Vår undersökning visar att omfånget och utformningen av jämställdhetsarbetet på de olika skolorna är väldigt varierande, vilket beror på att de har olika sätt att organisera det. Delvis hänger detta samman med att skolorna inte har samma behov, men det handlar också om skolledningens prioriteringar och huruvida de jämställdhetsansvariga orkar och hinner engagera sig. Hägglund, Wernersson & Öhrns resonemang om att det finns både fördelar och nackdelar med att jämställdhetsarbetet styrs lokalt, stämmer väl in på vår undersökning. Flera av våra intervjupersoner berättar om jämställdhetsgrupper som ligger på is eller som inte riktigt har kommit igång, vilket verkar hänga ihop med brist på tid och stöd från ledningen. En del av våra intervjupersoner känner sig ensamma i sitt arbete. Ett positivt inslag är att varje skola i vår undersökning koncentrerar sig på just de jämställdhetsproblem som finns på skolan.
En tydlig uppdelning man kan se när våra intervjupersoner pratar om jämställdhetsarbetet är den mellan övergripande, projektinriktat arbete och det didaktiska arbete som sker i
undervisningen. Det framgår tydligt att pojkarna har fokus på sig i det integrerade
jämställdhetsarbetet medan detta inte är fallet i det mer projektinriktade jämställdhetsarbetet, som antingen är inriktat på flickor eller allmänt handlar om jämställdhet. Detta är inte heller konstigt eftersom de allra flesta problem som tas upp handlar om pojkar. Bilden av att flickor har problem att hävda sig i klassrummet nämns inte överhuvudtaget. Istället fokuseras det på de problem som rör maskuliniteten, till exempel antipluggkulturen, bristande språkutveckling, rädsla för att uttrycka sina åsikter och att avvika från normen samt kränkningar av olika slag. Till grund för dessa olika problem ligger det starka grupptryck som finns bland killar. Pojkarnas
underpresterande anses av de flesta intervjupersoner, i enlighet med Björnsson, vara en följd av detta grupptryck. Andra orsaker som nämns är pojkars senare mognad samt att föräldrar och lärare har lägre krav och förväntningar på pojkar än på flickor. I undersökningen finns också tendenser till att förklara pojkars underpresterande med skolans förändring mot en mer individualiserad undervisning, där eleverna måste ta ett stort eget ansvar. De flesta
intervjupersonerna menar att detta är ett resultat av den sociala konstruktionen och att det är den som behöver förändras. Två personer nämner ingenting om att pojkar ska förändras utan verkar snarare mena att det är skolans struktur som i större utsträckning ska anpassas till pojkarna.
De flesta problem som tas upp handlar om pojkar och följaktligen är de åtgärder som diskuteras inriktade på pojkars situation. Flickor nämns, med några undantag, i förbigående. En åtgärd som alla intervjuade föreslår är att försöka få fler manliga förebilder av olika slag. En annan åtgärd är att skapa en miljö i klassrummet där killar vågar yttra sina åsikter. När det gäller
könsuppdelad undervisning finns det förslag på att dela upp killar och tjejer, men förslag på det motsatta – att sammanföra killar och tjejer - är minst lika vanliga.
De generella slutsatser vi drar av vår undersökning är att man fokuserar på pojkar när man tar upp jämställdhetsproblem i skolan. Samma sak gäller i de diskussioner som rör önskade åtgärder. Även i det didaktiska jämställdhetsarbetet koncentrerar man sig till största del på pojkar. Däremot verkar det vara få övergripande projekt, initierade av skolan, som koncentrerar sig på pojkarna. Vi tror att förklaringen till detta är att man inte vågar eller ser möjligheten att ta upp maskulinitet i det sammanhanget. I det integrerade arbetet är killar ett problem och behandlas därför till viss del. Det projektbetonade arbetet är istället feministiskt eller allmänt inriktat på jämställdhet. Detta tror vi hänger ihop med den grund som genussystemet vilar på, nämligen att manligheten är norm. Att inrikta sig på tjejer i ett jämställdhetsprojekt ligger nära till hands eftersom vi är vana vid att se tjejer som en grupp som kan förändras. Däremot finns det inga tydliga åtgärder som inriktar sig på grupptryck bland killar trots att det i vår undersökning framhävs som ett stort problem. Det är märkligt att man fortfarande verkar fokusera på flickor när det uppenbarligen är maskuliniteten som ses som det största problemet. Vi tycker därför att man i betydligt större utsträckning borde ha projekt som problematiserar maskuliniteten eftersom vi tror att det skulle gynna både tjejer och killar. Att jobba med maskuliniteten tror vi på många sätt är förebyggande, medan många av de insatser som riktar sig mot tjejer behandlar problem som är en konsekvens av att man inte har jobbat med maskuliniteten.
