Behovet av vidareutbildning är stort och brådskande
Närmare hälften tror att de någon gång under sitt arbetsliv kommer behöva öka sin kompetens genom vidareutbildning som de inte kan räkna med att få via sin arbetsgivare. 30 procent svarar att det är ganska troligt att de behöver vidareutbildning och 19 procent svarar att det är mycket troligt. Ungefär fyra av tio tror att de inte kommer behöva vidareutbildning. 31 procent svarar att det inte är så troligt med vidareutbildning och 7 procent svarar att det inte alls är troligt. Var åttonde svarar att de inte vet om de kommer behöva öka sin kompetens genom
vidareutbildning.
Variationer mellan olika grupper
Vid en närmare analys framträder vissa variationer i resultatet (se figur 16 på nästa sida). Brutet på ålder svarar majoriteten av de som är 18–35 år respektive 31–50 år att de tror att de kommer behöva vidareutbilda sig. Varannan som tillhör åldersgruppen 51–65 år tror inte att de kommer behöva vidareutbildning. Med andra ord tycks behovet av vidareutbildning vara större för dem som är yngre och har många år kvar i arbetslivet, än för dem som är äldre och har färre år kvar i arbetslivet. Sett till yrkesgrupper svarar sex av tio som arbetar inom socialt arbete att de tror att de behöver vidareutbildning. Den största skillnaden återfinns för gruppen som vid den tidigare frågan ”Är du orolig för att den kompetensutveckling du får inte är tillräcklig för att möta framtidens arbetsmarknad?” svarat att de är oroliga (figur 10). Drygt sju av tio i denna grupp svarar att de tror att de kommer att behöva vidareutbilda sig.
19% Figur 15. "Tror du att du någon gång under ditt arbetsliv kommer behöva
öka din kompetens genom vidareutbildning som du inte kan räkna med att få via din arbetsgivare?" Bas: samtliga.
Av dem som tror att de någon gång under sitt arbetsliv kommer behöva vidareutbilda sig, svarar sex av tio att de behöver vidareutbilda sig inom de tre närmsta åren. Som synes i figur 17 nedan svarar 15 procent att de redan inom det närmsta året kommer behöva vidareutbilda sig och 44 procent svarar att de behöver vidareutbildning om 1–3 år. De som tillhör åldersgruppen 18–35 år svarar i högre grad att de kommer behöva vidareutbildning längre fram. I den gruppen svarar drygt var tredje (35 procent) att de kommer behöva vidareutbildning om 4 år eller senare.
49%
Totalt 18-35 år 35-50 år 51-65 år Socialt arbete De som svarat att de är oroliga för att
(…) Figur 16. Variationer mellan olika grupper (se frågeställning i figur 15).
Bas: samtliga.
Ja, det är mycket/ganska troligt Nej, det är inte alls/inte så troligt Vet ej
15% Figur 17. "När tror du att du kommer behöva vidareutbildning som du inte
kan räkna med att få av din arbetsgivare?" Bas: De som tror att de behöver vidareutbildning.
Yrkesbana, utbildningsform och studietakt
Drygt hälften svarar att de vill vidareutbilda sig inom det område där de redan jobbar. En fjärdedel svarar att de skulle vilja byta yrkesbana helt och var femte vet inte om de skulle vilja byta yrkesbana eller vidareutbilda sig inom sitt befintliga arbetsområde.
Som synes i figur 19 svarar en tredjedel att de skulle välja att vidareutbilda sig vid
högskola/universitet. Lika många uppger att de inte vet vilken utbildningsform de skulle välja.
Var femte svarar att de skulle vidareutbilda sig vid en privat utbildningsanordnare och en av åtta svarar att de helst skulle göra det vid folkhögskola.
56%
25%
19%
Figur 18. "Om du skulle vidareutbilda dig, skulle du göra det inom det område där du redan jobbar eller skulle du vilja byta yrkesbana helt?" Bas:
samtliga.
Vidareutbilda mig inom det område där jag jobbar Byta yrkesbana
Vet ej
Majoriteten skulle föredra att kombinera studier och jobb. Nästan sju av tio svarar att de skulle föredra att studera samtidigt som de arbetar. 42 procent att skulle föredra deltidsstudier samtidigt som de arbetar deltid och 25 procent föredrar någon annan kombination av studier och arbete. Drygt en av åtta svarar att de skulle föredra heltidsstudier med uppehåll från arbetet.
Nästan varannan skulle föredra att kombinera distansstudier med fysiska träffar om de skulle vidareutbilda sig. En av fyra skulle föredra endast distansstudier och en av fem skulle föredra att utbilda sig på utbildningsplatsen.
32%
Figur 19. "Om du skulle vidareutbilda dig, vilken utbildningsform skulle du helst välja?" Bas: samtliga.
17% Heltidsstudier, med uppehåll från arbetslivet
under studietiden
Annan kombination av studier och arbete Deltidsstudier samtidigt som jag arbetar
deltid
Figur 20. "Om du skulle vidareutbilda dig, vilket av följande alternativ skulle du då föredra?" Bas: samtliga.
19%
25%
46%
10%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
På plats (på utbildningsplatsen)
På distans På distans i kombination med
fysiska träffar
Vet ej Figur 21. "Om du skulle vidareutbilda dig, hur skulle du föredra att
studera?" Bas: samtliga.
De flesta är inte beredda att ta studielån för att vidareutbilda sig – större delen av lönen krävs för att studier ska bli privatekonomiskt möjligt
En klar majoritet skulle i dag inte vara beredd att ta studielån för att vidareutbilda sig i ett år.
Endast en av åtta skulle ta studielån – på olika beloppsnivåer – för att vidareutbilda sig. De som tillhör åldersgruppen 18–35 år svarar i högre grad än genomsnittet att de skulle ta studielån, medan de som tillhör åldersgruppen 51–65 år svarar i högre grad att de inte är beredda att ta studielån för att vidareutbilda sig. 37 procent av de som är 18–35 år är beredda att ta studielån och 83 procent av de som är 51–65 år är inte beredda att ta studielån.
73%
7%
4%
3%
13%
Figur 22. "Skulle du i dag vara beredd att ta studielån för att finansiera en vidareutbildning som varar i 1 år?" Bas: samtliga.
Nej, jag är inte beredd att ta studielån alls
Ja, studielån upp till 4000 kronor per månad
Ja, studielån upp till 8000 kronor per månad
Ja, studielån upp till 12000 kronor per månad
Vet ej
Som framgår i figur 2312 nedan svarar fyra av tio att de skulle behöva en inkomstnivå på 80 procent av nuvarande lön för att utbilda sig i ett år och en av tre uppger att de skulle behöva en inkomstnivå som motsvarar nuvarande lön. En av fyra svarar att de inte vet vid vilken
inkomstnivå de skulle kunna utbilda sig.
12 Svarsalternativet ”Vid 80 procent av nuvarande lön dock högst 20 000 kr/månad” motsvarar inkomstrelaterad ersättning från a-kassan vid arbetslöshet. Svarsalternativet ”Vid 80 procent av nuvarande lön” motsvarar inkomstrelaterad ersättning från a-kassan + inkomstförsäkring via kollektivavtal. Jfr TCO (2019) Från lön till studiemedel – går ekonomin ihop?, s. 8.
8% Figur 23. "Om du skulle utbilda dig i ett år, vid vilken inkomstnivå räknat i
förhållande till nuvarande lön skulle du kunna genomföra detta?" Bas:
samtliga.