Underlagsrapporter

Delegationens uppdrag har haft en närmast folkbildande karaktär där mycket har handlat om att ta fram och föra ut kunskap samt att föra samtal. Enligt direktivet bör arbetet därför redovisas i form av t.ex. rapporter, skrifter, artiklar, seminarier eller på det sätt delegationen utifrån sitt uppdrag finner lämpligt.

Delegationen har beställt ett stort antal, 23 stycken, underlags- rapporter från forskare och experter inom olika discipliner för att belysa en mängd olika aspekter av frågor rörande senior arbetskraft och ett längre arbetsliv. Dessa rapporter har gett delegationen en bred kunskapsbas att utgå ifrån.

Underlagsrapporterna har publicerats på delegationens hemsida och har i många fall fungerat som underlag till artiklar i media. Ett seminarium anordnades i samband med publiceringen av en av rapporterna. Som en följd av coronapandemins utbrott gick flera planerade seminarier inte att genomföra.

Rapporterna utgör värdefull kunskap och ligger till grund för delegationens överväganden och bedömningar. En lista över under- lagsrapporterna finns i bilaga 3.

SOU 2020:69 Uppdraget och dess genomförande

Rapport 1: Kan seniorer arbeta längre?

Rapporten, som är skriven av Lisa Laun, docent i nationalekonomi, och Mårten Palme, professor i nationalekonomi, visar bl.a. vad bättre hälsa, bättre arbetsmiljö och högre utbildning har betytt för den för- längning av arbetslivet som har skett under de senaste decennierna i Sverige och att det finns en stor potential för ytterligare ökat arbetskraftsdeltagande bland seniorer.

Rapport 2: Att arbeta till 75 – en bra början

Rapporten, som är skriven av Fredrik Reinfeldt, tidigare statsminister, diskuterar dels fyra pågående och genomgripande förändringar i vårt samhälle, dels fyra sanningar som måste utmanas och omvärderas för att fler äldre ska kunna få ett längre arbetsliv.

Rapport 3: Tidiga ålderspensionärer – vilka är de?

Rapporten, som är skriven av Mattias Ossowicki, analytiker och nationalekonom, visar bl.a. att allt fler tar ut allmän pension tidigt och att de som gör det främst är låg- och medelinkomsttagare och delvis gör det av hälso- och arbetsmarknadsskäl.

Rapport 4: Hur gamla blir vi?

Rapporten, som är skriven av Lena Lundkvist, demograf, visar hur medellivslängden ökat och dödligheten minskat över tid och hur denna utveckling förväntas fortsätta. Åldersstrukturen i befolk- ningen har ändrats och en allt högre andel är äldre och en allt lägre andel är i förvärvsarbetande ålder.

Uppdraget och dess genomförande SOU 2020:69

42

Rapport 5: Stanna eller gå? SwAge-modellen = hållbart arbetsliv för alla åldrar

Rapporten, som är skriven av Kerstin Nilsson, professor i folkhälso- vetenskap, presenterar en modell för faktorer inom olika områden som påverkar beslutat att gå i pension och medverkar till ett hållbart arbetsliv.

Rapport 6: Hur gamla är de som bestämmer? Om åldersrepresentation i politiska församlingar

Rapporten, som är skriven av Maria Solevid, fil.dr. i statsvetenskap, och Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap, redogör för ålders- representation bland folkvalda i Sveriges riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlamentet och visar att äldre är kraftigt underrepresenterade i riksdagen.

Rapport 7: Hur mycket arbetar seniorer?

Rapporten, som är skriven av Anna Fransson, utredare, och Maria Söderberg, kansliråd, visar utvecklingen av sysselsättningen för seniorer och hur mycket seniorer arbetar. Allt fler seniorer arbetar, men den genomsnittliga arbetstiden har inte ökat över tid.

Rapport 8: Vad blir sämre och vad blir bättre när man blir äldre?

Rapporten, som är skriven av Eva Vingård, professor emeritus i arbets- och miljömedicin, visar hur olika fysiska, kognitiva och mentala för- mågor förändras med stigande ålder och i vilken utsträckning de kan påverka människors arbetsförmåga.

Rapport 9: Att vilja och kunna arbeta längre

Rapporten, som är skriven av Roland Kadefors, docent i arbets- vetenskap, visar att socioekonomisk tillhörighet har stor betydelse för äldres arbetskraftsdeltagande.

SOU 2020:69 Uppdraget och dess genomförande

Rapport 10: Chefens betydelse för ett längre arbetsliv

Rapporten, som är skriven av Ewa Wikström, professor i organisation och management, och Roy Liff, docent i företagsekonomi, visar vilka förutsättningar och förhållanden som är centrala för chefers och organisationers möjlighet att förlänga arbetslivet för fler.

