Lars Åke Lundberg och den andliga visan 1965-1973: tolkning och teologiskt tänkande under 68-epoken

i

Lars-Åke Lundberg och den andliga visan 1965-1973

- tolkning och teologiskt tänkande under 68-epoken

UPPSALA UNIVERSITET Teologiska institutionen Kyrka och missionsstudier Magisteruppsats 15 hp Vårterminen 2021

Författare: Mats Cedergren

Handledare: Urban Claesson

Examinator: Anita Yadala Suneson

Innehåll

Prolog ... 4

1 Inledning ... 5

1.1 Syfte och frågeställning ... 6

1.2 Avgränsning ... 6

1.3 Begrepp ... 7

1.4 Tidigare forskning ... 8

1.5 Källor och källkritik ... 10

1.6 Teori och metod ... 11

1.7 Disposition ... 16

2 Bakgrund ... 17

2.1 Samhällsomvandling, radikalitet, några linjer ... 17

2.2 Kyrkornas samhällsengagemang ... 19

2.3 Sekularisering och sekulariseringsteologin ... 19

3 Lars Åke Lundberg ... 21

3.1 Biografi ... 21

3.2 Teologiska tankar hos Lundberg ... 22

4 Andlig visa ... 25

4.1 Bakgrund ... 25

4.2 Andlig visa hos Lundberg ... 26

4.3 Hur den andliga visan skapas ... 26

4.4 Samarbeten med författare ... 27

4.5 Visans innehåll ... 27

4.6 Visans funktion ... 28

5 Material ... 31

6 Analys ... 32

6.1 Mer konkret och aktivt tolka Guds närvaro i världen och hos den enskilda människan 32 6.2 Internationell solidaritet, rättvisa ... 37

6.3 Fred ... 42

6.4 Mänskliga rättigheter ... 44

6.5 Några övergripande iakttagelser i analysen ... 44

7 Resultat av analysen ... 46

8 Diskussion: En jämförelse mellan visornas och Lundbergs teologiska tankar ... 49

9 Sammanfattning ... 55

10 Framtida forskningsfrågor ... 56

11 Epilog ... 57

12 Källförteckning och litteraturförteckning ... 58

12.1 Tryckta källor och litteratur ... 58

12.2 Internetkällor ... 60

13 Bilagor ... 61

Prolog

Den 11 nov 1962 döptes jag i Sollentuna kyrka av den unge kyrkoadjunkten Lars Åke Lundberg. Det blev den första kontakten med denne mångsidige, engagerade och varme man.

Sången ”Vi sätter oss i ringen” fanns med i Svenska Kyrkans barnarbete, i söndagsskola och barntimmar från 1970-talet och långt fram i tiden. Som ung vuxen och praktikant i Fresta församling i Upplands Väsby minns jag familjeverksamheten med “Vi sätter oss i ringen stund”

i kyrkan. Margareta Melins text sammanfattar på ett fint sätt Lars Åkes Lundbergs teologi och personlighet ur ett barnperspektiv. Under mitt praktikår mötte jag också Lars Åke “med gitarren på magen” på en inspirationsdag kring barnmusik i Norska kyrkan i Stockholm, anordnad av Stockholms stift. Under 1980-talet lyssnade jag till flera föredrag i Stockholm, många med tema: barnet i centrum. Som förlagsredaktör på Verbum författade han även själv litteratur, andaktsböcker, predikokommentarer, konfirmandlitteratur, visböcker som jag tagit del under mitt vuxna liv. Under 1990 talet mötte jag honom åter i föredragssammanhang. Denna tid var han präst på Österåkersanstalten i Åkersberga. 2009 mötte jag honom för sista gången, då under ett besök i Borlänge och Stora Tuna församling. Som gammal god jazzmusiker spelade han psalm 289 i den svenska psalmboken “Guds kärlek är som stranden och som gräset” i bozzanovatakt, såsom den är skriven. Efter 47 år fick jag även min ”doppresent” av honom, en av hans böcker med dedikation.

Sedan vill jag rikta några tack! Först och främst ett stort och varmt tack till Urban Claesson professor i kyrkohistoria vid Uppsala universitet, för god handledning med sakliga och konkreta kommentarer samt för uppmuntran att välja detta ämne för uppsatsen. Ett speciellt tack till teologie doktor, Per-Olof Nisser, för granskning, sakkunskap och konstruktiva kommentarer.

Jag vill också rikta ett stort tack till Västerås stift och för det ekonomiska bidrag jag erhållit ur

Västerås stifts prästerskaps donationsstiftelse, vilket möjliggjorde att detta uppsatsarbete kunde

genomföras.

1 Inledning

Jag skriver inga texter till sångerna. Hittar jag en text, som hjälper mig, som lär mig något, som gör mig glad, blir det en melodi, därför att jag så gärna vill sjunga den text jag tycker om. Och därför vill jag dela med mig av den erfarenhet som en text gett mig. Sångtexterna är en slags personliga erfarenheter för mig. Orden hjälper mig att se Guds rike i världen nu.¹

Som översättare och tonsättare ses Lars Åke Lundberg (23 aug 1935 - 22 maj 2020) som en pionjär inom området för den andliga visan.

Detta intresse följdes sedan upp av flera författare och tonsättare. Lundberg verkade huvudsakligen som tonsättare/översättare, inte textförfattare.

Ur ett forskningsperspektiv är det därför intressant att söka svar på frågan om vilka kriterier som styrde Lundbergs val av texter att tonsätta/översätta. Vad innehåller texterna och vad förmedlar Lundberg med det urval han gör i en tid med stor omvandling i både kyrka och samhälle? Textinnehållet har avgörande betydelse för Lundberg, när urvalet görs inför tonsättning/översättning. Beaktansvärt är att Lundberg lägger ett performativt perspektiv på den andliga visan redan vid dess tillkomst.

Lundberg tillskriver nämligen visan en ytterligare dimension när innehållet praktiseras:

Jag vill berätta det, därför att den här användningen, bruket av visorna, är en viktig del av en visas tillkomst. Det är i kontakt med en sjungande församling eller i inspelningsstudion tillsammans med musikerna visornas karaktär skapas -själva tonen omkring – den som det är att fånga i notskrift.⁴

Den går inte heller att säga något om de nya gudstjänstformer, som växte fram under 1960- talet, utan att nämna den andliga visan

. Detta understryker än mer vikten av att undersöka Lundbergs bidrag till detta.

Det teologiska samhällsperspektivet och vikten av en immanent Gudsbild är centralt i uppsatsen och i tolkningen av den andliga visan hos Lundberg. Ett exempel ur materialet får belysa detta, men denna enkla och raka textformulering som också beskriver tidsandan: Halva världen svälter, halva är för mätt”.

Sammanfattningsvis söker jag genom studiet av Lundbergs insats och ett urval av texter han tonsatt/översatt belysa hur teologi kan tolkas och uttryckas i en samhällelig inomvärldslig kontext i en tid, där det samtidigt sker stora förändringar i uppfattningar och värderingar i samhälle och värld. Detta leder över till uppsatsens syfte och frågeställning

1 Allt är ditt 1970b.

2 Nisser 2005, s. 218.

3 Hüttner Aurelius, Eva (2020), s. 49–65,

4 Mitt ibland oss 1969a, s. 5.

5 Lundberg 1975, s 141.

6 Mitt ibland oss 1969a, s 25.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med uppsatsen är att visa hur Lars Åke Lundberg har medverkat till den andliga visans teologiska bestämning, dess innehåll och spridning i Sverige i relationen till en banbrytande och samhällsomvälvande tid, 1965 – 1973. Detta sker genom det urval av visor Lars Åke Lundberg själv aktivt medverkat till. Lundbergs insats genom översättning/tonsättning kommer sålunda in i processen efter att en text valts och innan det praktiskt utförande av en andlig visa.

