Konkreta exempel på jämställdhetsarbete

I den här kategorin berättar intervjupersonerna om det konkreta arbete som bedrivs på skolan. På person A:s skola förekommer både pedagogiskt jämställdhetsarbete och sådant som är mer projektbetonat. Till exempel menar A att genusfrågorna lyfts väldigt mycket i ämnet

livskunskap och hälsa. Här förs diskussioner och ofta inleds lektionerna med värderingsövningar. I undervisningen används tidningar, filmklipp, skönlitteratur, samtal och diskussion för att belysa jämställdhetsfrågor.

På skolan arbetar man också aktivt med att försöka få fler flickor till de tekniska

programmen. En insats man har gjort på grund av könsuppdelningen är att under en period slå ihop flickor och pojkar, som går könssegregerade program, i svenskundervisningen. Under den här perioden har man bokcirkelarbete och för diskussioner som har med manligt och kvinnligt att göra.

På skolan finns också en elevgrupp tjejer som har startat en jämställdhetsgrupp på eget initiativ. Gruppen handleds av en lärare och har bland annat anordnat verksamhet på internationella kvinnodagen – en halvdag för eleverna i årskurs ett. Gruppen höll i

värderingsövningar, föreläsningar osv. Person A menar att det är viktigt att ta tag i engagerade elever.

På skolan har man delat ut boken Med uppenbar känsla för stil av Stephan Mendel-Enk till alla pedagoger på en av skolans avdelningar. Boken diskuterar och problematiserar den bild av manlighet som finns idag.

På person B:s skola har man en jämställdhetsgrupp med både lärare, övrig personal och elever. Man har också haft en aktiv jämställdhetsgrupp bland eleverna som sysslade med att undersöka sexuella trakasserier. Även den så kallade jämställdhetstimmen är numera nedlagd. Den innebar att alla en viss dag en viss timme skulle jobba med jämställdhet oavsett ämne, vilket kunde vara en stor utmaning i vissa ämnen, menar B. I övrigt har skolan haft speciella tillfällen

med utbildning i genusfrågor både för lärare och elever. Till exempel har man anordnat föredrag eller teaterpjäser som anknutit till ämnet.

Person C har på sin skola en för eleverna valbar kurs om genus, jämställdhet och sex och samlevnad, som går ut på att få eleverna att reflektera, diskutera och tänka kritiskt. Man jobbar till exempel med attityder kring manlig och kvinnlig homosexualitet. På internationella kvinnodagen erbjuder eleverna i genuskursen ett program till skolans lärare. Det går ut på att eleverna kommer ut och håller i lärarnas lektioner. De har värderingsövningar, visar filmer och utställningar samt gör undersökningar och bjuder in föreläsare som pratar om feminism.

På skolan håller några tjejer på med ett projektarbete där de leder yngre tjejer utifrån ett

tjejgruppsmaterial. Projektet handleds av lärare och sker i samarbete med ungdomsmottagningen. Vidare har man ett projekt i biblioteket – en hylla med litteratur kring jämställdhet, genus, mångfald, sex och samlevnad och integration.

När det gäller det pedagogiska arbetet i ämnena menar C att man på olika sätt lyfter frågorna kring genus och för diskussioner kring det. I samhällskunskapen har man arbetat tematiskt med manligt och kvinnligt. I övrigt har personalen på skolan under en studiedag om likabehandling fått göra värderingsövningar och diskuterat frågor kring genus och sexuell läggning.

Skolan person D jobbar på har en jämställdhetsgrupp med både elever och lärare. Skolans jämställdhetsansvarige är ordförande och bestående medlem medan övriga byts ut över tid. Gruppen har inte haft något möte under den senaste terminen, men har tidigare utarbetat en jämställdhetsplan och har dessutom tillgång till en utbildad genuspedagog.

Den åttonde mars anordnar man en jämställdhetsdag för ettorna. Förra gången utgick man från en film för att sedan följa upp med diskussioner utifrån den. Nästa gång kommer en

föredragshållare som jobbar med att titta på reklam utifrån ett jämställdhetsperspektiv. D påpekar att det också bedrivs jämställdhetsarbete i klassrummen beroende på ämne. Personalen på skolan tar del av aktuella enkäter för att få kunskap om elevernas inställningar och problem. Med anledning av den ohälsa som finns bland elever, särskilt tjejer, och som visat sig i enkäter, har man på skolan utökat kuratorstödet.

