• No results found

I detta tema tas den institutionella konkurrensen om resurser vilket belyser både innehåll och tidsaspekter. Ped_Utv3 vittnar om universitetens starka kursfokus vilket kan verka exkluderande.

Om man tittar på LTU då det var någonstans din ram, det är det att vi är extremt kursoriente-rade, vilket gör att det kursen fokuserar på blir ramen, och våran tanke är att alla kurserna till-sammans har byggt en helhet, men om något då inte är så tydligt kursbundet så är inte det så givet att det kommer med eller får samma förutsättningar (Ped_Utv3)

Ped_Utv3 efterfrågar en mer holistisk syn på utbildningen för att undvika konkur-rensen mellan ämnen och kurser:

Och sen den här konkurrensen att de flesta tycker att det läser för lite av allting, att man ser allting som stenar, så fysik är fysik och matte är matte och projektledning är projektledning och etiska ställningstaganden är etiska ställningstaganden, och om då alla ska ha sin bit då ryms det inte i utbildningen, de är ju om vi kan se att i projektledningen så finns både matte och fysik och etiska ställningstaganden så att vi kan öva på dem samtidigt, att de inte tar tid av varandra. Men det hamnar lite i konflikt med det är kurtstänket, det måste inte göra det men i praktiken så tycker jag att det gör det. (Ped_Utv3)

Även UL_1 beskriver hur innehållet i kurserna förhandlas och ställs i konkurrens-situation till varandra och att datalitteracitet kan ses som ännu en extern påtryck-ning:

Det jag ser som ett problem och som jag hör från våra lärare är att det finns mer och mer krav på att vi ska lägga till saker i programmen, som kommer från regeringsnivå, högskoleförord-ningsnivå men även LTU nivå, att vi måste ta hänsyn till exempel till hållbarhet, att det ska genomsyra utbildningen. […] Lärarna säger att hur mycket nytt ska vi lägga in i en utbild-ning? Vad behövs? Vad behövs inte? För när något nytt kommer in måste vi ta bort någonting […] Men en sådan här sak (datalitteracitet) skulle kunna genomsyra utbildningen från dag ett till slut. Men många lärare ser säker det här som en extra sak att lägga in, ”nu måste jag lära mig om hur jag ska undervisa i det här, har jag tid? Var ska vi lägga in det här i programmet?

Att få med alla andra lärare på det här också. (UL_1)

Bib_2 fick frågan om hen såg några svårigheter med utbildning i datalitteracitet för studenter och tog upp tidsbrist som en aspekt:

52

Dels så är det tidsaspekten, det är ett pressat schema för studenterna, det är ett pressant schema för den undervisande personalen så om det är biblioteket som driver den här frågan, vi har ju till och med problem idag med att få alla studenter att inkluderas i någon form av in-formationskompetensundervisning, att ytterligare lägga in ett moment för studenter tror jag är väldigt svårt, speciellt om den undervisande personalen inte ser syftet med det, och där tror jag att det kan vara lite vacklande på grund ut av att man inte ser studenterna som forskande personal och att det bara är en liten del som faktiskt går vidare och blir doktorander, så då är det upp till den undervisande personalen att förstå den här generella nyttan och det är inte sä-kert att man tycker att den väger så tungt att man offrar undervisningstid till det. (Bib_2)

Diskussion

En tydlig institutionell utmaning som synliggjordes vid intervjuerna med infor-manterna var konkurrensen om resurser inom universitetets utbildningar och det starka kursfokus som Ped_Utv3 lyfte. UL_1 tog upp att det kan vara problema-tiskt och eventuellt kan leda till motstånd hos lärarna om datalitteracitet ses som extern påtryckning och något som tar tid från kärnutbildningen. Detta kan tolkas utifrån att kompetenserna inom datalitteracitet inte ännu ses som stabiliserande artefakter utifrån Säljös (2005, s. 81) resonemang gällande hur artefakter kan hjälpa till att materialisera människans tankar. Exempelvis kan en datahanterings-plan både ses som en administrativ börda men utifrån tanken om att den kan vara en stabiliserande artefakt även hjälpa till att tydliggöra, effektivisera och under-lätta arbetet med data.

Bib_2 tog upp tidsbristen och påpekade att även bibliotekets resurser var be-gränsade och i likhet med UL_1 menade att om inte lärarna såg syftet med datalit-teracitet så skulle det vara svårt att implementera och värdera undervisningen vil-ket kan kopplas samman med föregående diskussion gällande ansvar för datalitte-racitet.

