I detta avsnitt ges flera exempel ur materialet på det övergripande motivet att mer konkret och aktivt tolka Guds närvaro i världen och hos den enskilda människan. I avsnittets första del presenteras några exempel på Guds närvaro i världen. Därefter ges exempel på Guds närvaro hos den enskilda människan. Guds närvaro i världen åskådliggörs med några allmänt hållna exempel ur materialet, som understryker den gudomliga närvaron och sedan två specifika miljöer staden och naturen.
I texten Gud bor i ett ljus presenteras tydligt kontrasten mellan en transcendent och en immanent gudsbild:
Gud bor i ett ljus, dit ingen kan gå. Gud kan vi ej se och inte förstå. Men Gud kommer hit, han vill vara här. Så blir han ett barn, som Maria bär.205
Gud är onåbar, samtidigt inkarneras han och vill vara närvarande i världen. Gud kommer till människan istället för att hon skall komma till honom. Barnperspektivet är tydligt. Gud presenteras som ett barn, en liten ”bror” fast för människan är gudsbilden en annan, en vuxen Messias. Guds transcendens bekräftas, men det är inte där gudsmötet sker utan i mötet med barnet.
Nästa exempel betonar också Guds närvaro i världen. I visan Mitt ibland oss206 finns en anknytning till Joh 1:26, där Johannes Döparen säger ”... men mitt ibland eder står en som I icke kännen: han som kommer efter mig”. Det finns likheter mot förra exemplet, en Gud som aktivt söker kontakt med mänskligheten. Första versen i visan lyder:
Han bryr sig inte om sitt. Hit till oss han längtar, vill vara här i vår mitt, vill ej bo bland änglar.207
Det är inte bara en kontaktskapande Gud utan också bilden av en närvarande immanent Gud som inte endast går att finna bland änglaskarorna.
Även i visan om Den blindfödde medvetandegörs bilden av en närvarande Gud i tiden. I Joh 9 botas en blindfödd av Jesus genom att han lägger en deg av saliv blandat med jord från marken på hans ögon och uppmanar honom sedan att tvätta sig i Siloadammen nära templet i Jerusalem.
Nutidsanknytningen kommer sedan i vistexten i vers 5:
En okänd Gud går kring bland oss, gör stora ting. Hans makt är inte mindre än den var på Jesu tid. 208
Ett annat exempel finns i visan Ej i stjärnehimlen,
Ej i stjärnehimlen, ska vi dig förnimma, men i mänskovimlet är du hos oss Gud.209
Samma motiv återkommer, den aktive Gudens närvaro i världen, som ej behöver sökas långt borta.” Människovimlet” blir också en bild av där människor rör sig tätt.
En del visor har en tydlig referens till stadsmiljö. Temat återkommer i sången Frihetens träd vers två:
205 Allt är ditt 1970 a, s. 17.
206 Mitt ibland oss 1969a, s. 7.
207 Mitt ibland oss 1969a, s. 7.
208 Mitt ibland oss 1969a, s.18–19.
209 Mitt ibland oss 1969a, s. 28.
I strömmar av liv, i gatornas brus, vi skymtar ibland ditt ansiktes ljus.210
Visans nutidsperspektiv syns också tydligt i innehållet i vers ett:
Vi tror att du finns ibland oss ännu. Och kanske vårt liv är du bara du.211
I ordet ”ännu” ligger tidsspannet mellan Jesus tid och vår. Den urbana miljön finns också med i orden. “...i gatornas brus”. Detsamma gäller rubriken till visan Storstadpsalm. Gatumiljön finns även i denna visa, vers ett:
Du som genom gatans trängsel korset bar.212
Här finns också exempel på att dåtid och nutid flyter samman. Texten fortsätter i vers ett:
Kom! med din försoning mitt ibland oss var. 213
Gud är fortsatt närvarande. I vers fyra i samma visa uttrycks den närvarande Gud i stadens hets och jäkt:
Låt din stämma höras genom gatans brus!214
Lundberg presenterar innehållet i texten till Storstadspsalm på följande sätt i sånghäftet Allt är ditt:
Egentligen skulle vi behöva massor av texter i den här stilen, som hjälper oss att upptäcka att Gud finns i det som är bullersamt, jäktigt, bråkigt, ensamt.215
Gud har tid att lyssna när ingen annan har tid. I visan Alla har brått står det i vers ett:
Gud har ju tid. Evighet har Gud, och lyssnar stilla. Han gör mig glad, när jag är rädd, när jag gjort mig illa.216
Här syns också tydligt barnperspektivet i Lundbergs val av texter. Det återkommer på flera ställen i analysen.
