Här presenteras några övergripande iakktagelser som spänner över de fyra motiven. Hur framställs karaktären av andlig visa i materialet? Lundbergs definition av andlig visa är som tidigare redovisats:
Andliga visor – begrepp som förekommer i t.ex. Efesierbrevet 5:19 – betyder alltså sådana visor som anden ingivit. Och det Anden inger är inte vad som helst utan bestämt knutet till Jesus och budskapet om honom. […] Det andra är att Anden talar i nusituationen.264
262 Mitt ibland oss 1969a, s. 36.
263 Mitt ibland oss 1969a, s. 26.
264 Lundberg Ingeborg, Lundberg Lars Åke , Wittgren, Ragnar 1972, s. 86.
Med Lundbergs definitionen karaktäriseras den andliga visan av att dess tempus är presens och att den springer fram ur det av Anden genomlysta nuet, skapad ur nuet för nuet.
Det finns några exempel ur analysen där dåtida sammanhang har transponerats till nutida. I visan Storstadspsalm265 syns det tydligt: då, när Jesus bar sitt kors och så gör han det än idag.
På samma sätt har en översättning från dåtid till nutid gjorts i visan Jag behövde en nästa. Här finns en referens till Jesu ord i Matt 25:31-46. Bibelcitatet har i visan omtolkats till människors nöd i den nutida världen.
265 Allt är ditt 1970a, s. 6–7.
7 Resultat av analysen
Uppgiften var att i studien av de urval av andliga visor som Lars Åke Lundberg tonsatt/översatt försöka besvara följande frågeställning:
- Vilka teologiska samhällsmotiv framkommer i det urval av andliga visor, där Lundberg medverkat som översättare /tonsättare?
Teorin är induktiv och hermeneutisk. Den bygger på ett samspel mellan vad som betecknas som texttolkningens primäfaktorer. Utifrån dessa faktorer har texten granskats: författare (Lundberg), verklighet (samtidens samhälle, kyrka), ideologi (teologi, politiska och andra idéströmningar) och tid (perioden 1965–1973). Denna teori ligger som en teoretisk grund och ram.
Som metod har texterna sedan tolkats med hjälp av fyra olika teologiska samhällsmotiv som jag, stipulativt, valt för denna uppsats. De har formulerats utifrån en sammanjämkning av tre profana motiv hämtade från Kjell Östbergs bok 68-när allting var i rörelse266 och fyra teologiska samhällsmotiv från Per Olof Nissers avhandling Ett samband att beakta – psalm, psalmbok, samhälle.267
Det först av motiven är övergripande.
- Mer konkret och aktivt kunna tolka Guds närvaro i världen och hos den enskilda människan.
-
Och sedan följer tre underliggande motiv:
- 1. Internationell solidaritet, rättvisa - 2. Fred
- 3. Mänskliga rättigheter
Ur det övergripande motivet att mer konkret och aktivt kunna tolka Guds närvaro i världen och hos den enskilda människan framkommer en immanent gudsbild. I världen är det en närvarande, aktivt kontaktsökande och handlande Gud. En Gud som har sitt uppdrag i världen och mänskligheten, som inte valt att bo bland änglar. Det är en Gud som uppenbarar sig i staden, där människor rör sig och vill nå den stressade nutidsmänniskan mitt i gatans brus. Närvaron av en Gud syns också i naturen: i blomman, i vinden, i gräset och på stranden. Det är också en
266 Östberg 2018.
267 Nisser 2005.
närvarande Gud hos den enskilda människan. Det finns en inkluderande människosyn, ingen är glömd av Gud. Det är en Gud som har tid och som ger trygghet. Barnperspektivet är framträdande med modern med babyn i sin famn och med ett himmelrike som öppnar sig för dem som är små. Ibland framskymtar också en helhetssyn på människan, där kroppen hamnar i fokus. Sånger med tack för kroppens olika delar finns med i materialet, alltifrån fingrar till stjärt. 268
Gud uppenbarar sig också i texterna direkt eller indirekt, som Kristus själv, eller indirekt genom medmänniskan.
I det första av de tre underliggande motiven internationell solidaritet, rättvisa, lyser en global medvetenhet igenom i materialet som sträcker sig utanför den egna vardagen. Barnperspektiv finns med att Gud är allas pappa och jorden är vårt bo, hem. Hela världen är människans angelägenhet. Med detta följer människans ansvar att kunna skilja mellan gott och ont och hela den världsvida kyrkan, som också blir medvetandegjord om sitt uppdrag och ansvar.
