Möjligheter till kompetensutveckling på arbetsplatsen
Sex av tio svarar att de har goda möjligheter till kompetensutveckling på sin nuvarande arbetsplats. Av dessa svarar 44 procent att de har ganska goda möjligheter och 14 procent att de har mycket goda möjligheter. Fyra av tio svarar att de inte har goda möjligheter till
kompetensutveckling.7Av dessa svarar 29 procent att de inte har särskilt goda möjligheter och 10 procent att de inte alls har goda möjligheter.
7 Omställningsfonden fick liknande resultat när de i en undersökning ställde samma fråga till deltagare från ett riksrepresentativt urval, se Omställningsfonden (2021) ”4 av 10 saknar möjlighet till kompetensutveckling”.
14% Figur 1. "Har du möjlighet till kompetensutveckling på din nuvarande
arbetsplats?" Bas: samtliga.
Hur många har kompetensutvecklat sig det senaste året?
Drygt hälften, 56 procent, svarar att de inte har genomfört någon typ av kompetensutveckling de senaste tolv månaderna. 44 procent svarar att de har kompetensutvecklat sig det senaste året.
Variationer mellan olika grupper
Resultatet visar att genomförd kompetensutveckling varierar mellan kön, ålder, sektor och yrkesgrupper. Som framgår i figur 2 nedan har medlemmar som arbetar inom
vårdadministration, tandvård och regionsektorn svarat i betydligt lägre grad än genomsnittet att de har kompetensutvecklat sig under det gångna året. Samtidigt har chefer och dem som arbetar inom sektorn trossamfund svarat i betydligt högre grad än genomsnittet att de har kompetensutvecklat sig.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
Figur 2. "Har du genomfört någon typ av kompetensutveckling de senaste tolv månaderna?" Bas: samtliga.
Ja Nej
Anledning till utebliven kompetensutveckling
Av dem som inte har genomfört någon kompetensutveckling de senaste tolv månaderna, anger drygt varannan att anledningen är att covid-19-pandemin har krävt andra prioriteringar. Många svarar också att skälet till utebliven kompetensutveckling beror på att arbetsgivaren saknar strategi för kompetensförsörjning, att det inte finns tillräckligt med pengar i organisationen samt brist på tid.16 procent svarar att de inte vet vilken kompetensutveckling de behöver, 15 procent svarar att deras arbetsgivare inte vet vilken kompetensutveckling de behöver och 14 procent svarar att deras arbetsgivare inte vill satsa på deras kompetensutveckling.
De som har svarat Annat fick också möjligheten att lämna ett öppet svar. Bland dessa hittar vi respondenter som kommenterat den inverkan som covid-19-pandemin har haft men även andra synpunkter. Till exempel framträder vissa yrkesgruppers kommentarer, bland annat de som arbetar inom vårdadministration och tandvård eftersom dessa grupper påpekar på att det satsas generellt sett lite på deras yrkesgrupper.
11% Jag vill inte kompetensutveckla mig Min arbetsgivare vill inte satsa på min…
Min arbetsgivare vet inte vilken…
Jag vet inte vilken kompetensutveckling jag…
Brist på tid Det finns inte tillräckligt med pengar i…
Saknas strategi för arbetsgivarens…
Coronapandemin har krävt andra prioriteringar
Figur 3. "Vad är anledningen till att du inte genomfört någon
kompetensutveckling?" (flervalsalternativ) Bas: De som inte genomfört kompetensutveckling.
“Tillhör en yrkesgrupp nämligen tandtekniker och
denna grupp är väldigt eftersatt för att inte säga
glömd.”
“Sekreterare är inte prioriterade inom vården
trots allt vi gör.”
Risker för verksamheten när inte medarbetarna genomför kompetensutveckling
Vid den öppna följdfrågan “Hur tror du att verksamheten påverkas när du inte får den
kompetensutveckling du behöver?” till de som inte genomfört kompetensutveckling kom det en rad svar som reflekterade över risker för verksamheten när medarbetarnas
kompetensutveckling uteblir. Flera svarade att kvalitet och effektivitet i organisationen
minskade. Andra påpekade att utvecklingen av verksamheten avstannar. Många nämnde också att medborgare/klienter/kunder drabbas om medarbetarna inte får kompetensutveckling. Det finns risker med att inte kompetensutveckla medarbetarna kring nya lagar och förordningar. Om inte medarbetarna är uppdaterade på till exempel plan och bygglagen, socialtjänstlagen och GDPR leder det till ökad risk för lagbrott i arbetet. Vidare nämns även att om inte medarbetarna utvecklas leder det till att arbetsgivaren får hyra in kompetens, vilket i sin tur driver upp
kostnader.