Guds närvaro i naturen finns också representerat i materialet. Åter en referens till visan Ej i stjärnhimlen, denna gång till vers två:
210 Mitt ibland oss 1969a, s. 27.
211 Mitt ibland oss 1969a, s. 27.
212 Allt är ditt 1970a, s. 6–7.
213 Allt är ditt 1970a, s. 6–7.
214 Allt är ditt 1970a, s. 6-7.
215 Allt är ditt 1970a. s. 6.
216 Nio andliga visor 1965, s. 4.
Barnet, blomman, vinden, hand som smeker kinden, lika nära finns du fast vi dig ej ser.217
Flera metaforer för Guds närvaro i naturen hittades i materialet, där blomman och vinden. En tydlighet men samtidigt en osynlighet: ”...fast vi dig ej ser”. Mitt i det immanenta och konkreta finns ett drag av mystik, det som inte kan ses eller förstås.
Guds kärlek beskrivs i metaforer från naturen i visan Guds kärlek är som stranden vers ett:
Guds kärlek är som stranden och som gräset, är vind och vidd och ett oändligt hem.218
Mottagaren av texten blir medvetandegjord om att Guds närvaro beskrivs i termer av en gudomlig kärlek som känns igen genom bilder från naturen: stranden, gräset, vinden. De jordiskt konkreta bilderna binds samman med tanken om Guds samtida närvaro utanför tid och rum, som ”ett oändligt hem”. Lundberg beskriver själv som tidigare nämnts hur melodin kom till honom mitt i naturen, i tystnaden vid stranden, efter en simtur i Östersjön.219
Avsnittets andra del beskriver Gud som jordnära för den enskilda människan. Första några exempel som visar Guds närvaro hos varenda människa, en inkluderande människosyn. Ingen är glömd av Gud, en Gud som har tid och ger trygghet. Därefter presenteras exempel ur barnperspektiv, som är ofta förekommande hos Lundberg. Sedan några exempel som belyser en helhetssyn på människan. Avsnittet avslutas med exempel på hur Kristus kan vara närvarande i medmänniskan.
I visan Mellan speglar beskrivs Gud som den närvarande, en Gud, som bara väntar på att människan skall finna honom, vers ett:
Mellan speglar vi rörs; oss själva blott ser, mellan murar hörs våra steg. Inget ljus, inget ljud når oss från en Gud. Nära oss är du Herre och väntar – väntar att vi lämnar oss själva för att finna, finna dig.220
Människan rör sig mellan speglar, som hindrar henne att uppfatta Guds närvaro. Likaså i sången Jag kastar min glädje nämns i vers två:
Hans sårade kärlek söker oss i mörkret och ingen är bortglömd av Gud. 221
I sången Har ej annat val är människan ändå älskad av Gud, fastän hon inte förstår det eller uppträder trotsigt, i vers två:
217 Mitt ibland oss 1969a, s. 28.
218 Mitt ibland oss 1969a, s. 36.
219 Lundberg 2007, s. 216.
220 Mitt ibland oss 1969a, s. 37.
221 Allt är ditt 1970a, s. 19.
Jag är tvär och fånig. Jag gör som jag vill, och inte alls som du vill och ändå får jag vara din.222
Människan inser att hon inte har något annat val än att följa Gud.
Barnperspektivet och barnets relation till Gud har en särställning i den andliga visan hos Lundberg. I sången Som fågeln i sitt bo beskrivs tryggheten hos Gud som ett nyfött barn hos sin mamma eller som fågeln i sitt bo:
Jag är hos dig min Gud, som babyn hos sin mamma. Jag är hos dig som fågeln i sitt bo.223
Guds närvaron visar också på att det finns tid att lyssna, när ingen annan hinner.
Ingången till himlen eller Guds rike går genom barnen, I visan På knä står det i vers fem:
Bryt upp från de mycket visa som menar sig allt förstå, himlen kan endast rämna för dem som blir barnsligt små.224
Gud och barnets relation till Gud framträder i flera av sånger. I sången Jag kastar min glädje nämns i vers två:
Han föddes i stallet. Han gav oss Guds lek och blev dödad på korset.225
Gud gav oss leken, ytterligare ett tema som fokuserar på barnets relation till Gud. Däremot går det inte att utläsa i texten om leken är riktad även till vuxna.
En helhetssyn på människan lyser igenom i sångerna. Det handlar inte bara om själens frälsning. Hela människan är viktig, till och med olika kroppsdelar besjungs. I sången Tack min Gud för hela mig226 räknas för barnet pedagogiskt upp flera kroppsdelar, allt ifrån hjärta och ryggrad till magen och stjärten. I visan om Fem fingrar227 tas samma tema upp:
Gud har gett mig fingrar, fem på varje hand. Dom kan klappa, vinka och dom slåss ibland.228
Utifrån ett holistiskt perspektiv kan även dessa sånger klassificeras som andlig visa.