Uppsatsen utgår från följande huvudfråga:

- Vilka teologiska samhällsmotiv framkommer i det urval av andliga visor, där Lundberg medverkat som översättare /tonsättare?

1.2 Avgränsning

Här motiveras först ur ett samhällspolitiskt perspektiv, bakgrunden till valda årtalen 1965 - 1973 och inom ramen för dessa också Lars Åke Lundbergs utgivning av andliga visor. Därefter görs vissa avgränsningar mot andra typer av andliga visor i andra sammanhang.

1965 är ett brytningsår. Politiskt sker en svängning i det svenska samhället. Liberala vindar som påbörjat en förändring under första halvan av 1960-talet, byts mot idéer åt vänster och socialism. Ungdomskulturen synliggörs tydligare med modskravaller och drickande av mellanöl.

De samhällsomvälvande förändringarna bromsas upp 1973, som kom att bli ett brytningsår med bland annat oljekrisen och den energidebatt som följde

. Vietnamkriget hade också varit en samlande faktor och internationell symbol, som visserligen avslutades 30 april 1975, men blev en vattendelare mellan olika sociala rörelser.

Hela samhällskontexten ändras.

Den är inte längre lika entydig, som efterkrigstidens folkhemsbygge.

Bland de andliga visor som författades mellan 1965 - 1973 avgränsas analysen av det urval av texter Lars Åke Lundberg gjort vid tonsättningar/ översättningar. Han är sällan textförfattare.

Årtalet 1965 markerar tydligt året för begynnelsen i Lundbergs produktion. Det året utkommer häftet Nio andliga visor

. Det är hans första utgivning. Han kallar i inledningsorden till häftet den andliga visan för moderna väckelsesånger, att användas i olika sammanhang i församlingsarbetet. 1972 ger Margareta Melin och Lundberg med flera ut sånghäftet Vi sätter oss i ringen

. Sångerna i häftet finns också inspelade på LP-skivan Vi sätter oss i ringen

.

7 Östberg 2018, s. 57.

8 Frängsmyr 2004, s. 347.

9 Östberg 2018, s. 128.

10 Östberg 2018, s. 90.

11 Lundberg 1965.

12 Vi sätter oss i ringen, 1972a.

13 Vi sätter oss i ringen,1972b.

Materialet skulle bli för omfattande om gränsen i tid flyttades längre fram än 1973. Studien avgränsas också från den andliga visans uppkomst och användande i andra kyrkor och samfund i Sverige. För att begränsa omfattningen av uppsatsen görs inte heller någon komparativ studie med den profana utgivningen av visor i Sverige under samma tid, vilket i sig skulle vara en spännande uppgift att ta sig an.

Materialet innehåller översättningar av utländska texter och egna tonsättningar/arrangemang av Lundberg. En del av materialet är också utgivet på skiva, EP och LP, vilket inte behandlas inom ramen för uppsatsen. Visorna undersöks i deras svenska ursprungsversion och tar inte hänsyn till senare revideringar av text, översättning eller melodi. Det första versionen av den svenska texten har varit utgångspunkten. Däremot undersöks Lundbergs översättningar till svenska, men inte vidare från svenska till eventuellt annat främmande språk. Texterna i materialet innehåller också många bibelteologiska anspelningar, kopplingar till högtider i kyrkoåret. I den mån det finns kopplingar till undersökningens syfte tas detta i beaktande, annars är det en annan forskningsuppgift.

Jag har också avstått från en ren litterär textanalys. Visans litterära stil eller genre kommer inte att undersökas inom ramen för studien. Någon klassificering inom lyriken kommer inte heller att göras. Det är texternas semantik inte dess litterära stil som är föremål för forskningsuppgiften. Syftet med studien är titta på samhällsteologiska motiv i Lundbergs val av texter.

Det faller också utanför uppsatsens ram att jämföra översättningen från originalspråk till svenska. Den översatta svenska texten är föremål för analysen. Likaså är inte syftet med studien att försöka tolka olika musikaliska stilar, notbilder, även om jazzens påverkan på den andliga visan nämns i framställningen. När bibelcitat återges är de hämtade från 1917 års bibel. Det var den översättning som var användes under tidsperioden 1965 - 1973.

1.3 Begrepp

Här presenteras några begrepp som behöver definieras inom ramen för studien:

68-epoken. De snabba samhällsförändringarna under 1960-talet har kommit att sammanfattas i året 1968.

I den här uppsatsen används stipulativt begreppet 68-epoken för att spegla tidsandan.

14 Berggren 2018, s. 242-244.

Begreppet andlig visa har getts olika innehåll och betydelse under historien. Per Olof Nissers avhandling Ett samband att beakta – psalm, psalmbok, samhälle.

knyter an till psalmförfattaren Anders Frostenssons innehållsbestämning:

Den andliga visan är sång i kristet presens och futurum, sång med uttryck för nuet och framtiden tolkade och genomlysta av den heliga Anden.¹⁶

Lundberg själv definierar andlig visa på följande sätt:

Andliga visor – begrepp som förekommer i t.ex. Efesierbrevet 5:19 – betyder alltså sådana visor som anden ingivit. Och det Anden inger är inte vad som helst utan bestämt knutet till Jesus och budskapet om honom. […] Det andra är att Anden talar i nusituationen.¹⁷

Eftersom uppsatsen berör Lundbergs förhållande till den andliga visan ansluter jag mig till hans definition. Det blir en logisk slutsats, eftersom urvalet av sånger i bygger på det urval av andliga visor Lundberg själv gjort genom tonsättning/översättning. Det underlättar den teologiska tolkningen av de andliga visorna, om Lundbergs egen definition av andlig visa används.

Ordet ”kyrka” syftar på den världsvida kristna kyrkan annars används begreppet Svenska kyrkan, när det avses.

1.4 Tidigare forskning

Forskningsöversikten är på ”inte sätt” heltäckande för 68-epoken eller ämnet för uppsatsen utan här ges exempel på den forskning, som är adekvat i sammanhanget. Först nämns några standardverk som beskriver den radikala samhällsutvecklingen under perioden. Därefter presenteras några exempel på forskningsarbeten, som belyser kopplingen Svenska kyrkan och samhället. Därtill läggs några författare och titlar, som belyser teologins bakgrund och utveckling under perioden, allmänt och inom Svenska kyrkan. Därefter ges en kort översikt över den hymnologiska forskningen.

Ett standardverk som behandlar den radikala samhällsomvandlingen under 1960-talet är Kjell Östbergs bok 1968 - när allting var i rörelse. Östberg betonar hur nya sociala rörelser bildas och lägger grunden för ett nytt samhällsbygge.

Henrik Berggrens essäbok om 68 behandlar tidstypiska ämnen som världspolitik, ungdomsrevolten, kultur och religionsfrågor.

15 Nisser 2005.

16 Nisser 2005, s. 219.

17 Lundberg Ingeborg, Lundberg Lars Åke , Wittgren, Ragnar 1972, s. 86.

18 Östberg 2018, s. 8.

19 Berggren 2018.

Johan Sundéns bok 68-kyrkan, svensk kristen vänsters möten med marxismen 1965 - 1969,

har också kommit att bli ett centralt arbete inom den kyrkohistoriska forskningen om 68- epoken. Sundén försöker påvisa hur västerpolitiska vindar påverkade Svenska kyrkan vid denna tid. Jag hittar dock inte några kopplingar till hans bok inom ramen för min studie. Sundén försöker påvisa hur den politiska utvecklingen skulle ha påverkat Svenska kyrkan under 68- epoken. Henrik Berggren visar upp en annan linje i sin bok 68. Radikalitet och det politiska engagemanget kom enligt honom inifrån de kristna kyrkorna i Sverige, dvs Svenska kyrkan och frikyrkorna under hela 1960-talet.