Enligt könsrollsteorin går även manlighet att förändra. I vår undersökning nämns insatser som går ut på att försöka få in tjejer på manliga områden, till exempel teknik, medan motsatsen lyser med sin frånvaro. Vi håller med Tallberg Broman med flera om att det är dags att även uppmuntra killar att komma in på kvinnliga domäner. Dels för att vi tror att många killar behöver uppmuntran för att våga ta sig in på kvinnodominerade områden och dels för att komma ifrån nedvärderingen av kvinnliga verksamheter.
De förslag på åtgärder i vår undersökning som har med killar att göra är mest inriktade på didaktiskt arbete. Av de få projektbetonade åtgärder som nämns är att starta killgrupper ett exempel. Att försöka starta killgrupper är en åtgärd som vi tycker är ogenomtänkt eftersom det finns en stor risk att det inte fungerar då killar uppenbarligen har problem med att uttrycka sina åsikter i grupp. Dock verkar det finnas ett uppdämt behov bland killar att diskutera saker som rör identitet, ideal och normer, men att starta en samtalsgrupp med killar tror vi är ett alltför stort steg. Skulle ett sådant här projekt misslyckas blir det kontraproduktivt eftersom det då förstärker bilden av att killar inte är intresserade av jämställdhetsfrågor, vilket de i själva verket är. Några konkreta förslag på hur man kan arbeta med maskulinitet ryms inte här, men en nödvändig
början är att överhuvudtaget se och erkänna maskuliniteten som ett problem och som något icke- statiskt. Flickornas situation är på många sätt uttalad och definierad, vilket pojkarnas situation också bör vara för att man ska kunna arbeta med den. En annan förutsättning är att
jämställdhetsarbetet måste vara genomtänkt och utformat så att det känns angeläget för alla. Att till exempel förlägga skolans jämställdhetsprojekt till internationella kvinnodagen, som flera av skolorna i vår undersökning gör, sänder signalen att jämställdhet är något som handlar om kvinnor.
Som nämnts visar vår undersökning att det är i det didaktiska arbetet maskuliniteten problematiseras mest, vilket är positivt. Men detta är antagligen inte representativt för alla lärarna på skolorna eftersom intervjupersonerna är insatta i jämställdhetsfrågor. De intervjuade uttrycker också detta indirekt när de efterlyser att jämställdhetsarbetet borde genomsyra hela verksamheten. Dock finns det inga förslag på hur detta ska uppnås. Det finns knappt någon som diskuterar möjligheten att arbeta ämnesövergripande eller efterlyser fungerande didaktiska modeller. Precis som Forsberg anser vi i enlighet med de intervjuade att jämställdhetsarbete i skolan idag i större utsträckning borde vara en pedagogisk fråga. Forsberg ser ett behov av mer forskning för att man ska kunna utveckla teorier och didaktiska modeller som främjar jämställdheten och vi menar att det även skulle främja arbetet med maskuliniteten.
7
. Litteratur och referenser
Björnsson, Mats (2005): Kön och skolframgång tolkningar och perspektiv. Myndigheten för skolutveckling.
Forsberg, Ulla (1998): Jämställdhetspedagogik – en sammanställning av aktionsforskningsprojek. Skolverket. Liber Stockholm.
Gens, Ingemar (2002): Från vagga till identitet. Hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män. Seminarium Jönköping.
Hirdman, Yvonne (1990) ”Genussystemet” Demokrati och makt i Sverige. Maktutderningens huvudrapport SOU 1990:44.