Några exempel visar hur Kristus själv blir synlig i medmänniskan som i sången Jag behövde en nästa:
Jag behövde en nästa var du där?229
222 Mitt ibland oss 1969a, s. 33.
223 Vi sätter oss i ringen 1972a, s. 10–11.
224 Allt är ditt 1970a, s. 18.
225 Allt är ditt 1970a, s. 19.
226 Vi sätter oss i ringen 1972a, s. 6–8.
227 Vi sätter oss i ringen 1972a, s. 4–5.
228 Vi sätter oss i ringen 1972a, s.
229 Mitt ibland oss 1969a, s. 26.
I vers 4 i sången Himlen är röd beskrivs hur gudsnärvaron indirekt kan representeras genom en annan människa, som i grannens röst i huset intill:
Så klart som grannens röst från huset härinvid, jag Jesu stämma hör. Det ger mitt hjärta frid.230
Sammanfattningsvis: Den är en immanent gudsbild som framträder i Lundbergs val av texter.
Medvetenheten om att det är en närvarande och aktivt kontaktsökande alltjämt handlande Gud.
En Gud, som har sitt uppdrag i världen och med hela mänskligheten för ögonen, en Gud som inte i första hand valt att bo bland änglar. Det är också en Gud, som uppenbarar sig mitt i människovimlet och i stadens brus, som vill nå sin mänsklighet mitt i larmet, där den stressade nutidsmänniskan befinner sig. Guds närvaro syns också tydligt i naturen: i blomman, vinden i gräset och på stranden.
Flera exempel lyfts fram om en närvarande Gud för den enskilda människan med en inkluderande människosyn, ingen är glömd, en Gud som har tid, som ger trygghet.
Barnperspektivet i gudsrelation framkommer också tydligt med flera exempel: modern med babyn i sin famn och med ett himmelrike som rämnar för dem som är små. Ibland tillsammans med en holistisk syn på människan, där kroppen särskilt betonas. Sånger med tack för olika kroppsdelar finns med i materialet, alltifrån fingrar till stjärt. 231
Gud uppenbarar sig också i texterna direkt eller indirekt, som Kristus själv, eller indirekt genom medmänniskan.
6.2 Internationell solidaritet, rättvisa
I och med detta avsnitt och i de två följande presenteras i tur och ordning de tre underliggande motiven 1. internationell solidaritet, rättvisa, 2. fred och 3. mänskliga rättigheter. Som inledning till detta avsnitt ges exempel ur materialet på den ökande medvetenheten överlag för internationella frågor och globala perspektiv. Därefter presenteras det första av dessa tre underliggande motiv, 1. internationell solidaritet, rättvisa.
Det finns flera texter ur materialet som visar på den ökade medvetenheten om internationella frågor och globala perspektiv under 68-epoken. Exemplen belyser i tur och ordning först medvetenheten av att mänskligheten är en del av något större än den egna vardagen. Därefter följer två textsammanhang som visar på kyrkornas koppling till det världsvida sammanhanget och det gemensamma samhällsansvaret.
230 Mitt ibland oss 1969a, s. 17.
231 Vi sätter oss i ringen 1972a, s. 4-7.
Först ett text som beskriver det globala perspektivet tydligt. Det är en strof ur den kända andliga visan Vi sätter oss i ringen, vers ett:
För Gud är allas pappa och jorden är vårt bo.232
En text som medvetandegör barn och vuxna om att de är en del av ett större sammanhang än sig själva och den egna vardagen.
En text med liknande perspektiv är Himlen är röd.233 Den återknyter till Matt 16:1-4, där Jesus har en dialog med fariséer och sadducéer om tecken från himlen, som de förväntar sig se, att tecken och under skall komma ur skyn. Jesu kritiserar dem för att inte istället se tidens tecken i världen. Det budskap visan vill ge, som ligger i linje med Jesu budskap i synkopen från Matteus, är att bli medveten om det som sker i omgivningen, allt ifrån ”skogens fågelrop” till frågor om jordens läkande efter att vapen använts, som sönderfläkt världen.
Den globala medvetenheten och kyrkornas intresse för engagemang för samhällsfrågor syns också i materialet. I sången Förebedjaren i vers två nämns att:
Värld och kyrka bindes samman. De gemensamt båda ber.234
I texten framhålls att allt hålls samman och att kyrkans uppdrag (läs den världsvida kyrkan) sträcker sig utanför sina egna väggar och att förbönen har betydelse för världen som helhet.
