Hur ska man betrakta ålder?

Ålder är föränderligt. Vem som betraktas som äldre är även relativt och beroende av sammanhang. I ett visst sammanhang betraktas den som är i 30-årsåldern som äldre, i andra sammanhang är den som betraktas som äldre den som är över 80 år. Det råder heller ingen bred enighet om när man ska betraktas som äldre i arbetslivet, vare sig bland enskilda individer, politiker eller forskare. Vem som betraktas som äldre i arbetslivet förändras också över tid och rum.

Vem som betraktas som äldre har t.ex. förändrats under 1900-talet i takt med att medellivslängden ökat. Före dagens moderna samhälle var varje individs funktionella ålder den mest avgörande faktorn för om man betraktades som gammal eller inte. Den som inte längre kunde försörja sig, och som uppvisade vissa yttre tecken på att ha varit med ett tag, var gammal. I dag är det vanligt att titta på fotografier av släktingar och förvånas över hur mycket äldre de ser ut att vara vid sitt 50-årsfirande än vad dagens 50-åringar gör. När man i Sverige satte åldersgränsen i pensionssystemet till 67 år i början av 1900-talet var livslängdsutsikterna och hälsoläget helt annorlunda än de är nu. Vid 1900-talets början blev färre än 10 procent av befolkningen 65 år.

Det finns olika sätt att mäta ålder. Det vanligaste måttet är krono-

logisk ålder, dvs. antalet år sedan födseln. Kronologisk ålder säger

inte mycket om hur en människa är eller fungerar och blir en allt sämre indikator på förmåga med stigande ålder. Att tala om krono- logisk ålder blir därmed sällan relevant. Inom äldreforskningen skiljer man på tre olika typer av ålder som inte entydigt korrespon- derar med varandra eller med ett kronologiskt åldersmått:

• Biologisk ålder avser individens aktuella position på en livslinje med hänsyn till sin överlevnadsförmåga eller potentiella livslängd. Måttet används för att förutsäga hälsorisker eller risk för förtida död. • Psykologisk ålder definieras utifrån individens förmåga att klara av

förändringar i både den inre biologiska miljön och den yttre sociala miljön. Våra kognitiva förmågor har en central roll i detta. • Social ålder refererar till åldersrelaterade roller och sociala vanor i

en viss sociokulturell kontext och i ett samhälle där ålder värderas olika och har betydelse för hur man behandlas. Synen på senior arbetskraft, pensionsålder och könsroller är några faktorer som definierar social ålder.

SOU 2020:69 Uppdraget och dess genomförande

En indelning som också brukar förekomma är yngre äldre och äldre

äldre. Som äldre äldre brukar man då räkna personer från 80 år och

äldre. Det är först då som man i någon större utsträckning kan iaktta åldrandeförändringar. De yngre äldre, dvs. de mellan 65 och 80 år, liknar ofta mer de medelålders än de äldre äldre. Det är värt att notera att begreppet gammal numera verkar beteckna personer som är äldre äldre eller personer som förlorat flera förmågor och inte längre är så aktiva.

Årsrika är ett annat begrepp som används för att ännu tydligare

signalera erfarenhet och livsvisdom och vad man samlat på sig snarare än vad man förlorat.

Begreppet senior har med tiden också kommit att bli närbesläktat med ordet äldre, och används i arbetslivet och inom andra områden som en beteckning för en särskilt erfaren och kompetent person. Delegationen har därför valt att i möjligaste mån använda begreppet

senior i betänkandet. När det däremot handlar om kronologisk ålder,

såsom exempelvis arbetskraftsdeltagande eller hälsan i ålders- gruppen 65–74 år, används begreppet äldre.

Vid vilken ålder människor ska betraktas som senior har varit en återkommande diskussion inom delegationen. Delegationen kan konstatera att uppdraget har varit att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet. Målet är att fler ska arbeta längre och att den faktiska pensionsåldern, som i dag är ungefär 64 år, ska öka. Det är samtidigt möjligt att gå i pension från 55 års ålder med vissa tjänstepensionsavtal och privata pensionsförsäkringar. Anställ- ningsskyddet gäller i dag till arbetstagaren fyller 68 år, och från 2023 till 69 år. Många arbetar även flera år därefter. Statistik över arbets- kraftsdeltagande och sysselsättning redovisas i betänkandet för personer upp till och med 74 år när så är möjligt. Gruppen seniorer eller äldre definieras i betänkandet därför främst som personer i åldern över 55 år.

Det finns många seglivade myter om äldre och åldrande, och föreställningar om vad åldrandet innebär och vad seniorer kan och bör göra. Det kan påverka seniorer på olika sätt. En del hävdar t.ex. att negativa åldersstereotyper omedvetet kan påverka seniorers hälsa negativt.

Delegationen avser att i detta betänkande försöka vederlägga en del myter och föreställningar genom att redovisa befintlig kunskap om seniorer och deras förmågor.

Uppdraget och dess genomförande SOU 2020:69

40

Hur coronapandemin kan komma att påverka synen på ålder

Plötsliga skeenden och händelser kan snabbt förändra hur man betraktar något. Den pågående coronapandemin är ett exempel på det. De som är 70 år och äldre rekommenderades under ett drygt halvår 2020 att isolera sig för att inte riskera att bli allvarligt sjuka och dö, och för att vården skulle klara av ett ökat antal svårt sjuka och smittsamma patienter. Sådana rekommendationer som rör alla över 70 år, oavsett individuella olikheter i hälsa och underliggande sjuklighet, riskerar att påverka synen på seniorer på ett negativt sätt beträffande deras allmänna funktionsförmåga, till exempel i arbets- livet. De som avlidit i covid-19 är till största del äldre, men också äldre som har hemtjänst eller bor i särskilda boenden, dvs. inte äldre som är pigga och friska.