Tankar om åtgärder

I den här kategorin presenteras sådant som intervjupersonerna tycker att man behöver göra i jämställdhetsarbetet och hur de tror man skulle kunna komma till rätta med de

jämställdhetsproblem som finns i skolan.

För att nå ut med så mycket jämställdhetstankar som möjligt, så försöker person A hela tiden hitta ”nya kanaler och vägar” i klassrummet med sina elever. A tycker att det är ett problem på skolan att så många av de manliga lärarna i teknikprogrammen är macho, då det är dem som är förebilderna för killarna. Därför tycker A att det är viktigt att jobba med killarna och få dem att förstå att det finns vuxna män som är på ett annat sätt. A skulle gärna se att det kom in fler bra manliga förebilder på skolan, eftersom kvinnliga jämställdhetsarbetare ofta blir avfärdade som feminister. En kvinna som försöker få in jämställdhet i sin undervisning kan få det svårt eftersom hon är en ”motpol till killarna.” Det en kvinna ändå kan göra för att kunna jobba med eleverna kring jämställdhetsfrågor är att använda sig av killarnas begreppsvärld.

A vill få killarna att förstå att de är sedda och hjälpa dem att förstå att de inte behöver vara på ett sätt som inte passar dem. Vad gäller att få pojkarna att prestera bättre i skolan så menar A att det är jätteviktigt att problematisera pojkarnas ointresse för att läsa böcker. Vad gäller tjejers

stress och ohälsa så menar A att man måste medvetandegöra tjejerna om dessa problem, men att också få dem att förstå att de har förväntningar på sig utifrån kön.

Person B tycker att man ska se till så att det finns utbildningsinslag i undervisningen som gynnar jämställdheten och att man ska granska läromedlen för att se till så att de är okej ur jämställdhetssynpunkt. B tycker inte att åtgärden att se till så att varannan fråga tillfaller killar och varannan tjejer är en bra idé med tanke på att både killar och tjejer blir upprörda efter ett tag, eftersom de uppfattar det som om att killarna blir missgynnade. För att få killarna att bli mer ambitiösa med sina studier föreslår B att man ska försöka lyfta fram modeller och förebilder i klasserna så att det blir mer legitimt för de andra killarna att plugga. B anser också att man borde jobba mer med tjejers stressymptom.

Person C tycker att man ska ta upp och diskutera varför killar är som de är och vad det får för konsekvenser att inte ta studierna på allvar. C menar att det kan vara kul ett tag ”att vara cool”, men att det inte är lika roligt när man får dåliga betyg. C finner det märkligt att det fortfarande finns de som inte ser något problem med killarna. C menar att vi på allvar måste börja problematisera maskuliniteten och titta på killarna och jobba med dem och deras problem. Eftersom killar inte frivilligt söker sig till killgrupper så menar C att det är ännu viktigare att man jobbar med dem i skolan, ”för där är de fast och där ska lärarna jobba med dem”. För att få killarna att bryta mot maskulinitetsidealen så tror C att det är viktigt att väcka tankar och föra resonemang om hur samhället ser ut och vad det får för konsekvenser om man inte sköter sig i skolan. C vill få dem att inse att om man anser det vara nördigt att plugga lär man sig mindre vilket kommer att få konsekvenser senare i livet. För att få stöd från elevernas föräldrar så menar C att det är viktigt att också kontakta dessa på ett tidigt stadium och motivera för dem varför man jobbar genuspedagogiskt. C ifrågasätter att man bara uppmuntrar tjejer att bryta gränser när det gäller yrkesval, vilket C kopplar ihop med samhällets föreställningar om hierarki, status och makt. Även när det gäller tjejernas ohälsa så menar C att man måste lyfta frågan och föra diskussioner kring de mönster och föreställningar som finns.

Person D märker att killarna har lika stort behov av att prata om saker som tjejer även om det kanske är på ett annorlunda sätt. Det är en anledning till varför D gärna skulle se en manlig kurator på skolan även om D tror att det kommer att bli svårt. D kan tänka sig att starta upp en killgrupp likaväl som man brukar starta upp tjejgrupper. D:s erfarenhet är att tjejgrupper är väldigt lätt att starta upp. D tycker det är viktigt att göra en ”kundanalys”, det vill säga utföra enkätundersökning på skolan för att få reda på hur tjejer och killar mår.