Hur är det ställt? Tack, ojämt! Erfarenheter av jämställdhetsarbete i grundskolor och gymnasieskolor (2003). Myndigheten för skolutveckling.
Hägglund, Solveig, Wernersson, Inga & Öhrn, Elisabet (1997) Utvärdering av lokala jämställdhetsprojekt inom JÄMSAMs nätverk. Skolverket. Liber Stockholm.
Johansson Thomas (1998): ”Från mansroll till maskuliniteter: en inledning” Claes Ekenstam et al. Rädd att falla – studier i manlighet 1998. Gidlunds Förlag.
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur Lund.
Nordahl, Bertil (1996): Hankön i skolan: en debattbok om pojkar i en kvinnovärld. Tiedlund förlag Lund.
Skolverket (2006): Barn, elever och personal– riksnivå. Rapport nr 277.
Skolverket (1994): Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. Rapport nr 47. Skolverket (2006): Könsskillnader i måluppfyllelse. Rapport 286.
Skolverket: Läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94.
Tjej eller kille – spelar roll? Tillsammans för en jämställd skola. En inspirationsbroschyr för ökad jämställdhet i skolan. Jämställdhetsombudsmannen.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002): Pedagogiskt arbete och kön. Studentlitteratur Lund.
Utbildningsdepartementets skriftserie. Rapport 7 (2004). Könsskillnader i utbildningsresultat - fakta, mönster och perspektiv.
Wernersson Inga (1995) Undervisning för flickor – undervisning för pojkar eller undervisning för flickor och pojkar. Skolverket. Liber Stockholm.
Internetkällor: Ekot (2006-03-26):
http://www.svea.org/sveaCMS//features//news/showNewsItem.php?newsItemId=374&showGoBack=true Nationalencyklopedin (2007-01-03): http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=488430 Artikelförfattare: Berit Sundgren Grinups och Gunnel Forsberg.
Övrig källa:
Jämställdhetskonferens anordnad av Utbildningsförvaltningen i Lund (2006-10-20): Halkar pojkar efter?
Bilaga 1
Hej!
Vi är två lärarstuderande på Malmö högskola som håller på med vårt examensarbete. Vår uppsats handlar om hur jämställdhetsarbete bedrivs på skolorna i Skåne och vi är därför intresserade av att komma i kontakt med någon lärare eller ev. annan anställd på er skola som på något sätt är ansvarig för dessa frågor. Vi skulle bli väldigt glada om du kunde skicka e-postadress eller telefonnummer till denna person, så att vi kan kontakta henne/honom. Inga skolor eller namn kommer att anges i uppsatsen och om personen är intresserad av att medverka kommer det inte vara tidskrävande.
Med förhoppning om snabbt svar! Vänliga hälsningar
Mirjam Carlsson och David Winqvist
Hej Namn!
Vi håller på med ett examensarbete som handlar om skolors jämställdhetsarbete och är på jakt efter personer som på något sätt är insatta i detta. Och nu har vi blivit tipsade om dig. Därför undrar vi om du vill ställa upp på en intervju om dina tankar kring skolors jämställdhetsarbete. Intervjun beräknas ta 30-45 minuter och du kommer givetvis att vara anonym. Vi undrar om du kan ta emot oss någon gång under nästa vecka.
Vi skulle bli väldigt glada om vi får intervjua dig! Hör gärna av dig så snabbt som möjligt och föreslå gärna en tid!
Hälsningar
Bilaga 2
Intervjumall1. Vi presenterar oss och vår uppsats: Vi vill undersöka hur man jobbar med jämställdhet och hur man tänker kring jämställdhetsarbete på gymnasiet.
2. Presentera dig själv. På vilket sätt är du engagerad i jämställdhet på skolan? 3. Hur jobbar ni med jämställdhet på skolan? Konkreta exempel.
4. Vad inom skolans jämställdhetsarbete är viktigast?
5. Vilka skillnader finns det mellan pojkar och flickor i skolan? Uppförande, utrymme, inställning, engagemang, hälsa/ohälsa, betyg (varför?)