”I långa loppet negativt, då vi som arbetar inte utvecklas och kan utveckla verksamheten. Kan
leda till att man måste anställa fler, för att få kompetensen, alternativt ta in konsulter, vilket
är dyrare än att satsa på oss som arbetar.”
”Dessutom kan jag sitta på felaktig kunskap. T ex GDPR har skoladministratörerna inte fått ännu utan vi får läsa och tolka på
egen hand eller fråga någon vad den tror. Jag har vid ett tillfälle frågat 3 olika källor och fått 3 helt
olika svar.”
”Ingen
kompetensutveckling leder förmodligen till
brister gällande
evidensbaserat arbete.”
Planer för kompetensutveckling leder oftast till genomförd kompetensutveckling
Av de som har kompetensutvecklat sig, hade varannan en plan8 med sin chef angående sin kompetensutveckling. Drygt fyra av tio svarar att de inte hade gjort en plan för sin
kompetensutveckling.
Av de som hade gjort en kompetensutvecklingsplan med sin chef, svarar 92 procent att planen genomfördes (se figur 5 på nästa sida). Av dessa svarar 36 procent att planen genomfördes i sin helhet och 56 procent att planen genomfördes delvis. 5 procent svarar att planen inte genomfördes.
8 En plan för kompetensutveckling kan ingå i den individuella utvecklingsplanen som man gör med sin chef årligen, eller också vara en separat kompetensutvecklingsplan som upprättas i dialog med chefen.
45% 51%
5%
Figur 4. "Hade du och din chef gjort en plan angående din kompetensutveckling de senaste tolv månaderna?" Bas: De som genomfört kompetensutveckling.
Ja Nej Vet ej
Hälften har inte lagt ned mer än tre dagar på kompetensutveckling
Varannan har sammanlagt inte lagt ned mer än tre dagar på att kompetensutveckla sig. 42 procent svarar att de har lagt ned 1–3 dagar och 9 procent att de lagt ned mindre än en dag.
Drygt en fjärdedel svarar att de har lagt ned 4–7 dagar på kompetensutveckling. Knappt en av tio svarar att de har genomfört kompetensutveckling som i tid motsvarar 8–14 dagar eller mer än 14 dagar.
Ja, i sin helhet Ja, delvis Nej Vet ej
Figur 5. "Genomfördes planen?" Bas: De som hade gjort en plan med sin chef.
1-3 dagar 4-7 dagar 8-14 dagar Mer än 14 dagar
Vet ej Figur 6. "Hur mycket tid totalt har du lagt ned på att genomföra olika typer
av kompetensutveckling de senaste tolv månaderna?" Bas: De som genomfört kompetensutveckling.
Arbetsgivarna tar i regel tillvara på de anställdas nya kunskaper
Huvuddelen anser att arbetsgivaren i hög grad tar tillvara på de nya kunskaperna man fått efter genomförd kompetensutveckling. 44 procent anser att arbetsgivarna i ganska hög grad tar tillvara på de nya kunskaperna och 18 procent anser att arbetsgivarna i väldigt hög grad tar tillvara de nya kunskaperna. Anmärkningsvärt är att de som svarat att de hade gjort en plan med sin chef angående sin kompetensutveckling också anser i betydligt högre grad än genomsnittet att deras arbetsgivare tar tillvara på deras nya kompetenser. Närmare åtta av tio (79 procent) som hade en plan anser att arbetsgivaren tar tillvara de nya kunskaper man fått efter genomförd kompetensutveckling.
Kompetensutveckling ger nya verktyg i arbetet, ökad motivation och arbetsglädje
Som framgår i figur 8 på nästa sida anser de allra flesta att kompetensutvecklingen gett dem nya verktyg i arbetet. Många tycker också att kompetensutvecklingen bidrog till ökad motivation och arbetsglädje samt ökade deras kontroll över arbetsuppgifterna. Var fjärde person anser att deras kompetensutveckling bidrog positivt till organisationens effektivitet/lönsamhet.
18%
Varken eller I ganska liten grad
I väldigt liten grad
Vet ej Figur 7. "På det hela taget, i vilken utsträckning tar din arbetsgivare tillvara
dina nya kunskaper när du har genomfört kompetensutveckling?" Bas: De som genomfört kompetensutveckling.
Totalt
De som hade gjort en plan med sin chef
Kompetensutveckling och anställningsbarhet
Ungefär hälften av de som har kompetensutvecklat sig det senaste året tror att det bidrog till ökad anställningsbarhet. En tredjedel svarar de inte vet eller kan bedöma om
kompetensutvecklingen bidrog till ökad anställningsbarhet och var femte anser att den inte gjorde det.