Berggren menar att tankar och idéer hade funnits inom kyrkorna innan de landade i politiken. Redan under tidigt 1960-tal hade frågor som bistånd till u-länder, bojkott av apartheidpolitiken i Sydafrika, motstånd mot kärnvapen funnits på kyrkornas agenda.

Anders Wejryd skriver i en debattartikel i Dagens nyheter den 3 juli 2018:

”Därför är påståendena om Svenska kyrkan som marxistisk ’68-kyrka’ absurda” och syftar bland annat på Sundéns bok i artikeln.

Wejryd hänvisar till Östbergs bok 68- när allting var i rörelse att det radikala idéer från 1968 har en lång förhistoria och skriver:

Att rycka loss 1968 från sitt sammanhang och hävda att en ny generation med helt nya idéer tog över samfunden, framstår som ahistoriskt, och därmed något av studiens huvudproblem.²⁴

Fokuset i den här studien är att analysera Lundbergs urval av texter, texter som oftast har en inomkyrklig bakgrund, ibland hämtade från andra europeiska länder.

Annorlunda uttryckt:

Från Sundéns horisont blir Svenska kyrkan ett objekt för vänsterpolitisk påverkan. Från Berggrens perspektiv blir kyrkan själv ett subjekt, som också äger frågan.

I handboksserien Sveriges kyrkohistoria band 8. Religionsfrihetens och ekumenikens tid

tecknar Ingmar Brohed med flera medförfattare bilden av svensk kyrkohistorias utveckling under 1900-talet, ekumeniska strävanden och den svenska kristenhetens kontakter med det med omgivande samhället. Inom teologin kan några forskningsstudier nämnas som bland annat belyser sekulariseringsteologin efter andra världskriget: Collum G Brown, Hugh Mc Loyd och Patrick Pasture.

På svenskt område som rör denna tid presenterar Per Erik Persson i Att tolka Gud idag, debattlinjer i aktuell teologi, några utvecklingslinjer och teologer inom området för sekulariseringsteologin.

20 Sundén 2017.

21 Berggren 2018, s. 123.

22 Berggren 2018, s. 127.

23 Wejryd 2018.

24 Wejryd 2018.

25 Lundberg 1972b, s. 47.

26 Brohed 2005.

27 Nykvist 2019, s. 210.

28 Persson 1971.

Inom den hymnologiska forskningen är Per Olof Nissers avhandling Ett samband att beakta - psalm, psalmbok, samhälle ett viktigt arbete.

Den berör psalmens utveckling efter andra världskriget. Boken ger en god sammanfattning av vilka samhällsmotiv som finns kopplade till främst psalmtexter, men också indirekt till innehållet i de andliga visorna. Nisser berör också Lars Åke Lundbergs koppling till den andliga visan.

Den andliga visans uppkomst och användande i Sverige berörs indirekt genom hela avhandlingen.

Min forskningsuppgift är en ansats till att komplettera synen på det teologiska innehållet i den andliga visan från 68-epoken. Detta görs genom att analysera en tonsättare och översättares val av texter, i detta fall Lars Åke Lundberg. Studien vill ge en djupare förståelse av innehållet i den andliga visan.

1.5 Källor och källkritik

Materialet till uppsatsen är till stor del hämtat från primärkällor. Först och främst det urval av vistexter, som Lundberg gjort: översatta/tonsatta av honom. Detta är också uppsatsens forskningsobjekt. Vidare de böcker och de artiklar Lundberg själv författat i antologier, tidskrifter och lokala församlingsblad som är användbara i sammanhanget. Boken Personligt om tro

som är skriven av Lundberg ger några personliga teologiska tankar, som bidrar till att kunna tolka undersökningsmaterialet. I Gudstjänst för människan

av Ingeborg Lundberg, Lars Åke Lundberg och Ragnar Wittgren presenteras förslag till nya gudstjänstsformer som på ett samhällstillvänt sätt kan beröra nutidsmänniskan. Där ingår den andliga visan som en viktig ingrediens. Lundberg själv har medverkat i flera antologier om den andliga visan bland annat Kyrkans nya sång av Jan Arvid Hellström och Lars Åke Lundberg.

Här redogör Lundberg för begreppet andlig visa och den internationella bakgrunden. Även lokala församlingsblad från Svenska Kyrkan i Sollentuna, Sollentuna församling

och Svenska kyrkan i Stockholm, Gustav Vasa församling

har varit en viktig primärkälla för fakta. I Sollentuna församlingsblad nämns den unge Lundberg och i Gustav Vasa församlingsblad förs en debatt om den nya andliga visans plats i gudstjänst och kyrkorum.

Ur källkritisk synpunkt blir det särskilt intressant att studera det urval av visor Lundberg valt att tonsätta/översätta. Varför har han valt just dessa? Vilka tendenser till tolkning finns i

29 Nisser 2005.

30 Nisser 2005, s. 218.

31 Lundberg 1973.

32 Lundberg 1974.

33 Lundberg 1972 a, Lundberg 1972b.

34 Sollentuna församlingsblad 1960.

35 Gustav Vasa församlingsblad 1967.

materialet genom hans personliga urval? Hans urval sker i samtiden, i närhet till visans ursprungliga tillkomst. Textkällan får en vidare tolkning genom hans tonsättning/översättning.

1.6 Teori och metod

Som teori har jag valt att anknyta till den induktiva och hermeneutiska utgångspunkt,

som Per Olof Nisser använder i sin avhandling Ett samband att beakta – psalm, psalmbok, samhälle.

Med induktiv menar Nisser att frågeställningar kommer inifrån materialet och inte utifrån. Frågeställningen i denna uppsats kommer också inifrån, efter genomläsning av materialet.

Den hermeneutiska teori jag använt mig av kan illustreras av bifogade bild, som beskriver denna teori som ett samspel mellan vad som betecknas som texttolkningens primärfaktorer:

Utifrån dessa faktorer har texten granskats; min position är alltså läsarens. De faktorer jag i första hand har beaktat är författare (Lundberg), verklighet (samtidens samhälle, kyrka), ideologi (teologi, politiska och andra idéströmningar) och tid (perioden 1965-1973). Denna teori ligger som en teoretisk grund och ram.

Som metod har det tolkade materialet så inordnats i vad jag, stipulativt, benämner som ett övergripande och tre underliggande teologiska samhällsmotiv. De har formulerats utifrån en sammanjämkning av tre profana motiv hämtade från Kjell Östbergs bok 68-när allting var i rörelse

och fyra teologiska samhällsmotiv från Per Olof Nissers ovan nämnda avhandling.

Med profan menar jag här världslig i relation till teologisk.

De tre profana motiven redovisas på följande sätt. 1960-talet kan sammanfattas så att många olika strömningar flyter samman: ”en kollektiv social rörelse med en i stora delar gemensam

36 Nisser 2005, s. 22.

37 Nisser 2005.

38 Palm 1998, s. 163.

39 Östberg 2018.

världsbild och med ett syfte att förändra världen”.

Mot detta bakgrundsperspektiv blir tre olika samhällsperspektiv centrala för undersökningen i denna uppsats: 1. globaliseringen och Tredje världen,

2. internationell solidaritet och rättvisa,

och 3. demokrati.

1.Globalt sett levde konflikten öst och väst kvar under perioden 1965-1973. Vietnamkriget som i grunden var ett inbördeskrig och USAs militära inblandning med stöd till regimen i Sydvietnam väckte stort motstånd.