Efter den inledningen presenteras nu analysen av det första av de tre underliggande motiven 1.
internationell solidaritet, rättvisa. Flera av exemplen berör relationen till det, som då kallades Tredje världen: fördelningen av jordens resurser som är så uttalat under 68-epoken. Några av dem är ur barnperspektiv. Avsnittet avslutas med två exempel, som öppnar för ett vidare sammanhang, utanför det globala. Det första av dessa är mänskligheten som en del av universum. Det andra beskriver framtiden, som också sträcker sig ännu längre än det globala, utanför tid och rum och vad som kommer att hända med världen i framtiden och människans ansvar inför detta.
Det första exemplet uttrycker på ett rättframt och pregnant sätt budskapet om internationell solidaritet och rättvisa i textenHalva världen svälter:
232 Vi sätter oss i ringen 1972a, s 2–3.
233 Mitt ibland oss står 1969a, s. 17.
234 Mitt ibland oss 1969a, s. 34–35.
Halva världen svälter, halva är för mätt. En hälft går i trasor, en hälft sidenklädd. En del har eget sovrum, en del ej egen bädd. På vilken sida finns du? Här, där mitt emellan, ingenstans.235
Textens budskap lyfter också fram det personliga ansvaret till mottagaren: Vad väljer du? Vilken sida eller gör du överhuvudtaget något aktivt val. Vers fyra i sången uttrycker detta:
Bry dig inte om landet, ej om ras och språk. Se vart Kristi kärlek tvingar dig att gå. Klyftan bara växer större år från år. På vilken sida finns du? Här, där mitt emellan, ingenstans.236
Den andliga barnvisan Jag vill sjunga och ropa presenterar solidariteten och tacksamheten över att människor i den rika delen av världen har det bra: Jag vill sjunga och ropa, tacka Gud för alltihopa.
Texten är mycket vardagsnära. Några strofer:
Jag har ett hem och det måste man ha. Alla ska ha någonstans att få vara. […] Jag har en säng, det behöver man ha. Sängar är sköna, där sover man bra.237
Nästa exempel Jag behövde en nästa bygger på Matt 25:31–46, där Kristus personifieras i varje människa: ”Vadhelst I haven gjort mot en av mina minsta bröder, det haven I gjort mot mig (Matt 25:40b)”. Vers ett i visan lyder:
Jag behövde en nästa var du där, var du där? 238
Grundläggande mänskliga behov räknas upp i analogi med bibeltexten, hunger, törst, frusenhet och nakenhet och hjälpen som sådan. Det medmänskliga ansvaret för solidariteten med medmänniskan, nästan, betonas: ”var du där?”.
Som en konsekvens av detta följer globalt ansvar är tanken på spridandet av budskapet.
Tanken på spridandet av det kristna budskapet globalt är inte ny, men den finns med under 68 epoken. I sången Vi vill inte, som beskriver tryggheten att stanna där kvar där man är, i detta fall i Jerusalem, men där bönen blir att lämna staden för att sprida evangeliet om kristen tro till grannregionen Samarien och sedan runt hela jorden:
...så driv oss då ut från Jerusalem i en trotsig tro på det ord, som talar om skörd i Samarien och runt kring hela vår jord.239
Texten sprider också medvetandet i sig om något som är större än platsen där man bor, till hela världen. Orden talar dock bara om skörd, säger inget vilka konsekvenser skörden ger.
235 Mitt ibland oss 1969a, s. 25.
236 Mitt ibland oss 1969a, s. 25.
237 Vi sätter oss i ringen 172a, s. 12–13.
238 Mitt ibland oss 1969a, s. 26.
239 Nio andliga visor 1965, s. 2.
Den andliga visan Vi sätter oss i ringen,240 som nämnts tidigare i uppsatsen beskriver den internationella solidariteten: Ringens budskap i sig med i jämförelse med Riddarna av runda bordet, där alla deltar på samma villkor, där ingen har mer makt än någon annan. I titeln ligger uppmaningen att anta ett sådant perspektiv och i refrängen finns strofen:
...och tar varann i hand. Vi är en massa syskon som tycker om varann.241
Den utsträckta handen har betydelse för solidaritet. Illustratören Ilon Wiklands framsida till sånghäftet och LP-skivan Vi sätter oss i ringen242 innehåller barn med olika hudfärg i olika åldrar från olika delar av världen, en inkluderande bild. Lars-Åke Lundberg kommenterar texten på följande sätt:
Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand. Alla är med. Ingen ska vara utanför. Lägg av med att retas! Vi är olika men vi hör ändå ihop. Alla har sitt liv från Gud, och ingen lever utanför honom. Gud är bättre än den bästa pappa. Och har man ingen pappa, så har man ändå en.243
Lundbergs beskrivning i barnperspektiv är realistiskt och underfundigt. Texten fortsätter med följande verser:
1. För Gud är allas pappa och jorden är vårt bo. Och vi är vän med alla, på jorden må ni tro
2. Tack gode Gud för jorden och alla människor. Gör en familj av alla, en enda jättestor.244
Texten är livsbejakande med tack för jorden och alla som bebor den. Texten uttrycker en global längtan om enhet, en familj.