26%
47%
56%
73%
0% 20% 40% 60% 80%
Bidrog positivt till organisationens effektivitet/lönsamhet Ökade min kontroll över arbetsuppgifterna Bidrog till ökad motivation och arbetsglädje Gav mig nya verktyg i mitt arbete
Figur 8. "Instämmer du i följande påståenden? Resultaten av min kompetensutveckling:" (flervalsalternativ) Bas: De som genomfört kompetensutveckling.
48%
20%
33%
Figur 9. "Tror du att kompetensutvecklingen bidrog till att öka din anställningsbarhet?" Bas: De som genomfört kompetensutveckling.
Ja Nej
Vet ej/kan ej bedöma
Kompetensutveckling för ökad anställningsbarhet på en alltmer digitaliserad arbetsmarknad
Av de som har kompetensutvecklat sig anser ungefär hälften att de får tillräcklig
kompetensutveckling för att vara anställningsbara på en alltmer digitaliserad arbetsmarknad. En av fyra (26 procent) anser att de inte får tillräcklig kompetensutveckling och ungefär lika många (27 procent) svarar att de inte vet. De som hade gjort en plan med sin chef svarar i högre grad än genomsnittet att de får tillräcklig kompetensutveckling, medan de som inte hade gjort en plan med sin chef svarar i högre grad än genomsnittet att de inte får tillräcklig kompetensutveckling för att vara anställningsbara på en alltmer digitaliserad arbetsmarknad.
Var femte är orolig för att kompetensutvecklingen inte är tillräcklig för att möta framtidens arbetsmarknad
Merparten av de som har kompetensutvecklat sig är inte oroliga för att kompetensutvecklingen är otillräcklig för att möta framtidens arbetsmarknad (se figur 10 på nästa sida). Var femte svarar dock att de är oroliga för att kompetensutvecklingen inte är tillräcklig. De som hade gjort en plan med sin chef svarar i högre grad än genomsnittet att de inte är oroliga, medan de som inte hade gjort en plan med sin chef svarar i högre grad än genomsnittet att de är oroliga.
47%
Totalt De som hade gjort en plan De som inte hade gjort en plan
Figur 9. "Anser du att du får tillräcklig kompetensutveckling för att vara anställningsbar på framtidens alltmer digitaliserade arbetsmarknad?"
Bas: De som genomfört kompetensutveckling.
Ja Nej Vet ej
De som svarade att de var oroliga fick möjlighet att lämna ett öppet svar på följdfrågan ”Vilken kompetensutveckling skulle krävas för att du skulle känna dig trygg att möta framtidens arbetsmarknad?”. I fritextsvaren har många respondenter lyft att de behöver
kompetensutveckling i digitala verktyg. I flera av svaren nämns också att arbetsgivaren borde göra en mer systematisk inventering av kompetensbehovet. Ytterligare svar handlar om behovet av effektivisering, utvecklad styrning och ledarskap.
21%
Totalt De som hade gjort en plan De som inte hade gjort en plan
Figur 10. "Är du orolig för att den kompetensutveckling du får inte är tillräcklig för att möta framtidens arbetsmarknad?" Bas: De som genomfört kompetensutveckling.
Ja Nej Vet ej
“Tror faktiskt att man konstant måste lägga någon procent av veckoarbetstiden på kompetens-utveckling. Tror att det måste framgå att
det är bra med effektivisering, men att tjänstebeskrivningar kan komma ändras
med löfte om man är efterfrågad och bidragande till framgång.”
“Att vi gör en omvärldsanalys för yrkeskåren och sedan lägger
upp en plan, t ex om hur man håller kurser digitalt på
bästa sätt.”
Kompetensutveckling och diskriminering
Närmare nio av tio svarar att de inte upplever att de får mindre kompetensutveckling på grund av diskriminering. Nästan en av tjugo upplever dock att de diskrimineras. Av de som svarat att de upplever att de blir diskriminerade, svarar större delen att de diskrimineras på grund av ålder.
Alla arbetsgivare har enligt diskrimineringslagen (2008:257) uppgift att arbeta förebyggande på arbetsplatsen och se till att ingen diskrimineras. Utbildning och övrig kompetensutveckling är ett område inom arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder. Det innebär att arbetsgivare ska arbeta för att alla arbetstagare får möjlighet till kompetensutveckling oavsett
diskrimineringsgrund.9 Många lämnade fritextsvar angående diskriminering och nedan följer några svar som avser just upplevd åldersdiskriminering, men även andra
diskrimineringsgrunder.
