5.2 Skapandet av barnmusik
5.2.5 Kompositörernas syfte med sin musik
Det går att tolka fram olika syften bakom kompositörernas musik då de inte har samma målbild. Musiken blir ett pedagogiskt verktyg för att visa på sensmoralen. För vissa handlar det om att musiken ska vara lätt att komma ihåg så att barnen enkelt kan sjunga med, där barnen och deras utveckling är i centrum. Här kan vi se hur vem-frågan blir rörlig då andra syftar på att de själva ska ha kul för att barnen ska kunna ha kul och att det då blir en horisontell kommunikation.
Det var en princip vi hade när vi gjorde programmen att vi skulle ha en horisontell
kommunikation, alltså inte vertikal och klappa de små liven på huvudet. Utan vi skulle göra grejer som vi själva gillade och sen hoppades vi då att ungarna skulle göra det med, och det visade sig att vår analys var rätt då kidsen har tagit dessa låtarna till sig. (L. Åberg)
Sander & Gander vill att deras musik ska vara lätt att komma ihåg, så att barnen enkelt kan sjunga med under deras föreställningar. Detta kan vi tolka som Nielsens (1998) akustiska dimension då syftet är att barnen ska känna igen låtarna och kunna sjunga med. Att känna igen musiken, ibland i en mer förenklad musikrepetoar som i populärmusik, är något som kan bidra till att förskollärare använder sig av musiken i verksamheten (Kondracka-Szala och Michalak, 2019):
Men för att barnen ska ’hooka’ i och det ska vara lätt att komma ihåg, när man sjungit den en gång ska man ha rätt mycket med sig. (G. Andersson)
Musiken kan användas som ett redskap för att förmedla sensmoral:
Men såklart, att va fredliga mot varandra, att tänka på varandra och omtanke och respekt och sådana grejer är ju jätteviktiga. Hörnpelare i allt som är bra. (D. Bornemark)
Rimstad Rockerz utgångspunkt är att ha kul själva för att barnen också ska kunna uppskatta det och ha roligt:
Och det känns hela tiden som vi utgått från saker som vi tycker är kul, tramsiga saker och inte snöat in på ‘nu måste vi sjunga den här för att det är fint för barn och nu ska dem lära sig’. (A.
Annars kommer man ju aldrig göra det om det inte är kul att göra. För barn tycker inte det är kul om man själv inte tycker det är roligt när man gör det, tror jag. (A. Wiking)
Man får lov att ha lite kul, vilket folk glömmer jävligt snabbt, känns det som. (A. Wiking)
Den didaktiska vem-frågan besvaras i citaten ovan då respondenterna talar om att det både är musikerna och barnen som ska vara i centrum. Det kan tolkas som att det är viktigt för kompositörerna att ha roligt och såväl som att barnen själva ska ha kul. Att musik ska vara roligt är något som även framgår i en undersökning som görs av Vallberg Roth, Holmberg, Palla och Stensson (2019).
5.3 Publikinteraktion
Respondenternas föreställningsaspekter har både skillnader och likheter med varandra. Här svarar respondenterna på den didaktiska vem-frågan, vem den musikaliska upplevelsen är till för. De talar om det visuella, att det sker en konst-happening, att upplevelsen är i fokus samt att skapa energi och en tillåtande stämning. Många jobbar med att ha en röd tråd och
använder pedagogiska trix för att fånga publiken. Det konstnärliga kan tolkas spela stor roll i utformandet av föreställningen då de i stunden kanske inte kan vara spontana på samma sätt som i en sångsamling på förskolan:
Där är det väldigt viktigt att man försöker läsa av dem och försöker få dem dit man vill, vilket också är ett sätt att jobba med folk med pedagogiska trix. Man får kolla på vad det är för människotyp man riktat sig till. (K. Möllberg)
Men det här med en röd tråd och det är så vi jobbar med våra föreställningar och vårt material och alltihopa. Det blir så mycket lättare att få med alla på tåget om man har en linje. (M. Wittmark)
…sen är det en stor saga över det hela liksom som vi rättar till och gör lite som vi vill med emellanåt. Men det är ändå en röd tråd, Sander & Ganders universum. (S. Andersson)
Det går att tolka in hur en röd tråd, som barnen kan följa, blir en viktig aspekt för att det ska skapas meningsfulla sammanhang som gynnar barnens utveckling och lärande (Lpfö-18).