Samtidigt utvecklades konflikten nord och syd, med begrepp som Tredje världen, u-land. Många av västvärldens gamla kolonier hade blivit självständiga och blivit en egen politisk kraft.

2. Den internationella solidariten blev alltmer synlig.

Fördelningen av jordens resurser aktualiserades tydligare. Krav att den rika världen skulle dela med sig av sina resurser växte, medan allt fler länder i Tredje världen avkoloniserades.

En perspektivförskjutning skedde under andra halvan av 1960-talet

inom de etablerade folkrörelserna mot ett solidaritetstänkande. Den visade sig inom fredsrörelsen, inom ungdomsorganisationerna, delar av fackföreningsrörelsen, politiska kvinnoförbund och kyrkorna.

Inom fredsrörelsen hade sedan 1950-talet frågan om atombomben funnits med på agendan.

3.Frågorna om mänskliga rättigheter och demokrati fick allt större betydelse. De svartas roll i Black Power rörelsen och mordet på Martin Luther King i USA 1968 ökade på konflikten mellan svarta och vita.

Även frågan om apartheid i Sydafrika väckte engagemang och motstånd.

Sex teologiska samhällsmotiv presenteras från Nissers avhandling, varav fyra används som metodunderlag i denna uppgift. De sex motiven är: mission, evangelisation, diakoni, ekumenik, arbetsliv, ungdom.

Nisser visar på motioner, som lämnats in till 1958 och 1968 års kyrkomöten, där det påpekas att det behövs en innehållslig förnyelse av psalmer med dessa motiv.

Nisser ser i sin tolkning av motiven att det skett en perspektivförskjutning av dem under efterkrigstiden 1945-1969.

Jag sammanfattar först Nissers utläggning av de sex motiven

40 Östberg 2018, s. 50.

41 Östberg 2018, s. 14.

42 Östberg 2018, s. 79.

43 Östberg 2018, s. 80.

44En Östberg 1968, s. 14.

45 Östberg 2018, s. 14.

46 Östberg 2018, s. 79.

47 Östberg 1968, s 14.

48 Östberg 2018, s. 122.

49 Östberg 2018, s 23.

50 Östberg 2018, s. 23

51 Östberg 2018, s. 63.

52 Berggren 1968, s. 38.

53 Nisser 2005, s 48-74.

54 Nisser 2005, s.45-46.

55 Nisser 2005, s. 48.

i punkten, där perspektivförskjutningen kan utläsas. Därefter motiveras valet av fyra motiv som är relevanta för analysen. De fyra motiven är mission, evangelisation, diakoni och ekumenik.

De två första motiven mission och evangelisation går i varandra menar Nisser. Perspektiv vidgas från ett individuellt synsätt med den enskilda själens frälsning till ett mer holistiskt antropologiskt synsätt med hela människan och hennes livssituation i centrum. Omvärlden får ett tydligare fokus. Allt sammanfattas i shalom (fred, frid) med försoning och enhet i Kristus.

Det tredje är diakoni. Diakonin blev en uppgift för församlingarna inte bara diakoniinstitutionerna. Även här framkommer en helhetssyn på människan samt att diakonin kommer att vidgas och få en politisk och internationell dimension.

Inom det fjärde motivet, ekumeniken, sker också en förskjutning. Under 1960-talet dominerar samhällsfrågorna över de rent ecklesiocentriska frågorna menar Nisser. Han pekar innehållsligt ut fyra områden inom motivet ekumenik: 1. Enhet handlar inte bara om kyrkans enhet utom om hela mänsklighetens.

2. Kyrkans uppgift är att ur ett enhetsperspektiv verka för försoning och upprättelse. 3.

Splittring är en trovärdighetsfråga inför hela världen. 4. Fred, frihet och rättvisa nämns alltmer i det ekumeniska samtalet.

Det femte motivet berör arbetslivet. Det är en kristens människas plikt att arbeta eller gåva att ha ett arbete, ett uttryck för människan som ett Imago Dei, att som Guds medarbetare bidra till skapelseprocessen.

Det sjätte motivet är ungdomen. En speciell tonårs- och ungdomskultur växer fram, där ungdomar söker efter en egen identitet, genom ett funderande kring de stora livsfrågorna. Musiken och protestsången blev också en viktig del i detta. Svenska kyrkans möte med ungdomar framförallt i konfirmandverksamheten, men även annan ungdomsverksamhet. Ingemar Ström, senare biskop i Stockholms stift gav 1966 ett nytt läromedel för just konfirmandverksamheten, Kom och se

, ett material där ungdomars livs och samhällsfrågor kom i fokus i relation till kristen tro.

Dessa tre profana samhällsmotiv hämtade från Östberg och dessa fyra teologiska samhällsmotiv från Nisser bildar underlag för analys och tolkning av de texter som granskas:

Profana samhällsmotiv ur Östberg 68-när allting var i rörelse:

- globalisering,

- internationell solidaritet och rättvisa

-demokratifrågan och frågan om mänskliga rättigheter

56 Nisser 2005, s 49-52.

57 Nisser 2005, s 57.

58 Nisser 2005, s 58-59.

59 Nisser 2005, s. 62-64.

60 Ström 1966.

Teologiska samhällsmotiv ur Nissers avhandling Ett samband att beakta – psalm, psalmbok, samhälle:

- Mission - Evangelisation - Diakoni - Ekumenik

Nissers femte motiv arbetsliv och det sjätte ungdom saknar relevans för analysen av materialet i denna studie. Arbetslivet berörs inte i texterna. När det gäller kopplingen till ungdom har visserligen idén till den andliga visan hos Lundberg sitt ursprung i ungdomskulturen,

men dess text och funktion har ett vidare syfte, att användas för alla åldersgrupper vid olika sammankomster och vid vissa gudstjänster.

Att använda ungdom som motiv i undersökningen blir därför inte relevant.

Ur detta underlag har totalt fyra teologiska samhällsmotiv sammanjämkats: ett övergripande och sedan tre underordnade motiv till dessa. Dessa fyra motiv ingår i analysen av det empiriska materialet, Lundbergs andliga visor. Här följer nu en sammanställning av de teologiska samhällsmotiven, som jag, stipulativt, valt att använda.

Det övergripande motivet är:

- Mer konkret och aktivt kunna tolka Guds närvaro i världen och hos den enskilda människan

De tre underliggande motive är:

- 1. Internationell solidaritet och rättvisa - 2. Fred

- 3. Mänskliga rättigheter

Det valda övergripande motivet pekar mot att det finns en större medvetenhet om att mer konkret och aktivt kunna tolka Guds närvaro i världen och hos den enskilda människan, ett vidgat gudsbegrepp. Detta framgår av sekulariseringsteologins framväxt under efterkrigstiden (se nedan). Tron skall gestaltas i den här världen och inte vara en flykt ifrån den. Per Olof Nisser skriver i avhandlingen att det kan finnas en kritik mot just ett tvårumstänkande som kan dela

61 Lundberg 1965, s. 1.

62 Lundberg 1965, s. 1.

upp och avlägsna Gud från det mänskliga.

. Motivet är också holistiskt och antropocentriskt:

Gudsnärvaron hos den enskilda människan. Detta utifrån att sekulariseringsteologins betoning av en mer inomvärldslig trostolkning och med Nissers tolkning av mission/evangelisationsmotivet, som inte bara handlar om själens frälsning, utan hela människan och hennes livssituation.

Till detta läggs tre underliggande motiv, nummer 1 till 3, som har sin förankring i det övergripande grundmotivet. Det första av dessa tre är 1. internationell solidaritet, rättvisa.

