfarenheter från projektet om palliativ vård i Enköping bör tas tillvara och spridas i länet.

Det finns en smal grupp med demenssjuka personer som är aggressiva med sexuella inslag.

Det saknas kompetens att bemöta dessa personer idag.

Många av våra utvecklingsstörda blir äldre och kommer att utveckla demenssjukdomar. Des-sa demenssjukdomar har ofta en speciell karaktär och kräver ny kunskap av personalen.

Det finns även ett kompetensutvecklingsbehov hos personalen gällande de vanliga demens-sjukdomarna. Dels krävs en medicinsk kunskap men framför allt i bemötandemetoder och i att utveckla stödjande miljöer för demenssjuka personer. Personalen inom kommunal äldre-omsorg efterfrågar i dag mer handledning från äldrepsykiatrin i bemötandefrågor.

Den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 beskriver att all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och multiprofessionellt teambaserat arbete.

Socialstyrelsen anser också att socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör ge personalen, främst kommunalt anställda vårdbiträden och undersköterskor möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback.

I ett helhetsperspektiv på den gamla människan behöver även kunskapen kring det normala åldrandet utvecklas. Fysiska och psykiska förutsättningar för en åldrande människa och inne-börden av transcendens är exempel på sådana kunskapsområden.

2.7.2 Följa utvecklingen av ny teknik och nya rön

Vården utvecklas hela tiden och ny teknik tas fram som till exempel stöder vardagen för personer med funktionshinder. Under de senaste åren har ett sortiment med kognitiva hjälpmedel utvecklats som stöd för personer med kognitiv svikt på grund av förvärvad hjärn-skada eller neurologiska sjukdomar. Kunskapen om dessa hjälpmedel finns hos rehabiliter-ingspersonalen men för att snabbt kunna fånga de behov som finns bland vårdtagarna bör kunskapen om den nya tekniken även förmedlas till baspersonalen inom vård och omsorg.

En utmaning för paramedicinarna är att sålla ut vilken information som är viktig för basper-sonalen att känna till om nya forskningsrön och tekniker och se till att informationen når fram till rätt mottagare.

Forskning pågår… är namnet på de regelbundet återkommande konferenser som genomförs i samverkan mellan Uppsala universitet, kommunerna och landstinget i Uppsala län genom Regionförbundet. Teman för konferenserna har varit äldre, barn och ungdom och utbild-ning. Våren 2010 kommer inriktningen att vara funktionsnedsättningar. Konferenserna ger en översikt över den omfattande forskning som pågår vid Uppsala universitet. Det huvud-sakliga syftet med Forskning pågår konferenserna är att bidra till kunskapsutveckling och fortbildning för personal inom olika yrkesområden. Ett annat syfte är att väcka de yrkesverk-sammas intresse för forskning samt att erbjuda en mötesplats för forskare och praktiker.

12

2.7.3 Förhållningssätt och arbetssätt

Hälsoperspektivet behöver utvecklas i de kommunala verksamheterna. Personer med utveck-lingsstörning och psykiska funktionshinder kan till exempel behöva stöd för att sköta sin hälsa och vanor när det gäller kost och motion.

Hälsa, socialt nätverk och förmågan att klara dagliga aktiviteter är betydelsefulla faktorer för den äldre befolkningens behov av vård och omsorg. Förväntningarna, kraven och önskemå-len om vård och omsorg kommer att förändras för att i högre utsträckning utforma insatser-na i ett hälsofrämjande syfte. Persoinsatser-nalen behöver se till friskhetsfaktorerinsatser-na och utveckla metoder för att stödja den enskilde till en känsla av sammanhang, med begriplighet, hanter-barhet och meningsfullhet.

Det finns i länet ett behov av att utveckla det rehabiliterande förhållningssättet och persona-lens kompetens vad det gäller att motivera och stödja den enskilde till ett värdigt liv med delaktighet och aktivitet utifrån behov och förutsättningar. En baskunskap kring arbetstera-peuters och sjukgymnasters kunskapsområde behövs för att i större utsträckning nyttja deras kompetens och att utveckla team-samarbetet kring den enskilde.