När Janne Schaffer beskriver EBB:s framträdanden landar han på orden konst-happening och visuell upplevelse, vilket vi kan koppla till det Nielsen (1998) benämner som konstnärlig aspekt:
Egentligen är Electric Banana Band ett performance, en konst-happening. För att jag tror att se oss utklädda på scenen och alla rörelser det sitter ihop och det tror jag de vuxna också tycker är kul… Och jag tror att det är en visuell upplevelse och sen tror jag att musiken ska svänga. Det är viktigt för all musik att den svänger, att den gungar bra. (J. Schaffer)
Att skapa energi och stämning ligger i fokus när Rimstad Rockerz tar plats på scenen: Vi är väl mer övertygade om att vi kan skriva lite om vad som helst i princip, men som sagt vill vi framföra låtar och ha kul. Därför är vi mer intresserade av vad vi har för energi när vi framför låten. För barnen känner ju mer av att ‘shit de hoppar och stojar, och springer’ och interagerar än att vad vi egentligen sjunger om. (S. Nygren)
De är även väldigt tillåtande på föreställningar då det är barnens tid:
Vi är ju inte där och spelar för deras pedagoger, vi är ju där för att dem ska ha roligt. Många som är ute och spelar för barn, och teater för barn och sånt, de vill ju gärna att de ska sitta där och va tysta och sen så om de börjar prata så vill de gärna att de ska hyscha och för oss är det tvärtom. Vi vill gärna att låt ett så springer alla barnen upp scenen och börjar riva stället. Då är det roligt! (A. Wiking)
De talar om att föreställningar sätts upp i ett underhållande syfte för barnens skull. Flera förskollärare ser musik som något som anses kul och roligt (Vallberg Roth, et al 2019).
5.3.1 Rörelse
Vissa respondenter arbetar med rörelser till sin musik, där musiken är härlig och
medryckande för att skapa delaktighet. Med hjälp av både förstärkningsrörelser, TAKK, och en bra grundstruktur skapas det en funktion av ett mångfaldigt syfte.
Det finns ganska mycket olika typer av låtar och det finns både till vila och det finns till att få igång en grupp, till att samla en grupp, det finns för att pyssla till. (M. Wittmark)
Då är ju konceptet att man ser på Göran så ser man hur sången ser ut, för han gör rörelserna och jag har gitarr. (S. Andersson)
Att skapa en delaktighet och ge en härlig och medryckande känsla går hand i hand: Och om man saknar den möjligheten är det väldigt bra med funktionsmusik. Jag tror att nyckeln till barnmusik är att barnen får vara med, att de får vara delaktiga. (M. Wittmark) Det är ganska enkla låtar men de är otroligt funktionella och har man ett roligt komp till så blir det ändå härligt och medryckande. (M. Wittmark)
Musiken kan användas på ett funktionellt sätt:
Så det finns ju många typer av låtar men ska vi säga, mycket av texten beror på funktion, att få de att röra sig, eller att beröra saker som berör dem. (M.Wittmark)
Detta kan uppnås med hjälp av till exempel förstärkningsrörelser:
Förstärkningsrörelser. Det är lättare att lära sig låten om man lär sig den med hela kroppen ju. (G. Andersson)
Den kinestetisk-motoriska dimensionen är något som dessa citat kan tolkas handla om, att kroppen får stå som grund i det som sker (Nielsen, 1998). Att kombinera rörelse och rytm
utvecklar motoriken och ger en möjlighet att uttrycka upplevelser och känslor (Holmberg, 2014). Att producera och reproducera rörelse i relation till musik kan ses som ett svar på den didaktiska hur-frågan, hur innehållet i undervisningen förmedlas till barnen.