Kompetensbrist även efter coronapandemin

Den demografiska utvecklingen har under flera årtionden påverkat behovet av arbetskraft. Inflödet av unga personer i arbetskraften är mindre än de äldre som lämnar den. Flera strategier behövs för att på olika sätt öka arbetskraftsutbudet i befolkningen. Att senarelägga ut- trädet från arbetsmarknaden och förbättra integrationen av invandrad

25 _Ibid.

26 _{Arbetsförmedlingen (2019a), Befolkningen i Sverige fram till 2030 – regionala skillnader.}

0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 Framskrivning 20-64 år 20-69 år

SOU 2020:69 Fler behöver arbeta längre

arbetskraft är två möjliga sätt. Arbetsförmedlingen bedömer att det krävs både att äldre arbetar tre år längre och att förvärvsfrekvensen bland utrikes födda ökar för att försörjningskvoten ska kvarstå på ungefär samma nivå som i dag.27

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) behöver kom- muner och regioner anställa ca 500 000 personer till 2026. Ungefär 300 000 medarbetare förväntas gå i pension under perioden och behöver ersättas, samtidigt som antalet anställda därutöver behöver öka med knappt 200 000 personer för att möta ett ökat resursbehov. Behovet av undersköterskor, vårdbiträden och gymnasielärare är störst. SKR bedömer att om utträdesåldern senareläggs med i genom- snitt två år skulle rekryteringsbehovet minska med ungefär 50 000.28

En senareläggning av pensionering kan alltså ha viss betydelse för att lösa kompetensbristen, men är inte tillräcklig.

Beräkningar från Finansdepartementet visar liknande utveckling. Behovet av personal inom barnomsorg, utbildning, sjukvård, äldre- omsorg och övrig skattefinansierad verksamhet förväntas öka i snabbare takt än antalet sysselsatta totalt, och ökningen förväntas ske i samtliga län. Om utträdet från arbetsmarknaden senareläggs med två tredjedelar av ökningen i medellivslängd skulle ca 55 000 fler personer vara sysselsatta 2030 jämfört med om utträdesåldern ligger kvar på dagens nivåer. Denna sysselsättningsökning skulle dock inte vara tillräcklig för att andelen som arbetar i skattefinansierad verk- samhet ska ligga kvar på dagens nivå. Om den potential som finns bland utrikesföddas kunde tas tillvara i större utsträckning än i dag och etableringen av utrikesfödda på arbetsmarknaden förbättrades skulle invandringen vara ytterligare ett sätt att mildra behovet.29

Arbetsförmedlingen har konstaterat att det finns en stor kom- petensbrist på arbetsmarknaden. Myndigheten bedömer att ungefär hälften av kompetensbristen finns inom hälso- och sjukvården och olika pedagogiska yrken. Ungefär sex av tio offentliga arbetsgivare har uppgett brist på arbetskraft och bristen har angetts vara särskilt stor inom regionerna, samtidigt som bristen på utbildad arbetskraft har ökat i snabb takt i kommunerna de senaste åren. Myndigheten har varnat för att detta riskerar få stora konsekvenser för välfärds-

27 _Ibid.

28 _{Sveriges Kommuner och Landsting (2018), Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden.}

Rekryteringsrapport 2018.

Fler behöver arbeta längre SOU 2020:69

68

tjänsterna, med försämrad arbetsmiljö för de anställda och för- sämrad kvalitet i servicen till allmänheten som följd.30

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bedömer att de demo- grafiskt betingade behoven av vård och utbildning kommer att öka med ungefär 1,5 procent per år de kommande tio åren, vilket är en betydligt högre ökningstakt än den som skedde under åren 2000– 2015, då ökningen var ca 0,5 procent per år.

Corona-pandemin som inträffade under 2020 har förändrat läget på arbetsmarknaden. Sverige har likt många andra länder gått in i en lågkonjunktur. En strukturomvandling är troligtvis att vänta som en följd av detta, med företagskonkurser och förändringar av vilken typ av yrken som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Under pandemin har digitaliseringen på kort tid tagit ett stort kliv framåt när många har hänvisats till att arbeta på distans, med många digitala möten och andra digitala lösningar. Arbetsförmed- lingen bedömer att allt fler av framtidens jobb kräver digital kom- petens och en grundläggande förmåga att hantera digitala verktyg. Samtidigt minskar efterfrågan på kompetenser som behövs för att genomföra mer manuella och repetitiva arbetsuppgifter.31

Hittills har 108 000 personer varslats om uppsägning sedan den 1 mars 2020.32 _{Varslen minskade något under sommarmånaderna,}

men utvecklingen har därefter vänt och antalet varsel ökar igen. En tydlig ökning kan ses i nästan alla branscher. Arbetslösheten har också ökat kraftigt sedan pandemins utbrott och kommer sannolikt fortsätta stiga under resten av året. Enligt Arbetsförmedlingen har pandemin försvårat arbetsmarknadsläget ytterligare för allt fler grupper inskrivna arbetslösa och risken att hamna i långtidsarbets- löshet är särskilt stor bland dem med kort utbildning.33

Men samtidigt som varslen ökar och arbetslösheten stiger kom- mer med största sannolikhet en stor kompetensbrist att kvarstå i vissa branscher. Det gäller t.ex. inom vård och omsorg, finansiell verksamhet och företagstjänster samt utbildning.

De som är 70 år och äldre rekommenderades under ett drygt halvår 2020 att isolera sig för att inte riskera att bli allvarligt sjuka och dö, och för att vården ska klara ett ökat antal svårt sjuka och smittsamma patienter. Sådana rekommendationer som rör alla perso-

30 _{Arbetsförmedlingen (2019b), Var finns jobben? Bedömning för 2019 och på fem års sikt.} 31 _{Arbetsförmedlingen, pressmeddelande 2020-09-16.}

32 _{Arbetsförmedlingen, fram t.o.m. vecka 43, 2020.} 33 _{Arbetsförmedlingen, pressmeddelande 2020-08-11.}

SOU 2020:69 Fler behöver arbeta längre

ner över 70 år, oavsett individuella olikheter i hälsa och underliggande sjuklighet, riskerar att påverka synen på seniorer på ett negativt sätt beträffande deras allmänna funktionsförmåga, till exempel i arbets- livet.

För att motverka kompetensbristen på delar av arbetsmarknaden kommer äldre att fortsätta utgöra en viktig resurs även efter pandemin. Kompetensen behövs inte minst för att möta personalutmaningen främst inom den kommunala sektorn.