Med individen i centrum behöver det salutogena och hälsofrämjande arbetssättet utvecklas utifrån de fyra hörnstenarna som enligt Folkhälsoinstitutet ingår i god hälsa och ett gott åld-rande: fysisk aktivitet, goda matvanor, social samvaro och meningsfullhet, delaktighet. Det finns ett behov av att utveckla personalens kompetens inom dessa hälsofrämjande områden.

Ett etiskt förhållningssätt, gentemot både vårdtagare och arbetskamrater bör också belysas.

Vårdkulturen och arbetsplatsens kultur påverkar personalens förhållningssätt och en ökad kunskap om grupprocesser och etik minskar risken för att negativa vårdkulturer utvecklas.

2.7.4 LSS och LASS - verksamheterna

Den personal som arbetar som personliga assistenter, i LSS-boenden och med boendestöd är i dag undersköterskor eller barnsköterskor. Deras kompetens behöver kompletteras för att möta behoven hos de personer som stöds inom dessa verksamheter. Förutom bemötande och avgränsningar gäller det kunskap om diagnoser vid funktionsnedsättningar, både barn och vuxna. De personliga assistenterna en yrkesgrupp med ofta unga och oerfarna anställda som har ett behov av handledning och stöd i sin yrkesroll i högre utsträckning än vad som sker i dag.

Det finns i dag en problematik kring de personer som både har en utvecklingsstörning och psykiska problem. Personalen har svårt att se vilka problem som beror på vilken diagnos och har idag inte tillräcklig kompetens för att bemöta personerna utifrån deras mångfacette-rade behov. Detta gäller även för personer med kombinationen missbruksproblem och psy-kiska sjukdomar. Antingen vårdas dessa personer för det ena eller det andra problemet men kompetensen saknas för att tillgodose en helhetlig vård och omsorg. Det finns även bemö-tande problematik i denna grupp. Personalen är osäker på sin roll och sitt ansvarsområde gentemot personer med missbruksproblematik.

Det finns en växande grupp äldre som har insatser med stöd av LSS och LASS. Kunskapen om denna grupp av äldre är idag mycket begränsad. Det finns ett behov av att närmare stu-dera levnadsvillkoren för de äldre personer som får insatser med stöd av LSS och LASS och att uppmärksamma arbetssituationen för dem som ger hjälpen. (Lägesbeskrivning från Socialsty-relsen 2007 Vård och omsorg om äldre)

13

I Uppsala kommun har projektet Kom Vidare hittat framgångsrika metoder för att stödja unga tjejer med självskadeproblematik. Det är ett specialdesignat kommunalt boendestöd där personalen i samarbete med landstinget fått handledning av psykiatrin. Denna modell kan stå som förebild för de övriga kommunerna i Uppsala län för att utveckla vård och omsorg om dessa personer.

2.7.6 Exempel på specifika kompetensutvecklingsbehov i kom-munerna

I Tierps kommun finns ett behov av utbildningssatsningar för personalen inom demens, psykiatri och diagnoser inom LSS, missbruk och vuxna med förvärvad hjärnskada. Det gäller specifik kompetens inom förhållningssätt, bemötande och metodik.

I Enköpings kommun finns personer med avancerade sjukdomsbilder inom den kommunala vård och omsorgsverksamheten. Personalen utbildas specifikt efter den enskildes behov och i skötsel av medicinteknisk utrustning som finns i hemmet. Det finns en ständig kunskaps-törst, bland annat inom diabetes. Utbildning inom psykiatri och omsorg behövs som utbild-ning och fortbildutbild-ning, särskilt för att klara nyrekrytering.

