När det kommer till musik i förskolan talas det delvis om de kreativa lärprocesserna men även att det materialet är tolkningsfritt då det tillhör förskolläraryrket. Pedagogens roll blir en viktig aktör när vi talar om musik som medel. Barn lär sig bäst genom att uppleva och på så sätt blir även barnet en viktig aktör i den musikaliska utvecklingen.
Madeleine Wittmark talar om att lägga fokuset på de kreativa lärprocesser som sker i förskolan. Förskolans läroplan uttrycker hur utbildningen ska främja barnens kreativitet och fantasi (2018). Detta är något som Fagius (2007) kopplar till musik och sånglekar:
Men kreativa lärprocesser överlag, mer skapande och allt det här taktila, det borde ligga så mycket mer fokus på det. (M. Wittmark)
Man behöver didaktik, metodik, pedagogik och kreativa läroprocesser. Det är typ det man behöver för att det är så barnen lär sig. (M. Wittmark)
I frågan om hur kompositörerna vill att deras musik ska användas i förskolan kunde ordet tolkningsfritt tolkas fram:
Jag vill säga valfritt, hur man vill tolka det själv. Jag skulle inte vilja sätta någon regel runt. (A. Jakobsson)
Stefan Andersson anser att det tillhör förskolläraryrket att skapa egna tolkningar: Sen kan man tänka lite fritt också, det tillhör ju faktiskt förskolläraryrket också. Det är öppet för att kasta in vart man vill ha det. (S. Andersson)
Det går här att tolka in att förskollärarens interpretation av kompositörens musik inte har några regler kring hur den får tolkas (Nielsen, 1998). Förskolläraren ansvarar för barns utveckling, att barnen ska bli självständiga och få skapa sig en egen uppfattning av omvärlden. Detta kan ske i gemensamma samtal och reflektioner mellan barn och förskollärare, där läraren leder samtalen framåt utifrån barnens tankar (Lpfö-18).
5.5.1 Förskollärarens roll
Respondenterna är eniga om att förskollärarens roll är avgörande för barns lärande. Att kunna skapa undervisning och ge barnen en instrumentkännedom är en del av läraryrket. Gitarren är ett enkelt tillbehör för att berika undervisningen och kan ses som pedagogens förlängda arm. Förskollärarens inverkan på barnens delaktighet är en direkt syn på den makten som de besitter i sin profession och skulle därför behöva kasta sina egna pretentioner åt sidan.
Det beror ju på lärarna, vad lärarna tycker om mycket. Jag tror att de blir dompterad av lärarna lite. ’Det här tycker jag om, det ska jag spela för barnen’. (L. Åberg)
Är pedagogerna med eller inte med? Är inte pedagogerna med är barnen inte lika med. Det är väldigt tydligt att pedagogerna har en väldigt stor roll. Förskolläraren har en sådan stor inverkan på barnens delaktighet. (M. Wittmark)
Men det är också synd att förskollärare har den, ‘tänk ifall det blir fel’. För det är ju egentligen det vi lär ungarna att det är av felen de växer. Så ska vi själv ha massa pretentioner, skit i de! (G. Andersson)
När förskolans läroplan reviderades 2018 skrevs begreppet undervisning in som en del i förskolans dagliga verksamhet. Janne Schaffer lyfter hur läraren skapar undervisning med hjälp av musiken, vilket kan kopplas till lärande genom musik:
Att läraren talar om då att den här musiken handlar om det och det är viktigt för framtiden att vi bryr oss om varandra, att ‘Man måste bry om hur ungarna mår’, att vi tänker på varandra. (J. Schaffer)
...många av de här låtarna finns det tankar bakom, och då få med de tankarna som ligger bakom. Det är lärarens uppgift, som sjunger med barnen, att tänka på det. (J. Schaffer)
Att lära barnen instrumentkännedom är något som Dan Bornemark och Göran Andersson anser är viktigt:
Jag menar bara gitarren är pedagogens förlängda arm. (G. Andersson)
Musikundervisning kan innebära både inom- och utommusikaliska mål där meningen bakom texten kan fylla det utommusikaliska målet (Holmberg, 2014). Det inommusikaliska målet fokuserar istället på till exempel instrumentkännedom och hantverks aspekten som kan ses som både produktion och reproduktion (Nielsen, 1998).
