7 Sektion landsbygd
7.2 Typsektioner för GCM-trafik
7.2.4 Kompletterande råd för vägar på landsbygd Se avsnitt 7.1.6 Kompletterande råd för vägar på landsbygd.Se avsnitt 7.1.6 Kompletterande råd för vägar på landsbygd
7.3 Skyddsanordningar
7.3.1 Allmänt
Skyddsanordningar används för att
· hindra trafikanter från att falla nerför stup, i djupt vatten etc., · hindra trafikanter från att komma in på andra körbanor och vägar,
· hindra att avkörande fordon orsakar skada på anläggningar och verksamhet utanför vägen,
· hindra att snö eller föremål faller ner på en underliggande väg e.d. Till skyddsanordningar räknas i detta sammanhang väg- och broräcke, gång- och cykelbroräcke, gång- och cykelbaneräcke, övergång mellan räcken, vägräckesände och krockdämpare.
Skyddsanordningar kan anpassas till vattenskydd genom att tätskiktet läggs på tillräckligt djup för att räckesståndare bör kunna nedbringas till erforderligt djup. I vissa fall kan det vara lämpligt att använda grundläggningsmetoder eller räckestyper som inte kräver nedslagning av räckesståndare, exempelvis räcken placerade på markytan enligt avsnitt 7.3.2.2.3 Räcken placerade på markytan.
Nya vägar bör i första hand utformas så att skyddsanordningar inte behövs.
Vid ombyggnad och förbättring av befintliga vägar bör farliga föremål inom vägens säkerhetszon antingen tas bort eller flyttas eller så kan skyddsanordningar användas för att öka trafiksäkerheten.
Vid uppsättning av skyddsanordningar utmed en befintlig väg bör placeringen anpassas till förhållandena på platsen.
Undvik att använda skyddsanordningar i eller i anslutning till korsningar utan utforma i första hand vägen och dess sidoområden så att skyddsanordningar inte behövs. Notera att ett räckes baksida betraktas som oeftergivligt föremål om inte aktuellt räcke har funktion från båda sidor.
7.3.2 Placering av räcken
7.3.2.1 Allmänt
Ur underhållssynpunkt placeras räcken minst 0,25 m och helst 0,5 m från vägbanekant. Alternativt kan räcken med hög snöplogsklass användas.
I korsningar är det i vissa fall fördelaktigt att placera räcket på visst avstånd från vägbanekanten, eftersom detta dels förbättras siktförhållandena, dels minskar skadorna som orsakas av svepande lastbilssläp.
Vid uppsättning av räcke på befintlig väg kan stödremsa och slänt behöva justeras för att räcket ska fungera som avsett eller för att vägen inte ska upplevas för smal med hänsyn till vägens funktion. Om ett räcke placeras nära trafiken kan det innebära att räcket oftare blir påkört. Det innebär att placeringen av ett räcke kan påverka valet av räckestyp. Skyddsanordningar placerade i eller i anslutning till korsningar bör placeras på visst avstånd från körbana för att undvika skador av svängande fordon. Beakta att ytan fram till räcket ska vara körbart men inte innebära att grus dras in på vägbanan.
För att undvika skador på räcken på grund avsvängande fordon kan räfflor, valmade plattor eller liknande användas. Se även kapitel 10 om korsningsutformning.
I och i anslutning till korsningar och trafikplatser finns platser där räcken riskerar att köras på i mycket stor vinkel, vilket de inte är avsedda för. Undvik att utforma väg så att denna typ av platser bildas. Exempel på sådana platser är trafikplatser med överliggande cirkulationsplatser där räcket i innercirkeln samt utfarterna ur cirkulationsplatsen.
Undvik att placera sidoanläggning på sträcka där det krävs räcke. Om sidoanläggning placeras på sträcka med sidoräcke bör sidoanläggningen anpassas så att räckets funktion inte försämras i anslutning till sidoanläggningen. Exempelvis kan en parkeringsficka/bussficka utformas med längre utspetsning än normalt för att minska risken för att räcket körs på i stor vinkel.
Då räcke måste användas förbi busshållplats bör hänsyn tas till bussresenärernas säkerhet både vid busshållplatsen och längs vägen dit.
Ett räcke vid serviceficka bör placeras så att ett servicefordon kan köra in på serviceficka och backa in i skydd av räcke utan att behöva backa på huvudvägen. Ett räcke vid serviceficka bör placeras så att räcket har funktion förbi hela arbetsytan. Med sidoanläggning avses exempelvis bussficka, driftvändplats,
nöduppställningsplats, serviceficka och parkeringsficka
7.3.2.2 Vägräcken
7.3.2.2.1 Sidoräcken
Bredare stödremsa än 0,50 m kan behövas enligt leverantörens monteringsanvisningar. Om större sidoplacering än 0,75 m önskas bör istället vägrenens bredd ökas.
7.3.2.2.2 Räcken i mittremsa
7.3.2.2.3 Räcken placerade på markytan
7.3.2.2.4 Räcken med kapacitetsklass H2 eller högre
7.3.2.2.5 Slänträcken
Slänträcken bör endast användas i samband med ombyggnad och förbättring av befintliga vägar där befintlig släntlutning behålls.
Slänträcken bör inte användas där det är viktigt att fånga tunga fordon.
Slänträcken är avsedda att placeras 0,75 m utanför släntkrön i innerslänter med lutning 1:3 men kan användas i slänter med lutning mellan 1:2 och 1:4 under förutsättning att sidoläget ändras så att höjden över markytan bibehålls.