Människans basala behov kommer i fokus, mat, kläder och ett hem. Flera av visorna speglar detta ur ett barnperspektiv. Det handlar om en solidarisk och rättvisare fördelning av jordens resurser. Orättvisan och nöden personifieras i Kristus. Som en konsekvens av detta måste kyrkan lämna sin trygga tillvaro och agera i världen. En medvetenhet om ett vidgat perspektiv utanför det globala, utanför rum och tid finns också i materialet. Människan som en del av något större, av hela universum och ett futuristiskt perspektiv: vad som händer i framtiden om människan inte tar sitt ansvar.
Det andra underliggande motivet, fred, är också immanent. Det handlar om fred på jorden här och nu. Texterna andas dröm och hopp om fred, samtidigt måste det till engagemang och kamp för fred. Freden kommer inte av sig själv. Fredsbudskapet tecknas också ur barnperspektiv att vara vän med alla på jorden.
Mänskliga rättigheter, det tredje motivet, sammanfattar tydligt människors lika värde, oavsett ras eller etnicitet. Alla människor är inkluderade på samma villkor. Det får som konsekvens att alla har samma rätt att få sina behov tillgodosedda
Några övergripande iakttagelser gjordes också. Med Lundbergs definitionen karaktäriseras den andliga visan av att dess tempus är presens och att den springer fram ur det av Anden genomlysta nuet, skapad ur nuet för nuet. Några exempel från visorna visar hur budskapet transponerats från biblisk tid till nutid.
Ur analysen av materialet framträder en immanent Gudsbild, en närvarande och aktiv Gud, som vill visa sin närvaro i världen och kommunicera med människan i vardagen, där hon befinner
268 Vi sätter oss i ringen 1972a, s. 4-7.
sig, i staden, i naturen. Bilden av en Gud, som är inkluderande, en Gud som har tid att lyssna och ger trygghet. Analysen visar också på en Gud, som gett människan i uppdrag att samverka med andra för att kunna tillgodose varje människas behov av ett värdigt liv. Det inbegriper internationell solidaritet, rättvisa med jämnare fördelning av jordens resurser. Det innebär också att drömmen och hoppet om fred mellan människor infrias. Att kämpa för mänskliga rättigheter, människors lika värde oavsett ras och etnicitet är också en samverksuppgift mellan Gud och med varje enskild människa och tillsammans med andra. Biblisk tid och nutid möts visan.
8 Diskussion: En jämförelse mellan visornas och Lundbergs teologiska tankar
Här följer ett kapitel, där resultatet av analysen av visorna jämförs med Lundbergs teologiska tankar under den aktuella perioden 1965-1973. Jag utgår alltså från Lundbergs personliga tankar för att hitta teologiska perspektiv och har kallat detta Lundbergs teologiska tankar. Syftet med jämförelsen är att undersöka vilka eventuella samband som kan finnas mellan analysen och Lundbergs egen teologi. Syftet är också att hitta stöd för analysen direkt hos Lundberg själv.
Jämförelsen kommer att göras utifrån motiven i tur och ordning. Det övergripande motivet att mer konkret och aktivt tolka Guds närvaro i världen och hos den enskilda människan.
Analysen påvisade en aktivt immanent Gud, verksam i vardagen. Lundberg skriver själv att det inte är i det stora och märkvärdiga Gud visar sig utan i det vardagligt enkla.269
Bönens plats är inte heller någon liten ”vrå”, utan mitt i vardagen, på väg till jobbet, i affären eller på bussen.270 Andligt och jordiskt går inte att särskilja.271 Han kommenterar själv visan Ej i stjärnehimlen, att Gud finns just i mänskovimlet. Lundberg skriver
Behöver vi verkligen betona Guds upphöjdhet? Själv vill jag tala om Gud mitt i livet.272
Lundberg pekar vidare på något som skulle kunna hänföras till sekulariseringsteologin, när citatet fortsätter
Och för mig blir det en befrielse, när jag för några år sedan läste den tyske prästen Dietrich Bonhoeffers ord: ‘Jag skulle vilja tala om Gud inte vid gränserna utan i medelpunkten … (Lundbergs egna avbrott) … inte samband med skuld och död, utan livet och dess gåvor...