Bakgrunden är den ökade globaliseringen och förståelsen för internationella frågor och mänskliga behov, med andra ord den ökade medvetenheten om omvärlden utanför det egna samhället och nationen, som framkommer både hos Östberg och Nisser. Kyrkornas globala engagemang slår också igenom på Kyrkornas Världsråds möte i Uppsala 1968.

Nisser kopplar också detta till ett vidgat diakonibegrepp: från ett inomkyrkligt begrepp till att handla om internationella samband, som solidaritet och rättvisa.

Det andra motivet är 2. Fred, och hör samman med, som Nisser beskriver utvecklingen, en enad mänsklighet. Den världsvida kyrkan skall verka för försoning och upprättelse i världen.

Detta perspektiv blir studiens utgångspunkt för motivet fred.

Det sista av dessa tre är 3. mänskliga rättigheter. Motiven går i varandra, men jag har ändå valt att lyfta ut mänskliga rättigheter som ett eget motiv för att kunna skilja ut några exempel.

Kampen om demokratin och mänskliga rättigheter syns tydligt på 1960-talet hos medborgarrättsrörelsen i USA och hos apartheidsystemet i Sydafrika. Detta kopplas samman med FNs deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 och särskilt artikel 1 och frågan om människors lika värde.

I fokus kommer frågor om ras, etnicitet och människors lika värde.

Sammanfattningsvis: Teorin är induktiv och hermeneutisk. Den bygger på ett samspel mellan vad som betecknas som texttolkningens primärfaktorer. Utifrån dessa faktorer har texten granskats: författare (Lundberg), verklighet (samtidens samhälle, kyrka), ideologi (teologi, politiska och andra idéströmningar) och tid (perioden 1965–1973).

Som metod har det tolkade materialet så inordnats i vad jag benämner som ett övergripande och tre underliggande motiv (se ovan). De har formulerats utifrån en sammanjämkning av tre profana motiv hämtade från Östberg

och fyra teologiska samhällsmotiv från Nisser.

63 Nisser, Bernskiöld 2014, s. 99.

64 Nisser 2005, s. 49-52.

65 Brohed 2005, s. 270.

66 Nisser2005, s. 57.

67 Nisser 2005, s. 58–59.

68 Nisser 2005, s. 282.

69 Östberg 2018.

70 Nisser 2005.

1.7 Disposition

Först kommer att jag teckna den samhällskontext ur vilken den andliga visan växte fram. Sedan följer en tolkning av Lundbergs egna teologiska tankar från den angivna tidsperioden. Sedan redovisas en analys och tolkning av innehållet i Lundbergs andliga visor. I båda fallen, i tolkningen av Lundbergs teologiska tankar och i analysen av texten används de fyra valda teologiska samhällsmotiven.

I analysen redovisas och sammanfattas de fyra motiven var för sig, Därefter sker en

slutsammanfattning av hela resultatet av analysen. Sedan följer en diskussion, där resultatet från

analysen får möta Lundbergs egna teologiska tankar. Till sist ges en sammanfattning, förslag

på framtida forskningsämnen utifrån uppsatsen samt en epilog.

2 Bakgrund

2.1 Samhällsomvandling, radikalitet, några linjer

I samhället sker stora förändringar under denna tid. Det handlar om processer och strömningar som startade redan i slutet av 1950-talet och som fanns med i samhällsutvecklingen fram till omkring 1980.

Kjell Östberg skriver, att det finns ett tydligt samband mellan samhällsförändringarna, en radikalisering vid denna tid och sociala rörelsers kraft och påverkan,

genom bland annat ekonomiska, demografiska och politiska faktorer. Ekonomiskt föds social oro när botten eller toppen nåtts i en hög eller lågkonjunktur.

Sverige hade en positiv ekonomisk utveckling efter andra världskriget med välfärdsstaten i centrum, men når sin kulmen i slutet av 1960-talet och där oljekrisen 1973 markerar slutet på en lång högkonjunktur.

Demografiskt ökar den sociala aktiviteten i ungdomsvärlden och urbaniseringen påskyndar också processen att göra upp med gamla värderingar.

Urbaniseringen i sig och glesbygdsproblematiken går också hand i hand.

Frihet och konsumism blev centrala begrepp i 1960-talets kulturella revolution.

Nya värderingar blommade upp i början av 1960-talet, som historiskt sett hade anknytning till liberalismen, såsom mänskliga rättigheter och människors lika värde, individuell frihet och motstånd mot en maktfullkomlig stat.

Frågor som debatterades var könsrollerna, sexualfrågan, narkoman och fångvård, kontakten med u-länderna, apartheid.

Kulturarbetare spelade också en avgörande roll för radikaliseringen, såsom författare, skådespelare, vissångare med flera.

Antikommersialism uppstod som en motståndsrörelse mot välfärden och ur den växte med tiden även miljörörelsen fram.

Liberala vindar från början av 1960-talet avlöstes kring 1965 av en vänstervåg

med socialism och vissa kretsar med tankar på revolutionens möjligheter.

I början av 1970-talet förändras samhällsbilden med ökad arbetslöshet, nedläggning av företag och oljekris.

Striden om almarna i Kungsträdgården blev

71 Östberg, 2018, s. 8.

72 Östberg, 2018, s. 8.

73 Östberg 2018, s. 9.

74 Östberg 1968, s. 12.

75 Östberg 2018, s. 9.

76 Östberg 2018, s. 49.

77 Pasture 2004, s. 84.

78 Östberg 2018, s.24.

79 Östberg 2018, s. 24.

80 Östberg 2018, s.54.

81 Östberg 2018, s. 62.

82 Östberg 2018, s. 45.

83 Östberg 2018, s. 80.

84 Östberg 2018, s 90.

också en symbol för en del av miljörörelsen.

Många sociala och politiska reformer kom till under 1970-talet.

En linje går från ett nationellt perspektiv till ett globalt. Fram till 1809 beskrevs Sverige som en nation i geografiska termer. Landområden kunde vinnas eller avträdas. Från 1809 kom den nationella frågan att mer handla om innehållsmässiga aspekter: vad är det som präglar en nation?

Flyttas blicken fram till 1930-talet präglas bilden av nationen av det svenska folkhemmet och den svenska modellen. Socialdemokratins ledare Per Albin Hansson höll 1928 ett tal som beskrev idén om folkhemmet. Det goda hemmet och hushållet blev en förebild för att se ett gott samhällsbygge, som ett hem för hela folket.

1930-talet lade också grunden för den svenska modellen med ”kohandeln” 1933 och Saltsjöbadsavtalet 1938. ”Kohandeln” var en krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och bondeförbundet, där socialdemokraterna för att få igenom sin politik, gav sitt stöd till det svenska jordbruket i form av bättre villkor.

Saltsjöbadsavtalet eller ”Saltsjöbadsandan” innebar att parterna på arbetsmarknadens gavs ett lugn att kunna förhandla fritt utan hot om inblandning från staten med lagstiftande åtgärder.

Den svenska modellens åtgärder inom politiken och på arbetsmarknaden visade på ett samarbetsklimat med kompromisser och överenskommelser. Genom folkhemstanken fördes även utomparlamentariska krafter samman för ett gemensamt ansvar för samhällsbyggandet.

Detta lade grunden för efterkrigstidens Sverige:

Det så kallade efterkrigsprogrammet syftade till full sysselsättning, rättvis fördelning av samhällets överskott och ekonomisk demokrati.⁹²

Under 1960 talet sker en förändring. Perspektivet vidgas och får en global prägel. Nya värderingar tar fäste.

En koncentration på kontakten med Tredje världen och den orättvisa fördelningen av jordens resurser är framträdande.

Frågor om fred och frihet mot maktfullkomliga stater

och mänskliga rättigheter och människors lika värde hamnar i fokus.

Det går inte att sammanfatta 68-epoken utan tanke på internationalisering.