Mot enhet och familj kontrasterar vers 3 i Guds kärlek är som stranden:
Och ändå är det murar oss emellan och genom gallren ser vi på varann. Vårt fängelse är byggt av rädslans stenar. Vår fångdräkt är vårt eget knutna jag.245
Så kan mänskliga relationer vara, men hoppet om att överbrygga människans rädsla, att våga närma sig medmänniskan finns i den frihet som finns nedlagd i människan, vers två:
Vi vill den frihet, där vi är oss själva, den frihet vi kan göra något av.246
240 Vi sätter oss i ringen 1972a, s. 2–3.
241 Vi sätter oss i ringen 1972a, s. 2–3.
242 Vi sätter oss i ringen 1972a, Vi sätter oss i ringen 1972b.
243 Vi sätter oss i ringen 1972b.
244 Vi sätter oss i ringen 1972 a, s 2–3.
245 Mitt ibland oss står 1969a, s. 36.
246 Mitt ibland oss står 1969a, s. 36.
Avsnittet avslutas med två exempel som visar att människan också finns i ett vidare sammanhang som är vidare än det globala. Det första två exemplen visar att hon är en del av universum. Perspektivet börjar i det minsta för att sluta i det största, från den minsta atomen till universum, och samtidigt kontrasten till det gudomliga bortom naturlagar och det mätbara.
Visan Du är större än mitt hjärta har sin bibliska bakgrund i Psalt 139:1-12 och 1 Joh 3:20.
Psaltarpsalmen uttrycker universums storhet. Lundberg knyter också an till Jobs bok och skriver som kommentar till visan i sånghäftet Allt mitt är ditt:
Se, detta är allenast utkanterna av hans verk, en sakta viskning är allt vad vi kan förnimma därom (Job 26:14).247
Visan återspeglar det:
Du är större än mitt hjärta, Du som allting kan och vet. Du som har i dina formler Vintergatans hemlighet. Du som skapade atomen, du som sprängde solens skal. Världen den omätligt djupa mäter du med lag och tal.248
Sett ur detta vida perspektiv på universum pekar Lundberg i kommentaren att Job i bibeltexten tänker på jorden: Att ta ett globalt ansvar för miljön. Lundberg betonar i kommentaren till visan vikten av att på rätt sätt förvalta världen som han sammanfattar i orden: “att sköta om, inte förstöra”.249
I det andra exemplet, i visan När jorden med dån förgås250 är det globala motivet och medvetenheten sammankopplat med ett futuristiskt perspektiv, om vad som kan hända om mänskligheten inte tar sitt ansvar. Sångtexten anspelar på bibeltexten 2 Petr 3:8-13. Texten beskriver hur det blir när Herren kommer tillbaka till världen och hela jorden skall förgås, men samtidigt finns hoppet med om rättfärdighet: “...Med nya himlar och en ny jord, där rättfärdighet bor, förbida efter hans löfte (2 Petr 3:13)”. Visan pekar på samma budskap i vers 1:
Jag har tänkt och frågat mej själv om atommolnets svarta snö, över rämnande länder strös ut och jag står inför min Gud, har min tro, mitt hjärta fäste då i nånting som ej förgår, fastän jordskorpan brister sönder och vinden andas död? Och vinden andas död.251
Vers 2 fortsätter med samma tema:
247 Allt mitt är ditt 1970a, s. 14–15.
248 Allt mitt är ditt 1970a, s. 14-15.
249 Lundberg 1970, s. 14.
250 Mitt ibland oss står 1969a, s. 21.
251 Mitt ibland oss står 1969a, s. 21.
Jag har tänkt och frågat mej själv: När jorden med dån förgås och när skyn är ett sjok som brinner och jag står inför min Gud, har jag del i kärleken från Gud som ej någonsin förgår
Jag har tänkt och frågat mej själv: När jorden med dån förgås och när skyn är ett sjok som brinner och jag står inför min Gud, har jag del i kärleken från Gud som ej någonsin förgår