I Skolverkets rapport Konkurrensen om eleverna - Kommunernas hantering av
minskandegymnasiekullar och en växande skolmarknad (2010) behandlas problematiken
med den konkurrens som skolor utsätts för idag. Rapporten, som bygger på enkäter och intervjuer med Sveriges skolledare, beskriver hur skolor kommer att hantera det minskade elevantal som väntar den svenska gymnasieskolan under kommande år. Skolverket har med denna rapport gjort en temperaturtagning hos Sveriges kommuner och skolledare för att se hur de uppfattar den konkurrens som på många kommer att drabba dess skolor under de kommande år av elevminskning som skolorna står inför. Rapporten visar hur resonemangen kring detta faktum förs både på en kommunnivå och på skolnivå (Skolverket 2010:63ff). I rapporten berättar skolledare flera gånger om den stress de upplever för att just deras skola en hårdnad konkurrens samtidigt som elevantalen minskar.
Förutsättningarna för söktrycket till olika gymnasieutbildningar har också med införandet av den nya gymnasieskollagen minskat, då elevernas förutsättningar drastiskt har ändrats. Men inte alla ser det den negativa aspekten om att gymnasieskolan står under förändring under de kommande fem-tio åren. Många menar att det istället ger en god chans att stärka sitt varumärke under denna tid, och att när det blir dags för nästa stora elevkull igen så kommer fler elever att välja dessa skolor då (ibid. 2010:66ff). En återkommande detalj som nämns i rapporten är att många skolor planerar att utnyttja lokalytorna under de kommande åren för att inte riskera att på grund av ekonomi bli nedläggningshotad, eller att tappa elever pga. en varumärkesnedgång. Detta beskrivs i rapporten enligt följande:
"Exempel på verksamheter som samlokaliserats och – organiserats med gymnasieutbildningarna är kommunal vuxenutbildning, gymnasiesärskola,
23
grundskolans senare år, korta yrkesrelaterade kurser och undervisning för ensamkommande flyktingbarn. ”Det får inte bli tomt, vi måste fylla ett hus. Varumärket måste blomma, annars går det utför”, säger en intervjuad rektor."
(Skolverket 2010:68).
Detta är även något Håkansson (2008) påpekar i sin bok ”Profilera din skola” där han ger handfasta råd till skolledare att vända på problemen som kan uppstå vid sådana konjunkturförändringar. Håkansson manar till att så kallat "skynda sakta", och att en förändringsprocess måste få ta lång tid om en skola vill överleva konkurrenstrycket (Håkansson 2008:124ff). Bergström & Sandström (2001) behandlar både de positiva och negativa effekterna de har fått fram genom sin undersökning. En av de negativa effekterna, menar författarna är att ju mer konkurrensansatt verksamheten blir så kan det tendera till att de mest studiemotiverade eleverna väljer de mest välrenommerade skolorna. En socioemotionell aspekt kommer då in och förklarar det med att barn till högutbildade föräldrar ofta lyckas bättre i skolan, och att föräldrarna ofta är mer engagerade i sina barns utbildning.
Författarna menar här att om vissa skolor tappar sina bästa elever så finns det en betydande risk att mer resurskrävande elever ökar samtidigt som att skolans resurser ligger kvar på en jämn nivå och inte hinner med i samma utveckling, rent ekonomiskt. På samma sätt kan det finnas en risk att de så kallade bästa lärarna väljer att byta till en konkurrerande, då bättre arbetsvillkor kan vara en av de rådande faktorerna. Hur en sådan situation kan undvikas beror helt och hållet på hur den enskilda kommunen väljer att behandla den nya konkurrenssituationen som har uppstått.