85 Östberg 2018, s. 96.

86 Österg 2018, s. 115.

87 Hedenborg och Kvarnström2015, s. 14.

88 Hedenborg och Kvarnström 2015, s. 276.

89 Hedenborg och Kvarnström 2015, s. 278.

90 Hedenborg och Kvarnström 2015, s. 284.

91 Hedenborg och Kvarnström 2015, s. 287.

92 Hedenborg och Kvarnström, s. 295.

93 Östberg, s. 24.

94 Östberg, s. 79.

95 Östberg 2018, s. 24.

96 Östberg 2018, s. 24.

97 Berggren 2018, s. 19.

2.2 Kyrkornas samhällsengagemang

I samband med bildandet av Kyrkornas världsråd 1948 fick de protestantiska kyrkorna ett sammanhang att uttala sig i sociala frågor.

En ny social diskurs växte fram. Frågor som nedrustning, flyktinghjälp och religionsfrihet fanns på programmet.

Kyrkornas världsråd visade också radikalt motstånd mot rassegregation och apartheid. Martin Luther King blev en symbol.

Kyrkorna anammade också det nya globala perspektivet.

Kyrkornas världsråds möte i Uppsala 1968 med temat ”Se, jag gör allting nytt” Upp 21:5, satte samhällsfrågorna högt upp på agendan.

Det globala perspektivet stod i centrum. En ny syn på ekumenik:

Kyrkans enhet ställdes mot mänsklighetens enhet, men så länge kyrkan inte kunde visa inre enhet var maningen till världslig enhet inte trovärdig. Frågan om politisk, ekonomisk och social rättvisa stod i centrum. Kyrkan hade ett ansvar gentemot världen. Rättvisa gick t o m före fred.

Ungdomar fanns representerade på mötet utan rösträtt. Dessutom fanns det många tillresta ungdomar till Uppsala. Värmlands nation och ”Club 68” blev en samlingsplats, där mötets frågor om social och politisk rättvisa diskuterades från ett ungdoms- eller snarare studentperspektiv. Det var inte frågor om himlen som stod i fokus, utan en revolutionär omvandling av människors sociala villkor här och nu.

Samhällsengagemanget kom också inifrån de kristna kyrkorna. Henrik Berggren skriver i boken 68, att:

Mycket av den kritik som studentvänstern riktade mot rasism, globala orättvisor och rekordårens materialism hade varit i religionens säck innan den kom i politikens påse.¹⁰⁵

Samhällsfrågorna stod i centrum ur ett globalt perspektiv med idéer om solidaritet, rättvisa, fred och demokrati. Teologin blir alltmer inomvärldslig.

2.3 Sekularisering och sekulariseringsteologin

Sekulariseringen präglar 1950 och 1960-talet. Inom kyrkan tolkades detta som avkristning, men sekulariseringen sågs av teologer som Dietrich Bonhoeffer, Friedrich Gogarten och Harvey G

98 Pasture 2004, s. 97.

99 Pasture 2004, s. 98.

100 Pasture 2004, s. 98.

101 Pasture 2004, s. 98.

102 Brohed 2005, s. 270.

103 Brohed 2005, s. 273.

104 Berggren1968, s. 118.

105 Berggren 1968, s. 123.

Cox som en konsekvens av kristendomen och en utmaning att formulera ny kristen teologi.

Bonhoeffer argumenterade bland annat för att kyrkan tog en messiansk roll för att lida med en icke religiös värld.

Särskilt påpekar Gogarten att sekulariseringen är en naturlig konsekvens av den kristna tron.

Den är i sin förlängning en frigörelse från den kristna tron.

Människan har blivit fri och myndig.

För både Bonhoeffer och Gogarten skall tron gestaltas i den här världen och inte vara en flykt från den.

Cox skriver om att göra Kristus synlig för invånarna i den nya moderna sekulära staden.

.

Internationellt har efterkrigstidens immigration till bland annat USA och Europa inneburit en religiös fragmentisering och pluralism.

I Sverige har tre faktorer varit tongivande i sekulariseringen: den lutherska tvåregementsläran, det enhetliga samhället och välfärdsstaten.

Kyrkan och samhälle har funnits sida vid sida i två regementen och inte utgjort varandras motpoler.

Enhetssamhället och ett minimalt utbud av andra religioner än luthersk kristendom fram till de sista årtiondena har också påverkat sekulariseringen.

När det gäller Sverige som välfärdsstat har sannolikt välfärden och en lång tid av fred undergrävt behovet av organiserad religion.

106 Nationalencyklopedin u.o.”sekulariseringsteologi”.

107 Pasture 2004, s. 94.

108 Persson 1971, s. 30.

109 Persson 1971, s. 33.

110 Persson 1971, s 34.

111 Persson 1971, s. 36.

112 Pasture 2004, s. 95.

113 Pasture 2004., s 87-88.

114 Thurfjell 2013, s. 156.

115 Thurfjell 2013, s. 156.

116 Thurfjell 2013, s 157.

117 Tjurfjell 2013, s 157.

3 Lars Åke Lundberg

3.1 Biografi

Lars Åke Lundberg föddes 23 aug 1935 i Vänersborg och dog 22 maj 2020 i Stockholm. Under uppväxten bodde han i Skara och Porjus.

Hans mamma hade en kristen livssyn. Hon lärde honom att be. Musiken kom från pappan.

Yrkesvalet stod mellan att bli präst eller musiker.

Han hade svårt att bestämma sig.

Gymnasieåren tillbringade han vid Fjellstedtska skolan i Uppsala.

Han prästvigdes för Stockholms stift den 18 dec 1960,

men han fortsatte att använda musiken i sitt vuxna liv. Lundberg har själv skrivit hur utanförskap och acceptans för människors olikheter har präglat hans arbete med den andliga visan:

Kristus i de fattiga och gemenskapen med alla (Lundbergs kursivering) människor oavsett härkomst.¹²³

Lundbergs har sin musikaliska bakgrund i bland annat jazzen, ”negro spirituals”, franska trubadurer och väckelsesångerna hos Ann-Lisa Öst, ”Lapp-Lisa” (1889 - 1974),

men även söndagsskolans sånger som ”Jesus älskar alla barnen” och bluesskivor på stenkaka med bland annat Josh White.

Han tog pianolektioner i 10 års åldern och under tonårstiden hade han fokus på den moderna jazzen, såsom Cool jazz och Bebop.

Under studietiden arbetade Lundberg som musiker på restauranger på hotell, Storlien i Jämtland och i Uppsala.

Redan under studietiden i Uppsala kom Lundberg i kontakt med den franske dominikanerpatern och gitarrspelande trubaduren Auguste-Maurice Jean Cocagnac och även Aimé Duval.

De representerar både en jazz och visstil.

Lundberg nämner även den franske trubaduren George Brassen som han kallar sin favorit och som en ”gatans trubadur”.

Lundberg kom redan i 10 års åldern i kontakt med Anna-Lisa Öst (se ovan). Hon kom från Vilhelmina sjöng under artistnamnet ”Lapp-Lisa” andliga väckelsesånger, iförd samedräkt, utan att vara same. På ett möte hos Frälsningsarmén i Skara mötte Lundberg henne efter att själv ha sjungit en sång på

118 Goliatth, ”Vår nyaste präst”, Kyrkporten s. 10.

119Nyberg,”Den jazzälskande fängelseprästen”. Söderhamnskuriren. 2012-02-06.