Forskningskultur

Under intervjuerna med informanterna uppkom samtal gällande forskningskul-turens påverkan på uppfattningarna gällande datalitteracitet och öppen vetenskap, PA_1 tog upp en högst intressant aspekt gällande inställningen till öppna data:

Om vi pratar forskare, där är det ju en mental inställning […] det är ju det här med ”min data”, svårigheten att dela med sig, att det hör till forskningssamhället. Att vi ska vara kolle-ger med dem vi ska konkurrera med, det finns en inbyggd konkurrens som forskare. (PA_1)

PA_1 utvecklade senare sitt resonemang och reflekterade över olika forsknings-ämnens kontext och relation till data:

Jag är tillbaka på det här med kvantitativa och kvalitativa forskare, det kanske är lättare där, för när man har intervjuat människor och spelat in, det blir nog kanske på något sätt mer personligt, jag vet inte! det här måste jag fundera på, ja det kan hända att man får en annan

53

koppling till sin data när det inte är mätningar, ja har man en DNA-sekvens det blir ju mer opersonligt kanske, än när man själv har intervjuat människor och träffat dem. (PA_1)

Bib_2 tog upp hur forskningskulturen påverkar vad som lärs ut till studenter och huruvida studenter ses och inkluderas i forskningssamhället:

Du kommer i alla fall få in en rutin enligt hur dina lärare lär dig att hantera data och det behö-ver ju absolut inte betyda att det är en bra rutin, och där tänker jag att datalitteracitet i den bemärkelsen innefattar någon form av kritiskt förhållningsätt till den befintliga datahantering-spraktiken, är det så att det finns en ordentlig standard i ett forskningsämne så att man vet att

;gör jag det här så kommer min data vara strukturerad på ett sådan sätt att andra forskare nat-ionellt och internatnat-ionellt kan ta del av den, då kanske det är bra nog. Men om man bara pre-senterar en ad-hoc metod för att man tycker att studenterna inte är lika viktiga och ännu inte är introducerade i forskningssamhället, att de kanske inte behöver lära sig den standarden.

(Bib_2)

Utifrån resonemanget om ad-hoc praktiker tog Bib_2 tog även upp vikten av kri-tiskt förhållningsätt för att kunna utveckla den befintliga praktiken inom ett forsk-ningsfält:

Det kan ju vara ett moment tänker jag, det kritiska förhållningsättet. För jag tänker att forsk-ning innefattar ju i lika stor bemärkelse utveckling av metoder, så på det sättet skulle ett kri-tiskt förhållningsätt hjälpa framtida forskare att på ett bättre sätt redan tidigt i sitt möte med forskningsvärlden och akademien och kunna börja fundera över hur metoder för datahante-ring egentligen ska gå till inom det ämnesområde man befinner sig i. (Bib_2)

Ped_Utv3 tog upp vikten av att datalitteracitet värdesätts för att bli en kulturell praktik:

Men någonstans så introducerar vi ju dem i det här, det borde ju vara ganska tidigt som de får möta att ”okej det där är en kvalité som tydligen några värdesätter inom yrkesgruppen eller inom utbildningsramen i alla fall (Ped_Utv3)

UL_1 resonerade kring tanken om forskningskultur inte lyfts fram tillräckligt vid universitetet:

Jag tror när vi börjar titta på det här; att vi lyfter fram industrin och arbete i industrin, och har många praktiska exempel i våra utbildningar om vad som händer i industrin, vi gör studiebe-sök…vi får studenter att tänka att det bara finns arbete ute i industrin. Vi lägger inte tid och energi på att visa upp att forskning är en möjlig väg, och kan vara en väldigt intressant väg för en framtida karriär.

UL_1 funderar kring om att en osynlig forskningskultur har att göra med vilka som söker och rekryteras till doktorandtjänster:

De flesta av våra studenter är svenska, talar svenska, svenska hem, första och andra generat-ionens invandrare. Men de som vi rekryterar till våra forskningsämnen är folk som kommer utanför Sverige […] så jag tänker en sån här kurs som får folk att tänka att det finns en viss noggrannhet hur man hanterar data, att det bygger på forskning och att forskning är intres-sant! Att det kan vara något i den banan.

54 Diskussion

Utifrån både Bib_2 resonemang och från Vigilantis m.fl. (2018) rapport tas det upp att LTU forskares använder sig av ad-hoc praktiker i stor utsträckning i sam-band med forskningsdatahantering. Utifrån ett socio-kulturellt perspektiv kan det tolkas som att de uppfinner redskap och metoder för att hantera sin data utifrån sitt och forskningsprojektets varierande behov, de producerar med andra ord kultu-rella redskap allt eftersom de stöter på utmaningar i projektet. Ett oreflekterat för-hållningssätt till praktiker gällande hanteringen av data kan speglas mot det Säljö (2000, s. 161) beskriver som människans naturliga förhållningsätt gentemot sitt modersmål, det går alldeles utmärkt att tala det utan att behöva veta något om dess grammatiska uppbyggnad, språket används utan analys.

