10. Diskussion och konklusion
10.2 Konklusion
Vi ser ett behov av mer utbildning i teckenstöd inom förskolan, och allra helst utbildning som är inriktad på just teckenstödd högläsning. Vår uppfattning är att pedagogerna i studien i mångt och mycket upplever samma problem och hinder vid teckenstödd högläsning och att de i sin strävan att lösa dessa problem uppfinner hjulet på nytt. Vi tror att det vore bra med en utbildning där pedagogerna samlas och utbyter tips och råd kring handhavandet av både tryckta och digitala böcker, samt hur pedagogerna kan tänka kring vilka ord de väljer ut att förstärka med teckenstöd. I grund och botten handlar det dock främst om att få utbildning samt att hålla tecknandet vid liv för att pedagogerna ska bli säkrare i sitt användande av teckenstöd.
Inför framtida forskning anser vi att det skulle vara intressant att göra observationer med uppföljande intervju, en större enkätanalys samt en grundlig undersökning av det kursutbud som finns i TAKK. Vi anser att resultatet i andelen pedagoger som läser med teckenstöd jämfört med andelen som anser att teckenstöd samt högläsning i förskolan är viktigt, är skrämmande låg. Detta är viktigt att forska vidare kring för att alla barn i förskolan ska erbjudas möjligheten till interaktiv högläsning.
Referenslista
Almegård, Mats (2020). Forskning: Därför är högläsning så viktigt. Lärarförbundet: Förskolan. https://www.lararen.se/forskolan/forskning/las-med-barnen-och-se-dem-vaxa (2021-04-19).
Bell, Judith & Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Boglind, Anna & Nordenstam, Anna (2015). Från fabler till manga 1. Malmö: Författarna och Gleerups utbildning AB.
Cochlear (2020a). Tecken på hörselnedsättning.
https://www.cochlear.com/sv/se/home/diagnosis-and-treatment/diagnosing-hearing-loss/signs-of-hearing-loss-in-children (2021-03-03).
Cochlear (2020b). Typer av hörselnedsättningar och underliggande orsaker. https://www.cochlear.com/sv/se/home/diagnosis-and-treatment/diagnosing-hearing-loss/types-and-causes-of-hearing-loss (2021-03-03).
Dowdall, Nicholas; Melendez‐Torres, G.J.; Murray, Lynne; Gardner, Frances; Hartford, Leila & Cooper, Peter J. (2020). Shared Picture Book Reading Interventions for Child Language Development: A Systematic Review and Meta‐Analysis. Child development, vol. 91, nr. 2, s. e383-e399. DOI: 10.1111/cdev.13225
Drijvers, Linda & Özyürek, Asli (2017). Visual context enhanced. The joint contribution of iconic gestures and visible speech to degraded speech comprehension. Journal of speech, language, and hearing research, vol. 60, nr. 1, s. 212-222. DOI 10.1044/2016_JSLHR-H-16-0101
Edfelt, David (2019). Utmaningar i förskolan. Att förebygga problemskapande beteenden. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Edwards, Agneta (2017). Boksamtal med bilderböcker. Stockholm: Natur & Kultur. Esaiasson, Peter; Giljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.
Fritsch, Katarina (2017). Att stödja elever till meningsskapande samtal i
naturvetenskapsundervisningen. En kvalitativ undersökning med observationer och intervjuer av sex lärare. Högskolan Dalarna.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1107209/FULLTEXT01.pdf Götberg, Helene (2012). Tecken gör alla tryggare. Lärarförbundet: Förskolan. https://www.lararen.se/forskolan/annat/tecken-gor-alla-tryggare (2021-03-01).
Hatten förlag. Babblarna. https://www.hattenforlag.se/inspiration/hattens-produkter/babblarna-1 (2021-03-04).
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.
Kirk, Elizabeth; Howlett, Neil; Pine, Karen J. & Fletcher, Ben (2013). To Sign or Not to Sign? The Impact of Encouraging Infants to Gesture on Infant Language and Maternal Mind-Mindedness. Child development, vol. 84, nr. 2, s. 574-590. DOI: 10.1111/j.1467-8624.2012.01874.x
Lundqvist, Johanna (2018). Tidiga insatser och barns utbildningsvägar. Inkludering och
specialpedagogik. Stockholm: Natur & Kultur.
Lpfö18 (2018). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Mainela-Arnold, Elina; Alibali, M Martha W.; Hostetter, Autumn B. & Evans, Julia L (2014). speech integration in children with specific language impairment: Gesture-speech integration in children with SLI. International journal of language &
communication disorders, vol. 49, nr. 6, s. 761-770. DOI 10.1111/1460-6984.12115
Mueller, Vanessa; Sepulveda, Amanda & Rodriguez, Sarai (2014). The effects of baby sign training on child development. Early child development and care, vol. 184, nr. 8, s. 1178-1191. DOI: 10.1080/03004430.2013.854780
NE. Artefakt. Nationalencyklopedin AB.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/artefakt (2021-03-15).
Niklas, Frank; Cohrssen, Caroline & Tayler, Collette (2016). The Sooner, the Better: Early Reading to Children. SAGE open, vol. 6, nr. 4, s. 1-11. DOI 10.1177/2158244016672715 Obermeier, Christian; Dolk, Thomas & Gunter, Thomas C. (2012). The benefit of gestures during communication: Evidence from hearing and hearing-impaired individuals. Cortex, vol. 48, nr. 7, s. 857-870. DOI 10.1016/j.cortex.2011.02.007
Region Uppsala. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. https://regionuppsala.se/infoteket/hitta-tips-och-verktyg/tecken-som-alternativ-och-kompletterande-kommunikation/ (2021-04-04).
Roos, Carin (2019). Teckenspråk och tecken som stöd i förskolan. Stockholm: Skolverket.
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-v2/document/name/P03WCPLAR125329 (2021-02-25)
Skolverket, Läs högt för barnen. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-
stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hoglasning-och-samtal-om-text-i-forskolan#h-Lashogtforbarnen (2021-04-19).
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Säljö, Roger (2017). Den lärande människan. I Ulf P. Lundgren & Roger Säljö & Caroline Liberg (red). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. s. 203-263. Stockholm: Natur & Kultur.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk–samhälls-vetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetis ka_principer_VR_2002.pdf (2021-05-23).
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wagner, Åse Kari H & Strömqvist, Sven & Uppstad, Per Henning (2010) Den flerspråkiga
människan. Lund: Studentlitteratur AB.
Wauters, Loes N. & Dirks, Evelien (2017). Interactive reading with young deaf and hard-of-hearing children in ebooks versus print books. Journal of deaf studies and deaf education, vol. 22, nr. 2, s. 243-252. DOI: 10.1093/deafed/enw097