Rapport 11: Bortvald på grund av ålder – åldersdiskriminering vid rekryteringar

Rapporten, som är skriven av Stefan Eriksson, lektor och docent i nationalekonomi, och Magnus Carlsson, docent i nationalekonomi, redovisar resultat från en studie om åldersdiskrimineringen vid rekryteringar. Resultaten visar ett tydligt negativt samband mellan ålder och sannolikheten att bli kontaktad av en potentiell arbets- givare.

Rapport 12: Seniorer, arbeid og pension i Norden

Rapporten, som är skriven av Bjørn Halvorsen, utredare, är en genom- gång av de nordiska ländernas arbetsmarknads-, socialförsäkrings- och pensionspolitik för att bidra till ett längre och bättre arbetsliv och till goda övergångar mellan arbete och pension för senior arbetskraft.

Rapport 13: Psykologiska mekanismer och pensionsbeslut

Rapporten, som är skriven av Walter Osika, specialistläkare, över- läkare och docent i klinisk neurovetenskap, diskuterar hur medvetna och omedvetna föreställningar påverkar pensionsbeslut och hur denna kunskap kan användas för att höja medvetenheten kring attityder och fördomar om äldres arbetskraftsdeltagande och under- lätta för de som egentligen vill fortsätta att arbeta, men som av olika anledningar ändå går i pension.

Uppdraget och dess genomförande SOU 2020:69

44

Rapport 14: Att arbeta vidare efter 65 – vem gör det och varför?

Rapporten, som är skriven av Isabelle Hansson, fil.dr., Linn E Zulka, doktorand, Marie Kivi, fil.dr., Linda B Hassing, professor, och Boo Johansson, professor – samtliga i psykologi – visar att förutsätt- ningarna för ett längre arbetsliv är ojämlikt. De med bättre förut- sättningar vad gäller framför allt hälsa, utbildning och ekonomi har större möjligheter att påverka sitt beslut att fortsätta förvärvsarbeta eller att gå i pension.

Rapport 15: Chefers attityder till sina äldre anställda

Rapporten, som är skriven av Kerstin Nilsson, professor i folk- hälsovetenskap, visar resultat från forskning om chefers attityder till anställda samt vilka faktorer chefer tror påverkar att deras äldre anställda lämnar arbetet för tidig ålderspension alternativt arbetar längre.

Rapport 16: Demografi, hälsa och sysselsättning – en internationell utblick

Rapporten, som är skriven av Kristoffer Lundberg, kansliråd och analytiker, visar bl.a. att Sverige har goda demografiska förutsätt- ningar för en ökad sysselsättning bland äldre och en befolkning med god hälsa. Sysselsättningsgraden bland de som är 65 år och äldre är dock låg, om Sverige jämförs med andra länder.

Rapport 17: Senior Citizens: Work and Pensions in the Nordics

Rapporten är en engelsk översättning av rapport 12.

Rapport 18: Åldersdiskriminering och ålderism i arbetslivet

Rapporten, som har skrivits av Eva-Maria Svensson, professor i juridik, visar att åldersdiskriminering och ålderism i arbetslivet inte motverkas enbart genom diskrimineringslagens skydd mot ålders-

SOU 2020:69 Uppdraget och dess genomförande

diskriminering utan också kräver andra och bredare åtgärder, som t.ex. arbetsgivares arbete med aktiva åtgärder.

Rapport 19: Får äldre vara med i mediesamhället?

Rapporten, som är skriven av Annika Bergström, professor i jour- nalistik, och Maria Edström, docent i journalistik, visar att äldre är underrepresenterade i medier och att medier ger en ensidig bild av gruppen, vilket riskerar bidra till diskriminering. Äldre riskerar också att hamna i ett digitalt utanförskap när alltmer av samhälls- deltagandet sker digitalt.

Rapport 20: Lägre kostnader för senior arbetskraft

Rapporten, som är skriven av Elisa Baroni, kansliråd och analytiker, visar att arbetsgivares kostnader är lägre för arbetstagare som är 66 år eller äldre jämfört med yngre, givet gällande regelverk. Det gäller oavsett yrke, lönenivå och avtalsområde.

Rapport 21: 70 är det nya 50

Rapporten, som är skriven av Ingemar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Age Cap, visar att det har skett dramatiska för- bättringar av äldres hälsa och förmågor inom en rad områden under de senaste femtio åren. Motståndskraften mot sjukdomar har också förbättrats betydligt hos äldre.

Rapport 22: Nudging och pensioneringsbeslut

Rapporten, som är skriven av Ingemar Eriksson, departementsråd, visar att den beteende-ekonomiska forskningen kan bidra till att för- klara människors pensioneringsbeslut.

Uppdraget och dess genomförande SOU 2020:69

46

Rapport 23: Pensionssystemens drivkrafter för ett längre arbetsliv

Rapporten, som är skriven av Lisa Laun, docent i nationalekonomi, och Mårten Palme, professor i nationalekonomi, redogör för hur olika regler i det gamla respektive det nya pensionssystemet påverkar drivkrafterna för äldre att arbeta.