Person E har varit med och startat upp en jämställdhetsgrupp för två veckor sedan, tidigare fanns det ingen på skolan. Gruppen håller på att utforma en likabehandlingsplan. E brukar gå på jämställdhetskonferenser och tar upp och diskuterar jämställdhetsproblem med sina elever.

Person F är med i en nystartad jämställdhetsgrupp och vet inte så mycket om vilket arbete som gjorts tidigare på skolan. Vad jämställdhetsgruppen ska göra härnäst är att kartlägga vilka

problem som finns på skolan genom en enkätundersökning. Enkäten kommer att beröra frågor om kränkningar och trygghet och man kommer också att undersöka huruvida alla kommer till tals i undervisningen. F tror att varje lärare jobbar med jämställdhet på sitt eget sätt. I F:s egen

undervisning tar F upp kvinnor och mäns roller och hur synen på kön förändras. Detta kan t.ex. ske när F tillsammans med sina elever tittar på reklamens språk och bilder.

För att motverka att flickorna ska behöva arbeta allt för mycket i hemmet har man på skolan tagit upp denna problematik med föräldrarna på föräldramöten.

Person G har varit med i en jämställdhetsgrupp som bestått av elever och lärare, men som nu ligger nere p.g.a. tidsbrist och att de engagerade eleverna slutat. G fungerar dock fortfarande som jämställdhetsrepresentant på skolan och är den kontaktperson som man kan vända sig till om det uppstår något problem på skolan. Skolan som G arbetar på är delaktig i ett projekt, tillsammans med andra gymnasieskolor, som innehåller en genuskurs och en presentation av ett projekt på den egna skolan. Projektet på G:s skola går ut på att skapa en träffpunkt där alla ska känna sig välkomna. Syftet med projketet är att bryta skolans könssegregering. G jobbar också med ett program inför den åttonde mars, då minst en timme av dagen ska innehålla någon typ av jämställdhetsarbete. G presenterar material (texter, övningar och lektionsupplägg) som lärarna kan använda sig av i sin undervisning.

På skolan stöttas tjejerna i de tekniska ämnena då de inte anses ha lika stort självförtroende på det området. För att motverka könssegregeringen på skolan har man försökt få killarna på skolan som spelar schack att engagera tjejer att spela med dem. Försöket lyckades inte och lades därför ner. I sitt eget pedagogiska arbete delar G medvetet in klassen i grupper med både killar och tjejer eftersom det annars är så uppdelat. För att kunna diskutera känsliga ämnen i

undervisningen så använder sig G av kortskrivning. Först låter G eleverna skriva ner sina åsikter och sedan läser G slumpvis upp de anonyma åsikterna. G anser att detta är ett effektivt sätt att få eleverna att känna att det är okej att tycka saker. G menar att detta speciellt är ett bra sätt att jobba med killarna eftersom de ofta har svårt för att öppet uttrycka åsikter som inte är traditionellt manliga.

Sammanfattningsvis kan vi se att man på alla sju skolor har någon form av jämställdhetsgrupp även om de är mer eller mindre aktiva. Temadagar och olika typer av jämställdhetsprojekt är ett återkommande inslag i intervjuerna. På fyra av skolorna (A, C, D och G) anordnar man på internationella kvinnodagen någon typ av aktivitet som har med jämställdhet att göra. De flesta av intervjupersonerna tar upp lärarfortbildning som ett konkret sätt att arbeta med jämställdhet. Det rör sig om föredrag, jämställdhetskonferenser, värderingsövningar och diskussioner.

Två skolor (A och G) arbetar för att motverka uppdelningen mellan könen bland annat genom att låta flickor och pojkar som går könssegregerade program läsa svenska ihop under en period och arbeta aktivt för att få fler flickor till de tekniska programmen.

Många intervjupersoner betonar det arbete som sker i undervisningen, där

värderingsövningar, diskussioner och samtal är viktiga inslag. Flera jobbar också aktivt för att skapa ett klimat där framför allt pojkar vågar uttrycka sina ståndpunkter.