Vård och omsorgspersonalen i Håbo kommun har tidigare haft en låg utbildningsnivå, men i Kompetensstegens regi genomfördes validering. Dock saknas fortfarande specifik kompe-tens för kommunens sjuksköterskor inom geriatrik och demens. Distriktsköterskeutbildning-en är inte tillräcklig inom kommunal vård och omsorg.

Heby kommun ser en utökning av demenssjukdomar och andra sjukdomar som är kopplade till äldre. Inom gruppen funktionshindrade har kommunen ett ökat antal personer med bok-stavsdiagnoser och lättare utvecklingsstörning. Även missbruk är ett ganska utbrett problem i kommunen.

Östhammars kommun som har en hög andel äldre befolkning behöver utveckla kompeten-sen kring åldersrelaterade sjukdomar, ett hälsofrämjande arbetssätt och öka fokus på anhö-rigperspektivet.

Uppsala kommun har under åren 2005 – 2010 satsat på grundutbildning för 350 anställda och utbildning av 30 Silviasystrar. Då vård och omsorg utförs både av privata aktörer och av Uppsala kommuns vård och bildning, är det en utmaning att se till helheten av volymen och behoven. Verksamheten inom äldreomsorgen upphandlas och det är viktigt att alla utförare behandlas lika i representation. Vad det gäller kompetensbehoven framöver, finns ett stort behov inom psykiatrin och fortsatt validering med tillhörande kompletteringsutbildning.

I Älvkarleby är de främsta sjukdomsbilderna stroke, demens, diabetes, cancer, neurologiska sjukdomar, funktionshinder samt psykiatri. Då antalet multisjuka ökar och fler personer med dubbeldiagnoser inom psykiatrin finns behov av ökad kompetens inom dessa områden.

En bred grundutbildning som inkluderar bemötande och sjukdomslära och som kan byggas på i olika inriktningar skulle tillgodose kompetensbehoven, enligt Älvkarlebys medicinskt ansvariga sjuksköterska.

2.7.7 Stimulansmedel för kompetensutveckling

Från år 2006 till 2010 har regeringen avsatt Stimulansmedel för att utveckla vården och om-sorgen till de svårast sjuka äldre. Medlen är riktade till satsningar inom rehabilitering, kost och nutrition, läkemedelsgenomgångar i särskilt boende och eget boende, förstärkt

läkartill-14

gång i särskilt boende och eget boende, sociala innehållet i äldreomsorgen, demensvård och förebyggande hembesök.

Kommunerna och landstinget i Uppsala län har för åren 2009 och 2010 beviljats statliga projektmedel för att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiat-riska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Avsikten är att öka personalens kompetens och kunskap om personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning inom tre områden:

• Vård och behandling

• Boende och vardagsstöd

• Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete

Viktiga åtgärder i Uppsala län

Snabbare svara upp till förändrade och specifika behov till exempel vid riktade stats-bidrag som ger möjlighet till kompetenshöjning t.ex. satsningar som skett under se-nare tid på nutrition, läkemedel, dokumentation, psykisk ohälsa.

Planera långsiktigt för att möta upp de nationella riktlinjerna för vård och omsorg.

Ta tillvara på modeller och metoder som utvecklats lokalt för behandling inom olika sjukdomsbilder för att sprida kunskapen och erfarenheterna regionalt.

Se över behovet av yrkeshögskoleutbildningar inom till exempel demens, geriatrik och psykiatri och gymnasial utbildning inom psykiatri.

Stödja utvecklingen av ett multiprofessionellt teamsamarbete och kunskapsförmed-ling mellan de olika yrkesgrupperna som arbetar kring den enskilde. Det gäller un-dersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor, biståndshandläggare, dietister med flera.

Skapa former för utveckling av spetskompetens i regionen.

Erbjuda en gemensam kompetensutveckling för lärare inom VO-College.

Utveckla och förbättra gemensamma valideringsmodell och valideringsinstrument i Uppsala län, kombinerat med möjligheten att kompletteringsstudera.