9 Se 3 kap. 5 § i diskrimineringslagen (2008:257). Se även Diskrimineringsombudsmannens hemsida, ”Arbetsgivarnas ansvar: Utbildning och övrig kompetensutveckling”.
4%
88%
7%
Figur 11. "Upplever du att du får mindre kompetensutveckling på grund av diskriminering?" Bas: samtliga.
Ja Nej Vet ej
“Jag är högpresterande och de flesta tycker jag är för ung och kvinna så då uppskattas inte att man är tydlig, säger sin mening, aktivt bidrar etc man skall helst
vara jantig och tyst.”
“Upplever att äldre (över 45) är inget att "satsa" på,
mest höra att det "gnälls"
och är "negativ", upplevs värre om man är kvinna.”
“Jag skulle gärna gå kommunens
ledarskaps-utbildning, men tror de tycker jag är för
gammal.”
Kompetensutveckling med anledning av covid-19-pandemin
Drygt hälften anser inte att covid-19-pandemin har krävt ett ökat behov av kompetensutveckling.
En av tre anser att det har lett till ett ökat behov.10 För yrkesgruppen chefer har behovet ökat i högre grad än genomsnittet. Nästan varannan chef svarar att covid-19-pandemin har krävt ett ökat behov av kompetensutveckling.
Av de som svarat att pandemin har krävt ett ökat behov av kompetensutveckling, uppger 52 procent att de inte fått den kompetensutveckling de behöver för att kunna möta de utmaningar som pandemin inneburit i arbetet (se figur 13 på nästa sida). 48 procent svarar att de fått den kompetensutveckling de behöver. I flera fritextsvar angående covid-19-pandemin har
medlemmar, inte minst yrkesgruppen chefer, lämnat kommenterar som pekar på att kompetensutvecklingen har fått lösas på egen hand eller tillsammans med kollegor.
10 Omställningsfonden fick liknande resultat när de i en undersökning ställde motsvarande fråga till deltagare från ett riksrepresentativt urval, se Omställningsfonden (2021) ”Coronapandemin ger ökat behov av kompetensutveckling”.
32%
55%
13%
47% 46%
7%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Ja Nej Vet ej
Figur 12. "Anser du att Coronapandemin har krävt ett ökat behov av kompetensutveckling för att du ska kunna utföra ett gott arbete?"
Bas: samtliga.
Totalt Chefer
48%
52%
Figur 13. "Har du fått den kompetensutveckling du behöver för att kunna möta de utmaningar som Coronapandemin inneburit för dig i ditt arbete?"
Bas: De som anser att Coronapandemin har krävt ett ökat behov av kompetensutveckling.
Ja Nej
“Har själv och tillsammans med mina medarbetare (jag är 1:e socialsekreterare) fått
hitta på strategier tillsammans.”
”Ledarskapet genomförs mer på distans, vilket
ställer andra krav på både mig som chef och
medarbetare.”
“Har själv och tillsammans med mina medarbetare (jag är 1:e socialsekreterare) fått
hitta på strategier tillsammans.”
”Ledarskapet genomförs mer på distans, vilket
ställer andra krav på både mig som chef och
medarbetare.”
Kompetensutveckling för att arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv
Fyra av tio anser att de har tillräckliga kunskaper för att arbeta utifrån ett
hållbarhetsperspektiv.11 Tre av tio vet inte om de har tillräckliga kunskaper och en fjärdedel svarar att de inte har tillräckliga kunskaper.
Resultatet visar att kunskapen generellt sett är låg bland de tillfrågade medlemmarna. De som svarade att de inte har tillräckliga kunskaper fick en följdfråga om vilken kompetensutveckling de behöver för att kunna arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Av de drygt 500 fritextsvar som lämnades uppger ungefär 200 respondenter (dvs. ca 40 procent) att de inte vet vilken
kompetensutveckling de behöver. Som synes i kommentarerna på nästa sida vill många öka sin kunskap om hur man i praktiken kan arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Förutom att det tycks finnas ett behov av att implementeringen av hållbarhetsperspektivet konkretiseras, efterlyses också att nuvarande kunskap inventeras.
11 I rapporten, och i enkätundersökningen, beskrivs begreppet hållbarhet utifrån Agenda 2030 (FN:s mål för hållbar utveckling). Agendan handlar om att vi ska ställa om till ett ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbart samhälle. På arbetsplatserna görs många val som påverkar alla dessa områden, till exempel val av transport, inköp av varor och tjänster, källsortering, smart användning av energikällor etc.
42%
27%
31%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Ja Nej Vet ej
Figur 14. "Har du tillräckliga kunskaper för att arbeta utifrån ett hållbarhetsperspektiv?" Bas: samtliga.