7.3.2.2.6 Förskjutning av räcken i sidled
7.3.2.2.7 Räcken i snäv radie
Utböjningen vid en eventuell påkörning på räcke med liten radie är normalt betydligt större än för räcke monterade på raksträcka.
Området bakom räcken i snäv radie bör vara utformat med plan yta eller med en lutning som inte är brantare än 1:6.
För att minska risken för påkörning med stor påkörningsvinkel bör ett räcke sättas upp före korsningen/anslutningen.
För att minska risken för påkörning med stor påkörningsvinkel bör räcke i radie kombineras med en utvinkling av räcket på primärvägen.
På vägar med VR80 eller högre bör räcken som används i snäva radier vara utformade med en minst 0,3 m hög navföljare eller motsvarande samt ha ett ståndaravstånd som inte överstiger 2,0 m.
Räcken placerade i radier har inte samma egenskaper som räcken monterade på raksträcka. Egenskaperna varierar mellan olika typer av räcken och vissa är mindre lämpliga än andra att använda i radier. Val av räckestyp påverkas av vilken radie som räcket ska sättas i.
Förspända räcken med radie <300m bör undvikas.
Räcken med mycket små radier (<10m) bör undvikas helt eftersom dessa kan innebär stor risk för påkörande fordon. En alternativ lösning kan vara att använda
krockdämpare.
Beakta att räcken som monteras i radier som innebär att förbockning krävs ofta tar längre tid att återställa efter påkörning pga längre leveranstider. Det påverkar även investeringskostnader och underhållskostnader.
7.3.2.3 Broräcken
Broräcket kan över rörbroar ersättas av anslutande vägräcke om nivåskillnaden mellan brons kant och underliggande markyta understiger 3,0 m och om vattendjupet vid medelvattenstånd understiger 0,50 m
Med brokant avses för rörbroar rörbrons hjässa.
7.3.2.4 Räcken i tunnlar
7.3.3 Räckeslängd
7.3.3.1 Allmänt
Räcken för gång- och cykeltrafikanter bör ha en längd som innebär att cyklister inte kör på det föremål som räcket är avsett att skydda.
Öppningar i mitträcke bör göras så korta som möjligt. Räcken vid öppningar i mittremsa bör förskjutas i sidled så att möjligheten att köra igenom av misstag minimeras.
Beakta att krav på räckeslängd kan påverka utformning och placering av korsningar, trafikplatser, sidoanläggningar, broar mm.
7.3.3.2 Räckeslängd för del av räcke med kapacitetsklass H2
eller högre
7.3.4 Räckens egenskaper
7.3.4.1 Allmänt
För att uppfylla både krav på säkert sidoområde och krav på sikt i korsningar kan ett räcke med god genomsikt och/eller viss högsta höjd behöva användas.
7.3.4.2 Kapacitetsklass
7.3.4.2.1 Allmänt
Faktorer som påverkar den möjliga kollisionsenergin är bland annat ett avkörande fordons vikt, hastighet och avkörningsvinkel. Den möjliga avkörningsvinkeln ökar när avståndet till räcket är stort (stor vägbanebredd) och vid små kurvradier.
Vid höga lastbilsflöden bör räcke med högre kapacitetsklass än de angivna övervägas. Med flöde avses flödet i vägens båda riktningar 20 år efter öppningsåret.
För räcken i kurvor med liten radie, nedanför branta backar och på vägar där höga hastigheter hos dimensionerande fordon kan förväntas bör högre kapacitetsklass övervägas.
En riskanalys bör behandla bland annat flödet av tunga fordon, antalet fordon med farligt gods, hastighet hos tunga fordon, sannolik avkörningsvinkel, linjeföring samt konsekvenserna av en eventuell olycka.
Med stor risk för samtidig skada på många trafikanter avses exempelvis buss nerför stup, i djupt vatten, mot brostöd eller tunnelportal.
Med stor risk på skada på tredje man eller tredje mans anläggning avses exempelvis omedelbar utslagning av ett samhälles enda vattentäkt, tungt fordon på väg till anslutning till järnväg för höghastighetståg eller på motorväg.
Där riskanalys visar på behovet av en riskreducerande åtgärd i form av räcke för att hålla tillbaka tyngre fordon bör räcke med kapacitetsklass H4a eller H4b användas. Skyddsobjektet järnväg begränsas av normalsektionen för det fria rummet vid järnvägsspår.
7.3.4.2.2 Sidoräcke
På vägar med VR <80 km/h och ÅDT < 1500 kan Beställaren besluta om att kapacitetsklass N1 får användas
7.3.4.2.3 Räcke i skiljeremsa
På vägar med höga flöden av lastbilar med släp kombinerat med höga krav på framkomlighet bör mitträcke med högre kapacitetsklass än de angivna övervägas.
7.3.4.2.4 Räcke på vägbro
7.3.4.2.5 Räcke i tunnel
7.3.4.2.6 Slänträcke
7.3.4.3 Arbetsbredd och fordonsinträngning
7.3.4.3.1 Allmänt
Den fara som räcket ska skydda mot är exempelvis ett oeftergivligt föremål. Med annan anordning avses exempelvis eftergivlig belysningsstolpe, eftergivlig vägmärkesstolpe eller bullerskyddsskärm.
När räcken med kapacitetsklass N2 används på vägar där kravet är N1 får, efter Beställarens godkännande, en mindre arbetsbredd beräknas som summan av räckets egenbredd och den dynamiska utböjningen uppmätt vid krockprov TB11 enligt {SS-EN 1317-2}.