(Lundbergs avbrott igen) Gud är hinsides mitt i vårt liv’.273
Lundberg menar att vi måste våga gå över gränserna. Människans rädsla och tröghet får inte hindra henne till av vara gränsöverskridare och se sin nästa.274
Lundberg beskriver också tron som det personliga gudsmötet. Det är inte kyrkans tro, utan hur jag upplever kyrkans tro.275
Naturen fanns också med som i analysen med bilder av Guds kärlek som stranden, gräset, vinden och blomman. Lundberg beskriver sitt eget gudsmöte med liknande termer:
269 Lundberg 1974, s. 38.
270 Lundberg 1974, s. 67.
271 Lundberg 1974, s. 82.
272 Lundberg 1974, s. 70.
273 Lundberg 1974, s. 70.
274 Lundberg 1967c, s. 55.
275 Lundberg 1974, s 10.
I morse hade jag ett samtal med honom, när jag gick på Lyckebovägen. {…] Jag tog stigen ned mot Lyckebosjön och stannade en stund vid stranden. Såg på vattnet och vassen och bergen på andra sidan sjön. Det går så lätt att tala med honom ibland: ‘Du är Messias, den levande Gudens son’. Jag ville bara berätta det.276
Människans personliga möte med Gud får också konsekvenser för människans ansvar i världen. I exemplet med visan Mellan speglar framkom i analysen att människan måste lämna sig själv för att uppnå Gud:
Nära oss är du Herre och väntar att vi lämnar oss själva för att finna, finna dig. 277
Lundberg kommenterar sångtexten på ett litet annat sätt. Han betonar inte upptäckten av själva gudsmötet utan påpekar att människan måste komma ur sig själv, för att lyfta blicken inför världens nöd. Lundberg hänvisar till den helige Franciskus bön, att den som ger ut, han får ta emot, den som glömmer sig själv, finner sig själv.278 Detta är ett viktigt tema, som ständigt återkommer hos Lundberg, blicken och ansvaret för medmänniskan. Han betonar det horisontella. Han ger exemplet med Kristi himmelsfärd. Den är inte uppåt utan utåt, till världen och människorna.279
Lundberg anlägger en kollektiv syn på tro, i den meningen att den är en tro som är till för alla, inte bara för mig utan vars syfte är att göra denna värld mänsklig och beboelig för alla.280 Lundberg betonar också att alla människor har Gud som skapare och där allt hör samman, människorna och allt skapat, såsom ”luften och lingonriset”.281 Exemplet belyser också enheten, allt och alla hör samman. Att också själv bli medvetandegjord, att inför sig själv betona det goda istället för det onda påpekar Lundberg i en kommentar på skivomslaget till LP-skivan Mitt ibland oss.282 Han refererar till visan Himlen är röd, att se sammanhangen utanför sin egen vardag. Han gör också en direkt koppling till mordet på Martin Luther King i texten på skivomslaget och Martin Luther Kings ofta citerade uttryck: Jag har en dröm. Lundberg kommer spontant på sig själva att dessa ord passar väl till texten i visan just i stunden, när han författade texten till skivomslaget. Lundberg skriver att vi inte ens ser att människor offrar sig för fred och rättvisa.
Lundbergs kollektiva syn på tron får också konsekvenser för det första av de tre underliggande motiven: internationell solidaritet, rättvisa. Det finns flera exempel hos Lundberg. Han pekar
276 Lundberg 1974, s. 34.
277 Mitt ibland oss 1969 a, s.37.
278 Allt är ditt 1970.
279 Lundberg 1974, s. 41.
280 Lundberg 1974, s. 12.
281 Lundberg 1974, s. 22.
282 Mitt ibland oss 1969b.
på orättvisor och fördelningen av världens resurser. Texten i visan Halva världen svälter, halva är för mätt, där det frågas i texten:
Vilken sida står du? Här, där mittemellan, ingenstans. 283
Lundberg hänvisar till originaltexten av Pete Seeger “Which side are you on”.284 Lundberg kopplar själv samman texten med arbetet på Kyrkornas Världsråds fjärde generalförsamling i Uppsala 1968, där sektion III tog upp kyrkornas roll i den sociala och ekonomiska utvecklingen.