120 Nyberg, “Den jazzälskande fängelseprästen”. Söderhamnskuriren. 2012-02-06.

121 Lundberg 2007, s. 109.

122 Goliath, ”Vår nyaste präst”, Kyrkporten 5/1960 s. 10.

123 Lundberg 2007, ”Melodier ur tystnad – att finna melodier till Anders Frostenssons texter”, s. 107.

124 Lundberg 2007, ”Melodier ur tystnaden – att finna melodier till Anders Frostenssons texter, s. 105-1118.

125 Lundberg, Frostensson 1969, s. 1971.

126 Lundberg 2007, s. 108-109.

127 Lundberg 2007, s. 113.

128 Lundberg 2007, s 105, 109.

129 Lundberg 1972b s. 48.

130 Lundberg 2007, s. 110.

mötet. Lundberg blev sedan sommarbarn hos ” Lapplisa” under två år och fick vara med på de andliga möten, där hon medverkade. Lundberg sjöng i pausen. Lundberg kallar också henne för en slags ”gatans trubadur”. Budskapet kom nedifrån. Lundberg skriver att ”Lapplisa” företrädde en enkel tro med glädje och hon tog fram de sociala förhållandena.

Intresset för samhällsfrågor syns redan under hans första tid som präst. I Sollentuna församlingsblad, Kyrkporten, nr 5 1961, tar Lundberg upp rättvisefrågan och tillgång till mat.

Uppropet handlar om flyktinghjälp till Hong Kong under dignande julbord:

Vi har många gånger under hösten påmints om nöden utanför vårt lands gränser genom olika hjälpaktioner. Vi känner till fakta. Nöden är fortfarande stor. Låt oss därför i Sollentuna göra denna jul till en överflödets högtid, då det gäller offter för flyktingbarn i HongKong (kursiverat i källa) ¹³³

2009 fick han ta emot en medalj ur konungens hand, åttonde storleken ”för betydelsefulla insatser inom kyrkans sociala och andliga arbete”.

En av de författare som Lundberg samarbetade med, Margareta Melin fick också medalj vid samma tillfälle för sina insatser.

3.2 Teologiska tankar hos Lundberg

Här hämtas teologiska tankar fram hos Lundberg ur det källmaterial, som utgavs under perioden 1965-1973. Ur hans personliga tankar söker jag teologiska perspektiv. Jag har valt att kalla detta teologiska tankar hos Lundberg. Att presentera en färdig teologi hos Lundberg ligger utanför ramen för denna uppsats.

Källmaterialet som används här och i den jämförande diskussionen i kapitel 8 är först och främst andaktsboken Personligt om tro.

Lundberg gav ut boken 1974. I den presenteras korta betraktelser för andlig läsning i vardagen. Han bygger sina reflektioner på innehållet i trosbekännelsen och Fader Vår. Lundberg skriver själv i förordet att materialet till boken är hämtat från artiklar publicerade i Vår kyrka från november 1972 och ett år framåt.

Utöver nämnda andaktsbok används predikoantologin Ung predikan, där två avsnitt är skrivna av

131 Lundberg 2007, s. 113-114.

132 Lundberg 1961, s. 3.

133 Lundberg 1961, s. 3.

134 “Medaljförläningar 2009“.Sveriges Kungahus.

https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedal jforlaningar/medaljforlaningar6juni2009.5.6b0698e911fa8f90058800018306.htmll. Hämtad 2021-03-07.

135 Lundberg 1974.

136 Lundberg 1974, s. 5.

Lundberg.

Utöver detta material används texten på omslagen till LP-skivorna, Mitt ibland oss

, Allt är ditt

och Vi sätter oss ringen.

Det första och övergripande motivet i analysen att mer konkret och aktivt kunna tolka Guds närvaro i världen och hos den enskilda människan finns som ett genomgående drag i boken.

Här kopplas teologi och samtid, samhälle och omvärld samman. Han ger exemplet med Kristi himmelsfärd i boken Personligt om tro.

Den är inte uppåt utan utåt, till världen och människorna.

Han refererar också till vardagliga miljöer utanför kyrkorummet, på tåget,

på cykelturen

ute i naturen eller ett barns första leende vid köksbordet:

För mig hör tro mycket nära ihop med arbetslöshet, svält och fattigdom och ett stråk av stilla glädje och lovsång på tåget en tidig novembermorgon. Det går inte att isolera Gud från livet i övrigt, eftersom Gud är livet.¹⁴⁶

Från det första av de tre angivna underliggande motiven 1. internationell solidaritet, rättvisa hämtas här några exempel från samma bok. Lundberg anlägger en kollektiv syn på tro, en tro som är till för alla, inte bara för mig utan vars syfte är att göra denna värld mänsklig och beboelig för alla.

Lundberg betonar också att alla människor har Gud som skapare och där allt hör samman, människorna och allt skapat, såsom ”luften och lingonriset”.

Exemplet belyser också enheten, allt och alla hör samman. Även den mänskliga kroppen, såsom fötterna.

Han pekar också på vårt ansvar för miljön, energikrisen

och planeringen för kärnkraft. I boken nämns planer på byggande av ett kärnkraftverk i Haninge, i Stockholms södra förorter.

Det andra motivet av de tre underliggande: 2. fred, finns också med i boken. Möjligheten till påverkan finns nu. Det är inte något som människan behöver vänta på:

137 Lundberg 1967b och c.

138 Mitt ibland oss 1969b.

139 Allt är ditt 1970b.

140 Vi sätter oss i ringen 1972b.

141 Lundberg 1974.

142 Lundberg 1974, s. 41.

143 Lundberg 1974, s. 9.

144 Lundberg 1974, s. 81.

145 Lundberg 1974, s. 21.

146 Lundberg 1974, s. 9.

147 Lundberg 1974, s. 12.

148 Lundberg 1974, s. 22.

149 Lundberg 1974, s. 23.

150 Lundberg 1974, s. 50.

151 Lundberg 1974, s. 65.

’Det skall bli frid på vår jord i tusen år’ hörde jag i nyligen i en sång. Men det sas ingenting om att fred och frid blir det inte om man inte vägrar vapen, rustningskostnaderna, skapar social och ekonomisk rättvisa, bekämpar rasismen… Det är vägarna till fred och frihet. Freden måste beröra människorna nu. Det är dem Jesus har lidit, dött och uppstått för.¹⁵²

Det sista motivet 3. mänskliga rättigheter finns också representerat. Han ger exempel på individuell inhemsk och global utsatthet: narkomanen han träffat eller en fängslad präst i Brasilien, som för sin kamp mot diktaturen i landet.

Lundberg är ständigt med i samtiden och hämtar vid flera tillfällen exempel på orättvisor i olika länder, såsom Vietnam, Chile

och Kambodja.

Exemplet från Chile handlar om en dialog mellan en lantarbetare som inte vågar tala och en pedagog. Lundberg lyfter fram en kommentar från denne lantarbetare:

’Förlåt oss, vi borde hålla tyst och låta dig prata. Du är den ende som vet, vi vet ingenting’.¹⁵⁶

I kapitel 8 av uppsatsen förs en jämförande diskussion om resultatet av analysen av de andliga visorna och Lundbergs teologiska tankar.

152 Lundberg 1974, s. 52.

153 Lundberg 1974, s. 39.

154 Lundberg 1974, s. 33.

155 Lundberg 1974, s. 59.

156 Lundberg 1974, s. 33. Lundberg citerar själv ur P. Freires bok Pedagogik åt förtryckta.

4 Andlig visa

4.1 Bakgrund

Visan i sig fick ett uppsving under 1960-talet och blev ett av de uttryck som gav kulturen politisk färg.

Många av visorna som användes hade kopplingar till arbetar- och nykterhetsrörelsen med texter av författare som Dan Andersson, Joe Hill och Ture Nerman.