Skolor med många så kallade duktiga elever ligger ofta högt upp i kvalitetsmätningar, vilket kanske inte är så förvånande, men den positiva effekt av en skola med många så kallade duktiga elever gör att det ofta "smittar av" sig till elever som inte har samma goda studieresultat. Effekten kallar författarna för brain-spill, och är då enligt dem viktigt att skolorna är varierande i elevernas kunskaper, då alla kan tjäna på varandras kunskaper (Bergström & Sandström 2001:50ff). Gustafsson och Myrberg tar upp den ekonomiska kopplingen mellan skolor och resultat. Författarna behandlar, likt Bergström och Sandström
24
den problematik som kan uppstå vid en konkurrensutsatt verksamhet, där de socioekonomiska skillnaderna spelar en stor roll vid elevers presterade skolresultat. Författarna visar även på en positiv effekt av den konkurrensutsatta skolan, och det är främst att skolorna har blivit bättre på att utnyttja de faktiska resurser de har tillgång till (ibid. 2002:14ff). Författarna ger även exempel på, likt Bergström och Sandström att elevers kunskap "smittar", och att om en högpresterande stämning råder på skolan, så blir resultaten överlag bättre (ibid. 2002:18ff).
Den personliga konkurrensen kan också vara avgörande för hur väl en skola profilerar sig och står ut i mängden. Sheridan och Williams tar upp Fülöps kriterier för konstruktiv konkurrens, där begreppen resurser, långsiktigt/kortsiktigt perspektiv samt begreppet
konkurrensens funktion behandlas. Dessa begrepp går att sätta i relation med tidigare
nämnda författares teorier om skolors konkurrens i samband med socioekonomiska värden. Begreppen resurser och konkurrensens funktion kan direkt kopplas till detta. Just resurser låter precis som vad det är, det är alltså hur konkurrensen ter sig beroende på vilka sorts resurser som den har att tillgå, ekonomiskt eller kunskapsmässigt. Konkurrensens funktion däremot, består av tre korta steg som går ut på om åt vilket håll konkurrensen är menad:
"Konkurrensens funktion - Konkurrens har tre sociala funktioner: 1) Självvärdering - en jämförelse med egna prestationer. 2) Att jämföra sig med andra som är bättre än en själv och 3) Att jämföra sig med andra som är sämre än en själv. "
(Sheridan & Williams 2007:45)
Begreppet långsiktig/kortsiktig funktion hör ihop med i vilket tidsperspektiv som konkurrens mellan, i det här fallet skolor, kan råda för att den ska vara konstruktiv. Det kortsiktiga perspektivet, kan enligt författarna och Fülöp vara destruktiv, och att tidsperspektivet i det här fallet handlar om en fråga om resurser.
25
Skillnader och likheter
Att jag i min undersökning har valt att jämföra två stycken hemsidor, där estetiskt program representeras, beror på min nyfikenhet i hur två stycken program som borde, rent estetiskt, veta hur de ska marknadsföra sig för att stå ut i mängden. Marknadsföring kan på så sätt skapa en större efterfrågan hos elever (Håkansson 2008:93ff). Att skolor idag verkar leva efter ett "Vinna eller försvinna"-koncept fann jag det intressant att undersöka just hemsidan som forum. Morgontidningen Sydsvenskan har under november 2011 en artikelserie med rubriken "Tävlingen om eleverna" (Sydsvenskan, 2011-11-14), där de enligt sin egen enkätundersökning presenterar att budgeten för marknadsföring är under 1 % av den totala skolbudgeten. En anledning som rektorerna svarar är att marknadsföring har ökat i kostnad de senaste åren. Det är en intressant aspekt då det i samma artikel beskrivs att efter en aggressiv marknadsföringskampanj som skolor konkurrerade med för bara några år sedan, har införts strikta riktlinjer om hur skolorna får marknadsföra sig.
Lockerbjudanden som då uppenbarligen var vanligare förut, gav enligt artikeln, inte det resultat som skolorna tydligen hade hoppats på. Men det var också en marknadsföring som inte gav den respektive utbildningen en realistisk bild (Sydsvenskan, 2011-11-14). Att skolor idag har tillgång till och använder sig av Internet gör det ju även till en viktig del i dess marknadsföringsstrategi och profilering då det ställer ett större krav på att synas idag. Detta kan i sin tur leda till att ju högre kraven blir på den enskilda skolan, desto större krav på resurser för att synas finns det (Håkansson 2008:122), med meningen att resurser kan ha fler betydelser än ekonomiska. Att en privat skola står i direkt konkurrens med en kommunal skola, kan tolkas på flera olika sätt, och jag kommer här i nästa stycke att redogöra för detta.