Det handlar om nya samhällsstrukturer och social rättvisa och modet att möta och gå in i framtiden. Kristus kallar på de kristna, som har ett ansvar att ta del av detta. 285 Generalförsamlingen konstaterade att rättvisa till och med går före fred.286 Frågan om Tredje världen, u-länderna kan bli en fråga för de intresserade, men egentligen berör den alla. 287 Lundberg uttrycker att människan måste ta ställning, när hon hamnar i valsituationer. Lundberg skriver:
Men vad jag känner motvilja mot är missbruket av att överlåta till Gud. Det kan blir trons bekväma ursäkt att inte ta itu med konflikter och besvärliga valsituationer. Det kan bli ett bekvämt sätt att inte behöva sätta sig in i t.ex. politiska förhållanden eller skaffa sig en bild av de ekonomiska faktorer som gör att människor stressas sönder eller döms till livslång svält.288
Lundberg pekar på försoning och förlåtelse, så att människan kan slippa fly från skuldfrågan genom att istället vända sig i tro till Jesus.289 I vistexterna framkommer att Kristus finns bakom medmänniskan, nästan och hennes nöd och behov, t ex i Jag behövde en nästa.290 Lundberg skriver i ett sammanhang om inlevelse, att känna igen Kristus och att världens nöd och hat sammanfattas i Kristus291. Lundberg kommenterar texten på följande sätt på omslaget till LP-skivan Mitt ibland oss.292Hans tanke är inte unik, men tidstypisk:
Det är Jesus som ropar ut sin nöd från bilder om nöden i världen, från statistiska rapporter om hunger – men också från den nöd som aldrig fick någon bild och aldrig kom med i någon rapport. Ibland säger vi åt honom: - Du får skylla dig själv, att du har det som du har det. För att vara av med honom. Men om han betyder något för oss, då måste det ju vara fel att avvisa
283 Mitt ibland oss 1969a, s. 25.
284 Lundberg 1974, s. 96.
285 Mitt ibland oss 1969.
286 Brohed 2005, s. 273.
287 Lundberg 1974, s 94.
288 Lundberg 1974, s. 80.
289 Lundberg 1974, s. 92.
290 Mitt ibland oss 1969a, s. 26.
291 Lundberg 1974, s. 32.
292 Mitt ibland oss 1969b
honom. Vi kommer inte ifrån att ha sa – Vadhelst ni har gjort en av mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig, Matt 25... (Matt texten citerad så).293
I antologin Ung predikan skriver Lundberg i ett predikoutkast för första advent var Guds rike går att finna:
Hans rike är inte av denna värld. Men det finns i världen, i människor, som är villiga att tjäna honom och älska sin nästa.294
Gud och Gudsrikets immanens framkommer i citatet. Lundbergs kursivering av prepositionen
”i” förstärker detta. Lundbergs tolkning är att gudsnärvaron och Guds rike finns i nästan, i medmänniskan genom Kristus.
Lundberg tar också upp det andra underliggande motivet, fred. I texten Uppstånden är du!
från analysen betonas hur lönlönst det är att med krigiska medel uppnå fred:
Jag tror inte mer att vapen kan hjälpa. Raketer ska rosta sönder och tanks bli till järnskrot.295
Han tar upp liknande tankar i Personligt om tro kampen att inte tröttna på att kämpa emot kapprustningen296. Samtidigt är han medveten om Guds närvaro:
Du Gud vet ju namnen på var och en som av samma makt dödats och torterats i Vietnam och Kambodja. Herre du ser hur långt maktberusningen kan leda båda i öst och väst. Vi ropar till dig i detta virvarr och ber dig för alla dem som genom maktmissbruk kommer i kläm.297
När det gäller det tredje motivet om mänskliga rättigheter finns flera exempel från analyse nav materialet som från textrefrängen till visan Jag behövde en nästa,
Och din och ras och ditt namn gör detsamma var du där.298
Lundberg ger egna exempel på global utsatthet och kampen för mänskliga rättigheter: en fängslad präst i Brasilien, som för sin kamp mot diktaturen i landet.299 För Lundberg är också människor lika värda, oavsett politisk eller ideologisk tillhörighet. Han hänvisar till att inför Kristus är vi lika och skriver:
Människan är Guds barn, skapad till hans avbild och måste därför respekteras som sådan.
Någon gång måste någon påminna oss, att även om det finns politiska och ideologiska skillnader mellan oss, så är ryssarna våra bröder, är kineserna våra bröder; och någon gång
293 Mitt ibland oss 1969b.
294 Lundberg 1967, s. 10.
295 Lundberg, Ingeborg, Lundberg, Lars Åke och Wittgren, Ragnar 1972, s. 147.
296 Lundberg 1974, s. 20.
297 Lundberg 1974, s 59.
298 Mitt ibland oss 1969a, s. 26.
299 Lundberg 1974, s. 39.
måste vi sätta oss vid brodergemenskapens bord. Men i Kristus finns varken man eller kvinna.