Person E menar att man ofta fokuserar på tjejer när man talar om jämställdhet, men tror att pojkarna mår precis lika dåligt och att man därför borde fokusera på båda könen i

jämställdhetsarbetet. E vill gärna anordna temadagar med föreläsare som har ”bra saker att säga”. E tror på att smyga in temadagarna för att undvika att eleverna ska få en negativ inställning. E vill införa nolltolerans mot kränkningar och skulle gärna vilja förändra hela synsättet som killarna har på tjejerna. E tror att killarna skulle behöva en manlig förebild som kan prata om manlighet med dem. För att stärka tjejerna så skulle E vilja få dem att bli starkare i grupp, då E menar att killar får lära sig att hålla ihop på ett annat sätt än tjejer. E tror att det kan vara positivt att då och då dela upp klassen mellan killar och tjejer och för att överhuvudtaget kunna föra en dialog med killarna tror E att det kan vara nödvändigt att dela in dem i mindre grupper.

Även Person F tycker att man öppet ska ta upp killarnas problem till diskussion och då gärna i mindre grupper eftersom F tror att det gör stor skillnad i hur mycket killarna vågar anförtro sig. F tror på att upplysa killarna och att visa dem att man förstår att det har det jobbigt, men samtidigt menar F att det är viktigt att sätta gränser och få dem att förstå att de måste visa andra elever och lärare respekt för att själva mötas med respekt. F menar att man måste visa killarna att man märker deras dåliga attityd och att man inte ska acceptera den utan ifrågasätta den för att få dem att förändra den. F vill också jobba för att ingen på skolan ska bli kränkt och om det ändå sker och någon går över gränsen och kränker någon annan, så tycker F att man genast måste göra något åt det.

Person G tycker i synnerhet att det är viktigt att tala om de manliga normerna som råder och vad det kan innebära att bryta mot dem. Det kan handla om allt från kläder, utbildning, sysselsättning, umgänge till hur man tänker. G tycker också att det är väldigt viktigt att göra eleverna uppmärksamma på könsmönster i medierna. G vill göra eleverna mer medvetna och vill till exempel att tjejerna ska uppmärksamma att de är objektifierade i medierna. G tror att

förebilder, både bland kända personer och bland elever med status, är viktiga och ger effekt bland killarna. G har märkt att eleverna ofta tror att de är ensamma om sina åsikter vilket leder till än mer könsroller och menar därför att det är viktigt att skapa en miljö i klassrummet där man vågar yttra sina åsikter. För att komma dit så gäller det att förstärka det som redan är positivt. G har talat med sina kollegor om att starta en killgrupp men det har de inte kommit igång med.

Sammanfattningsvis har intervjupersonerna många förslag på åtgärder som rör killar, medan det man kan göra för tjejer nämns kortfattat nämligen att man bör jobba med deras stressymptom samt enligt en person (E) stärka tjejer i grupp. Exempel på förslag som handlar om killar är att det behövs fler manliga förebilder, både i form av duktiga elever och

jämställdhetsmedvetna lärare. En person (D) vill ha en manlig kurator.

En annan återkommande tanke är att man i större utsträckning bör diskutera de normer och ideal som råder bland killar. Tre personer (A, C och G) vill direkt uppmuntra killarna att

bryta mot könsmönster. Alla utom B tar mer eller mindre upp att det vore bra att arbeta med killar i grupp, antingen genom att starta killgrupper utanför undervisningen för att diskutera jämställdhetsfrågor, eller att jobba med dem i mindre grupper i undervisningen för att få dem att våga uttrycka sina åsikter.

Övriga förslag på åtgärder är att man bör granska läromedel ur ett jämställdhetsperspektiv (B) samt att man ska ha en dialog med föräldrarna och motivera för dem varför man jobbar genusmedvetet och hur det går till (C).