Målet för förskolans läroplan är inte likhet mellan könen. Alla ska få möjlighet att pröva sig fram till sina intressen och skapa sin egen personlighet. Detta för att uppnå den självsäkerhet som de känner sig bekväm med. Det är genusarbetets syfte. Då det finns skilda förväntningar mellan pojkar och flickor, och valen blir starkt begränsade. Det är begränsningen vi ska arbeta bort. Pojkarna behöver träna närhet, förtrolighet, omvårdnad och att kommunicera. Flickor behöver förbättra sin självständighet, tuffhet och sitt mod (Olofsson, 2007, s. 77–78). Resultatet av våra intervjuer överensstämmer med den forskning och litteratur vi funnit. Vi menar att vi funnit skäl till att utvecklingen går långsamt. Vuxna är inte medvetna om det egna genusmönstret, man är ”könsblind” (Olofsson, 2007, s. 10). Det gör att vuxna omedvetet för invanda beteenden vidare till nästa generation.
En annan orsak är att läroplanen för förskolan och Skolverkets instruktion är övergripande. Pedagoger och vårdnadshavaren kan anse att de är helt överens med
inriktningen i de styrande texterna, men kan tolka texten så att innebörden inte blir helt överensstämmande. Den praktiska handlingen kan leda till olika resultat. Ett annat skäl är förändringar i samhället. Med en befolkning med mer varierad kulturell bakgrund styr traditioner och normer i mer varierad riktning. Åsikter som presenteras i media går isär men respektive författare menar ändå att man är för jämställdhet och lika värde mellan könen. Man har olika uppfattning om i vilken grad det handlar om genetiska skillnader eller främst är en konsekvens av miljön. När samhället inte har en enhetlig uppfattning om vad och hur målet ser ut, går utvecklingen inte snabbt. Å andra sidan är diskussion en utvecklande faktor. Att olika synpunkter blir synliga i debatten gör att åsikter ifrågasätts och enklare kan förändras.
När vi håller diskussionen levande i samhället, i arbetsgrupper och med vårdnadshavare kan vår medvetenhet öka och vi blir uppmärksamma på vårt eget agerande och omedvetenhet kan bytas till aktivt ställningstagande.
Referenslista
Bell, Judith och Waters, Stephen (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur AB: Lund.
Berg, Lars-Erik & Nelson, Anders (2006). Identitet och genus i lek med dockor och figurer
i förskolan. Nordisk Pedagogik 2, s. 124–138.
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjörn (2018). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur AB: Lund.
Corsaro, William A. (2015). The sociology of childhood. Fourth edition.
Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan.: Stockholm: Ordfronts förslag
Edfelt, David (2019). Utmaningar i förskolan: att förebygga problemskapande beteenden. Andra upplagen Stockholm: Gothia Fortbildning
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och Salek. Jönköping: ARK Tryckren AB
Frykman, Elisabeth & Nilsson, Kajsa (2013). Populärkulturella influenser i förskolebarns
fria utelekar. Examensarbete: Högskolan Kristianstad
Granger, Kristen, Hanish, Laura, Kornienko, Olga & Bradley, Robert (2016). Preschool
Teachers’ Facilitation of Gender-Typed and Gender- Neutral Activities during Free Play.
Springer Science+Business Media New York. Sex Roles (2017) 76:498–510 DOI 10.1007/s11199-016-0675-1
Günther-Hanssen Anna, Danielsson, Anna & Andersson, Kristina (2019) How does gendering matter in preschool science, Gender and Education, 32:5, 608-625, DOI: 10.1080/09540253.2019.1632809
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2017). Utvecklingspsykologi. 2., rev. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Hallström, Jonas, Elvstrand, Helene & Hellberg, Kristina (2015). Gender and technology
in free play in Swedish early childhood education. International journal of technology and
design education, 25(2), s. 137–149 DOI 10.1007/s10798-014-9274-z
Hirdman, Yvonne (2001). Genus- Om det stabilas föränderliga former. Sweden: Liber AB. Hägglund, Solveig, Löfdahl Hultman, Annica & Thelander, Nina (2017). Förskolans
demokratifostran: i ett föränderligt samhälle. Gleerups Utbildning AB
Johansson, Eva (2008). "Gustav får visst sitta i tjejsoffan!": etik och genus i förskolebarns
Läroplan för förskolan: Lpfö (2018). [Stockholm]: Skolverket.
Läroplan för förskolan. Lpfö (1998). [Stockholm]: Skolverket.
http://www.lajvar.se/Doc/lpfo.pdf
Löfdahl Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lund: Studentlitteratur.
Löfdahl Hultman, Annica (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Libe
Løkken, Gunvor (2008). Toddlarkultur: om ett- och tvååringars sociala umgänge i
förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
MacPhee, David & Prendergast, Sarah (2018). Springer Science+Business Media, LLC, part of Springer Nature. Sex Roles (2019) 80:332–346
Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt (2012). Forskningsmetodik – om kvalitativa
pch kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB: Lund.
Nordenfors (2020). Brister i förskolans genusarbete. Skolverket. (2020-10-02)
Olofsson, Britta (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar – genus medveten pedagogik
i praktiken. Lärarförbundets förlag
Rönnlund, Maria (2015). Skolgården som socialt rum - the schoolyard as social space.
”Nordic Studies in Edu-cation”, 35(3–4), s. 200–216.
Salmson, Karin & Ivarsson, Johanna (2015). Normkreativitet i förskolan: om normkritik
och vägar till likabehandling. (1. uppl.) Linköping: Olika.
Skolverket (2010). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. SKOLFS 2010:37, utges av Regeringen
Svaleryd, Kajsa (2002). Genuspedagogik: Stockholm: Liber AB
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur.
Ärlemalm-Hagsér, E., Pramling Samuelsson, I., Department of Education, Childhood Studies Unit, (2009). Många olika genusmönster existerar samtidigt i förskolan.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(2), s. 89–109
Öhman, Margareta (2014). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber
Digitala referenser
Eberhard, David. Låt pojkar få vara pojkar och flickor vara flickor. SVT Opinion. (2017- 04-03)
https://www.svt.se/opinion/david-eberhard-om-barn
Melin, Erik. Varannan flicka kränks på nätet. Aftonbladet. (2014-03-18) https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1kWlOe/varannan-flicka-kranks-pa-natet Sandberg, Ellen. Låt barn vara som de vill – oavsett kön. SVT Opinion. (2017-04-04) https://www.svt.se/opinion/lat-barn-vara-som-de-vill-oavsett-kon
Sundling, Janne & Halth, Gustav (2016). Segregationen ökar i 209 kommuner. Dagens Samhälle. (2016-05-12)
https://via.tt.se/pressmeddelande/okad-segregation-i-209- kommuner?publisherId=307301&releaseId=511302 Johansson, Peter (2020). SRP4.