Spridningen av dessa möjliggjordes genom att försäljningen och spridandet av LP-skivor ökade i samband med att musik framfördes. Visan blev ett medel i den politiska agitationen och fick också globala inslag

Den andliga visan utvecklades i Sverige och inom Svenska kyrkan främst i två kontexter, dels ur den internationella kristna protest och trubadursången och dels ur ungdomars gudstjänstfirande.

Den andliga visan kom både ur ungdomsvärlden och för den.

I Sverige utvecklades den både i något som betecknades som folklig stil, bland annat med den engelske trubaduren Sydney Carter som förebild, och i balladens form med inspiration från amerikanska sångare som Pete Seeger, Joan Baez och Bob Dylan.

Gränserna mellan det sociala och politiska å ena sidan och det kristna budskapet å andra sidan var bortsuddade. Det flöt samman.

Andra stilar som också påverkade den svenska utvecklingen var ”negro spirituals” och gospel, pop och rock. Fransk påverkan kom främst från prästerna A-M. Cocognac och A. Duval (se nedan).

I den andra kontexten ur ungdomars gudstjänstfirande fanns en liknande trend. Den så kallade sekulariseringsteologin (se ovan) fanns med som en bakgrundsfaktor. I denna miljö tolkades sekulariseringsteologin både som ett närmande mellan Gud och världen och en uppgörelse med kyrkans förmyndarskap över samhälle och individ. I gudstjänstsammanhang sammanflöt profana och andliga världar, sociala och politiska frågor gick hand i hand med kyrkans budskap, att kyrkan skulle verka i världen för bland fred och rättvisa.

Sammanfattningsvis växte den andliga visan framförallt fram i ett kyrkligt behov att möta ungdomarna där de befann sig

och hade mer karaktär av detta än en ren protestsång.

Intresset att arbeta med andliga visor

ökade under 1970-talet bland kyrkomusiker.

157 Östberg 2018, s. 67.

158 Östberg 2018, s. 67.

159 Nisser 2005, s 215.

160 Nisser 2005, s. 217.

161 Nisser 2005, s. 217.

162 Nisser 2005, s. 217.

163 Nisser 2005, s. 218.

164 Nisser 2005, s. 219.

165 Nisser 2005, s. 219.

166 Herresthal 1997, s. 86.

4.2 Andlig visa hos Lundberg

Hos Lundberg är det tydligt att den andliga visan först och främst är knuten till gudstjänst och andakt. Med Lars Åke Lundberg och skolprästen Ragnar Wittgren växte en ny gudstjänstform fram i Gustav Vasa kyrka i Stockholm. Mellan åren och 1966 -1972 prövades nya temamässor, särskilt midnattsmässor, titulerade ”mässa i jazzrytm”.

Karaktäristiskt för den andliga visan menar Lundberg är att den berör mottagaren rent instrumentellt i nuet med sin text och sin musikstil. Därför kan uttrycket växla över tid. Äldre texter och stilar levandegör inte alltid Jesus utan saknar kontakt med nutiden.

Den andliga visan menar Lundberg har en kort livstid, tänkt just att vara en ”kort tids väckelsesång”.

Att visorna har kommit till i ett ungdomssammanhang medger Lundberg, men han påpekar att den andliga visans betydelse för alla människor.

Målgruppen är inte bara ungdomar utan alla.

4.3 Hur den andliga visan skapas

Här följer en beskrivning av hur melodin kommer till en text enligt Lundbergs egen beskrivning. Han pekar på den ”tysta kunskapen” som en viktig del i skapandet till skillnad från

”påståendekunskap”, som gör att människan glömmer bort sin förmåga till att erfara beskriva och reflektera.

Den “tysta kunskapen” blir som en skapande process i en inre tystnad.

Lundberg säger att då är man i sitt esse. I det tillståndet betyder den teoretiska kunskapen mindre. Den finns där, men stör inte.

Lundberg beskriver själv att melodin till visan Guds kärlek är som stranden och som gräset, kom till efter en simtur i Östergötland.

Lundberg kommenterar själv sitt urval av texter på följande sätt på skivomslaget till LPn Allt är ditt:

Jag skriver inga texter till sångerna. Hittar jag en text, som hjälper mig, som lär mig något, som gör mig glad, blir det en melodi, därför att jag så gärna vill sjunga den text jag tycker om. Och därför vill jag dela med mig av den erfarenhet som en text ger mig. Sångtexterna är en slags personliga erfarenheter för mig. Orden hjälper mig att se Guds rike i världen nu.¹⁷³

Innehållet är avgörande för Lundbergs val av texter och det som gör det möjligt att en ny melodi kommer till.

167 Nisser 2005, s. 218.

168 Lundberg, Lars Åke 1972a, s. 8.

169 Lundberg 1967, s. 12.

170 Lundberg 1969, s. 4.

171 Lundberg 2007, s .115-117.

172 Lundberg 2007, s. 116.

173 Allt är ditt 1970b.

4.4 Samarbeten med författare

Två textförfattare som Lundberg särskilt haft ett samarbete med är Anders Frostensson och Margareta Melin. Med Anders Frostensson blev det ett samspel, en ömsesidighet. Anders Frostensson kontaktade Lundberg för att få texter tonsatta. Lundberg skriver att han ibland behövde texter med skilda tema till gudstjänsterna i jazzton i Gustav Vasa kyrka i Stockholm.

Lundberg nämner att det fanns ett gemensamt inre emellan dem, som de aldrig talade om, men det fanns. Frostensson kom från en isolerad trakt mellan Skåne och Småland och skickades i ungdomen till läroverk, ett uppbrott och ett nytt främmande sammanhang, i likhet med Lundbergs bakgrund från vildmarken kring Porjus i Lappland. De delade ett utanförskap i arbetet med text och musik. Lundberg och Frostensson träffades dock sällan.

Lundberg tonsatte många texter av författaren Margareta Melin.

Melin och Lundberg hade träffats i gemensamma teologistudier i Uppsala i början på 1960-talet. Margareta skrev texter för barn och skickade materialet till Lundberg för tonsättning. Hon hade påverkats av hans lekfulla sätt att spela gitarr och okonstlade sätt att sjunga.

Det tydligaste avtrycket av deras samarbete är skivan och sånghäftet Vi sätter oss i ringen från 1972.

Här finns också ett barnperspektiv, som bidrog till Lundbergs texturval.

4.5 Visans innehåll

Innehållsmässigt finns det två typer av andlig visa, bibelvisor, som bygger på olika bibeltexter och andliga visor som tar sin utgångspunkt i nusituationen.

Visorna får därför olika karaktär.

För att ett nyskapande skall ske innehållsmässigt krävs enligt Lundberg att Jesu ord och handling möter just nusituationen.

Profana samtida sånger som protestsånger har varit förebildande menar författarna till Gudstjänst för människan,

där en av medförfattarna är Lars Åke Lundberg. Att använda ett äldre språkbruk kan skapa en känsla av utanförskap och ett vi- och-dom tänkande.

Språket i gudstjänsten måste ständigt förnyas och anpassas i tiden menar Lundberg, annars får inte

174 Lundberg 2007, s. 106.

175Melin, ”Texten blev psalm”, https://melinmargareta,wordpress.com. (hämtad 2020-10-31).

176 Melin ”Texten som blev psalm”. ”, https://melinmargareta,wordpress.com. (hämtad 2020-10-31).

177 Vi sätter oss i ringen 1972b.

178 Lundberg, Ingeborg, Lundberg, Lars Åke , Wittgren, Ragnar 1972, s. 88-89.

179 Lundberg, Lars Åke 1972b, s. 47.

180 Lundberg, Ingeborg, Lundberg Lars Åke , Wittgren, Ragnar 1972, s. 87.

181 Lundberg, Ingeborg, Lundberg Lars Åke, Wittgren Ragnar 1972, s. 87.