I Kristus finns varken kommunist eller kapitalist. I Kristus finns, på ett eller annat sätt, varken slav eller fri. Vi är alla ett i Kristus.300
Citatet sammanfattas med koppling till 1 Kor 12:13:
Med en och samma Ande har vi alla döpts att höra till en och samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria och alla har vi fått en och samma ande att dricka ur.301
Analysen visade att barnperspektivet finns med som underström genom alla de fyra valda motiven. Han beskriver människans gudsrelation som barnet till sin pappa. Han gör Gud jordnära på samma nivå som människan: Han skriver om att be Fader Vår och ske din vilja, så följer tanken om underkastelse under Guds vilja, “precis som Gud vore någon upphöjd auktoritet”.302 Tituleras Gud med ”pappa” sänder det signaler om förtroende istället för underkastelse.303
I kommentaren till sången Vi sätter oss i ringen och strofen “...för Gud är allas pappa”304 skriver Lundberg, som tidigare redan redovisats i analysen:
Gud är bättre än den bästa pappa. Och har man ingen pappa, så har man ändå en.305
Som tidigare nämnts i analysen finns också bilden av en mor representerad hos Lundberg, som i visan Som fågeln i sitt bo:
Jag är hos dej min Gud som babyn hos sin mamma.306
Barnen som de minsta människorna är också framträdande hos Lundberg:
Trafiken var tät strax före åtta på morgonen på Stockholmsvägen. Snösörjan stänkte kring bilarna på väg in till stan. Längst ut på vägkanten nästan nere i diket gick barnen på väg till skolan. Deras otrygga skolväg. Man kan inte tala med varandra. Man kan inte uppleva något, bara se till att man klarar sig. En bil är starkare än ett barn. Femtio hästkrafter är mer än ett barns krafter. Därefter har bilarna rätt till vägen. Så är det. Det här är ingen bild med andlig tillämpning om livets väg eller något sådant. Så här är det på Stockholmsvägen i Vendelsö. De svaga får gå åt sidan. Så är det på många håll.307
En enkel vardaglig bild framskriven av Lundberg på ett rättframt sätt, som har sitt tydliga budskap, att värna om de små.
300 Mitt ibland oss 1969b.
301 Bibel 2000.
302 Lundberg 1974, s. 68.
303 Lundberg 1974, s. 68.
304 Vi sätter oss i ringen 1972a.
305 Vi sätter oss i ringen 1972b.
306 Vi sätter oss i ringen 1972a, s. 10–11.
307 Lundberg 1974, s. 28.
En ansats till en sammanfattande tolkning av kapitlet: Analysen av visorna och Lundbergs teologi ger en samstämmig bild. Gudsbilden är immanent. Gud är närvarande i världen och hos den enskilda människan. Tron är personlig och samtidigt har människan ett ansvar utanför sig själv och sitt, mot samhället och världen. Gudstron uppmanar till handling, när världen ser ut som den gör med dess brister, när behoven finns som solidaritet, rättvisa, fred, och mänskliga rättigheter. Barnperspektivet som finns med i analysen sammanfaller väl med hans egen teologi.
9 Sammanfattning
Urvalet av de andliga visorna hos Lundberg har ett budskap i som speglar tidsandan 1965-1973.
Det är en teologi som är väl förankrad i det dåtida samhället och världen och speglar också tydligt den radikalitet och globalisering som ägde rum under perioden.
Ur analysen av materialet framträder en immanent gudsbild, en närvarande och aktiv Gud, som vill visa sin närvaro i världen och kommunicera med människan i vardagen, där hon befinner sig, i staden, i naturen. Bilden av en Gud som är inkluderande, en Gud som har tid att lyssna och ger trygghet. Analysen visar också på en Gud som är beroende av att globalt samverka med den enskilda människan, dock tillsammans med andra människor, för att kunna tillgodose varje människas behov av ett värdigt liv. Det inbegriper internationell solidaritet, rättvisa med jämnare fördelning av jordens resurser. Det innebär också att drömmen och hoppet om fred mellan människor infrias. Att kämpa för mänskliga rättigheter, människors lika värde oavsett ras och etnicitet är också en samverksuppgift mellan Gud och med varje enskild människa.
Analysen av visorna och Lundbergs teologi visar på en samstämmighet: en Gud, som är närvarande i världen och hos den enskilda människan. Tron är personlig och samtidigt visar den på att människan har ett ansvar inför det globala såsom solidaritet, rättvisa, fred, och mänskliga rättigheter. Barnperspektivet finns också med och överensstämmer med hans egna teologiska tankar.
Det framkommer också av textinnehållet i visorna hos Lundberg att det finns en samstämmighet mellan den samhällstillvända teologin i visorna och den teologi som presenterades på Kyrkornas världsråds möte 1968 och i sekulariseringsteologin.
Lundbergs urval av texter och hans engagemang till att tonsätt/översätta kan
Lundbergs urval av texter och hans engagemang till att tonsätt/översätta kan