5.5.2 Musik som medel
Musik kan användas på flera olika sätt i förskolan, inom flera olika områden som till exempel språkutveckling, arbete med värdegrund och att se behovet. Musiken bör genomsyra
verksamhetens undervisning och det finns olika stöd att ta hjälp av som tecken och lärarhandledningar:
Vi skrev ju faktiskt en lärarhandledning till Tidens led, för den gjorde vi på arbetstid där vi jobbar nu...Då tänkte vi att då kan man i alla fall lägga lite tid på att göra den där
handledningen så att det inte bara blir en happening eftersom vi ändå gör det delvis i form av att vara förskollärare också. Att vi visar att vi är liksom inte bara här just nu för att stoja och ha kul, utan det finns…’ni kan jobba med det här!’ Så då hade vi en startvecka som vi kallade det då, första veckan någon gång i februari där vi bjöd in och sen fick de lärarhandledningen och sen hade vi en avslutningsvecka i maj eller vad det var. Tanken var liksom att de skulle ha jobbat med skivan och de här dinosaurierna som vi sjöng om. (J. Eckman)
Innehållet i låtarna som Rimstad Rockerz gör kan spela in i verksamhetens samtal med barnen om till exempel värdegrund:
De flesta av låtar är ju de liksom, bakgrundsmusik för att få igång en glad, go och härlig stämning. Vissa av låtarna har nog används för värdergrundssnack. (A. Jakobsson)
Sander & Gander ser låtarna som en del av verksamheten, det handlar om att se behovet: Så att jag tycker att i tema så jobbar man med miljö, så har vi de som ‘Plocka upp’ och
‘Gubben slänger’ och så vidare och ‘Utan vatten’ och dem. Och jobbar man med tema ’djur’ så har vi de låtarna. (G. Andersson)
Jag skulle vilja att våra sånger används, 'Krabban' ska användas precis likadant som när man använder 'Imse vimse spindel'. När behovet finns. (G. Andersson)
Musiken blir även ett verktyg till språkutveckling samt teckenstöd:
Även de där små ett- och tvååringarna, som efter några gånger är med och tecknar, även om de inte har talspråket så kan de vara med och musicera med tecken och känna sig delaktiga i musiken. (M. Wittmark)
Madeleine Wittmark tycker att med hjälp av deras musik så går det att genomsyra verksamhetens undervisning på många olika plan:
Att musiken ska genomsyra verksamheten som att måla genomsyrar, att man har alla de här grejerna. Men att man kan använda musiken till väldigt mycket. Man kan använda det i matematik, man kan använda det i språk. Det är också teknik som de har i förskolan, det finns väldigt mycket olika saker som man kan använda musiken som ett redskap. (M. Wittmark) Ses musiken som ett medel för lärande handlar det ofta om utommusikaliska mål som till exempel språk, matematik, naturvetenskap och rörelse (Holmberg, 2014). Detta kan vi se i hur förskollärare i Polen ser på musik i sin undervisning, som en del i fysisk rörelse, för att hjälpa och skapa en stämning (Kondracka-Szala och Michalak, 2019). Respondenterna ser musiken som ett utforskande och kreativt sätt att hålla i undervisning, oavsett lärandemål och aktivitetsform. Här går det att tolka in att textens innehåll och mening ligger till grund för vilket eller vilka lärandemål som kan arbetas utifrån (Holmberg, 2014).
5.5.3 Barnet som aktör
Barn utvecklas genom att testa och uppleva själva, att göra egna tolkningar och skapa egna nischar av omvärlden. Vikten av instrument i verksamheten bidrar till barnens utveckling där barnen kan skapa egna produktioner och interpretationer (Nielsen, 1998):
Jag tycker det är viktigt om barn får en möjlighet att spela instrument själv. (D. Bornemark) En liten tanke kan ge en jättestor grej liksom. Men att de får chans att spela, det tycker jag är viktigt. (D. Bornemark)
Att barnen gör egna tolkningar och skapar en egen nisch på kompositörernas verk är något som uppskattas:
Det roligaste är väl om barnet själv sjunger låten och gör den till sin egen lite grann, det är ju det häftigaste. (D. Bornemark)
Maja Piraya till exempel är det ju väldigt många små-ungar som egentligen inte har en aning om vad de sjunger om men det sitter där. Sen kan man hoppa och skutta och göra rörelser, det är roligt. (K. Möllberg)
Med en existentiell utgångspunkt kan konsten ge möjlighet till personlig utveckling samt ses som något unikt (Holmberg, 2014). Att ha denna dimension som grund i pedagogiska samtal med barnen kan leda till en utökad förståelse av deras omvärld (Nielsen, 1998).
6 Diskussion
Utifrån kompositörernas berättande om skapandet av barnmusik kan vi dra slutsatsen att det ligger många tankar bakom den. Vi ser hur kompositörerna inte tänker enbart på barn när de skriver musiken utan att den ska tilltala dem själva. Även om kompositörerna inte tänker ’barn’ när de skapar sin musik så har barns inflytande en stor påverkan på hur musiken utformas. Processen ska inte påskyndas, utan det ska läggas en extra tanke på den musikaliska uppbyggnaden, vilket vi ser som ett viktigt steg i skapandet av barnmusik.
Vi tolkar det som att det finns många olika pedagogiska tankar bakom texterna och musiken som kan kopplas till både inom- och utommusikaliska mål. Oavsett hur ytliga eller djupa budskapen är i texterna så finns det alltid ett budskap i musiken som ibland sitter i den musikaliska uppbyggnaden. Ordvalen i texterna kan ibland vara nya och svåra för barnen att förstå men det bör inte stoppa användandet av dessa ord i barnens omgivning. Detta för att även om barnen inte förstår ordets betydelse nu så har de upplevt det och kan koppla det i andra sammanhang senare i livet. Kompositörerna ser förskolläraren som en viktig roll i hur musiken kan tolkas och användas i förskolan. Två av kompositörerna lyfter hur viktig pedagogers kunskap om tonhöjd är i relation till barns sångröster.
Att musiken ska sprida glädje och skapa en gemenskap är något som framkommer av alla kompositörer i intervjuerna. Musik är något som ska lyssnas på och avnjutas tillsammans av både barn och vuxna. De vill att barnen ska få uppleva och ta del av olika genrers, både genom att kunna höra musiken och att visuellt få uppleva den. Barnen ska kunna relatera till texternas budskap och på så sätt göra egna tolkningar och skapa sig en egen uppfattning av omvärlden.