Ad-hoc praktiker kan även speglas mot Huvilas (2018, s. 816) resonemang gällande informations ilittracitet, där ad-hoc praktiken kan tolkas som en innova-tiv litteracitet i sig, men dock saknar den djupare reflektionen eller målmedveten-heten vilket kan skapa problem i kommunikationen med externa parter gällande sin information eller data utifrån tanken om att data ska kunna återanvändas. Vik-tigt att väga in är även forskarens syfte med och attityd till sin datahantering då det öppna imperativet inte är en självklarhet för de flesta forskare i de flesta forskningsfält (Borgman, 2017, s. 553).

Bib_2 resonerade även kring att forskning består ut av utveckling av metoder och att individer behöver ha ett kritiskt förhållningsätt för att kunna utveckla rele-vanta datahanteringspraktiker inom sin kontext. Detta resonemang av Bib_2 kan kopplas till Korhonens (2010, s. 218) beskrivning av dialogisk litteracitet, att litte-racitet inte bara är en kognitiv förmåga utan även är ett socialt och meningsskap-ande fenomen.

PA_1 belyste problematiken med öppna forskningsdata utifrån aspekter som bland annat Linde m.fl. (2014, s. 212) och Borgman (2012, s. 1066) tar upp gäl-lande vilken typ av forskningsdata som görs öppen; att desto mer data som be-handlar personuppgifter och kräver manuell bearbetning, eller som PA_1 tar upp, att det finns ett känslomässigt band till deltagare och data, desto mindre chans att den görs öppen. PA_1 påpekade även konkurrensen inom forskningssamhället som Borgman (2012, s. 1071) tar upp, att det även kan behövs en kulturell men också systemmässigt ekonomisk förändring för att data ska vågas göra öppen.

Det UL_1 tar upp att många av de doktorander som rekryteras vid UL_1 in-stitution inte kommer från svenska universitet kan tolkas som ett stort till hinder för varför studenter ens ska utbildas i datalitteracitet; Varför utbilda LTU studen-ter i datahanstuden-tering när många av doktoranderna rekrystuden-teras exstuden-ternt? Ur ett globalt perspektiv så är det inte omöjligt att många av LTU:s studenter går vidare med sina studier vid andra universitet i Sverige och att datalitteracitetsutbildning för studenter kan gynna forskarsamhället på en makronivå och på lång sikt.

55

Slutdiskussion

Syftet med studien var att synliggöra uppfattningar om datalitteracitet hos an-ställda vid Luleå tekniska universitets verksamhetsstöd och institutioner. Den första idén till studien kom när jag läste rapporten Forskningsdatahantering vid Luleå tekniska universitet (Vigilanti m.fl., 2018) och tanken slog mig att; ”Är det inte lite väl sent att börja prata om datahantering med forskare? Ska de inte redan kunna det?” Men nästa tanke slog mig lika snabbt, ”Men när ska de ha lärt sig det när grundutbildningen inte tillhandahåller sådan undervisning?”. Bäst att fråga de som vet, de anställda vid verksamhetsstödet i allmänhet och universitetsbiblio-teket i synnerhet men också de som jobbar nära studenterna, de som undervisar, de som forskar och planerar utbildningen på institutionerna.

Sammanfattning

Studiens resultat och diskussion har visat på att begreppet datalitteracitet kan framstå som främmande men också länkas samman med det bredare informations-litteracitetbegreppet. Datalitteracitetsbegreppet som enskilt fenomen kan även sätta fokus på en problematik som annars lätt hamnar i skuggan av den tradition-ellt tolkade informationslitteraciteten. Informanterna i studien uppfattade ett be-hov av undervisning i datalitteracitet men motiven för dessa skilde sig åt och exi-sterade antigen inom en mer akademisk eller mer generell kontext. Utifrån en te-matisering av de didaktiska frågorna framkom det att de pedagogiska aspekterna var starkt närvarande i informanternas svar, medan det var svårare att konkretisera ett praktiskt innehåll för undervisningen. Gällande när undervisning i datalittera-citet ska ske framhöll informanterna vikten av progression och menade att under-visningen borde nå alla studenter utifrån idéer om likvärdig utbildning, princi-piella akademiska kärnvärden och bildningsperspektiv.

Vid analysen av det empiriska materialet framkom flera institutionella utma-ningar gällande förutsättutma-ningar för undervisning i datalitteracitet. Gällande ansvar för att studenter tillägnar sig kompetenser inom datalitteracitet tog flera informan-ter upp behovet av tydlig styrning från universitetets ledning vilket även efinforman-terfrå- efterfrå-gades gällande behovet av samverkan. En institutionell utmaning som informanter tog upp var även en upplevd kompetensbrist gällande datalitteracitet både utifrån

56

att ämnet anses nytt och att det behövs utvecklas en samsyn kring ämnet. Infor-manter lyfte även problematiken gällande konkurrens om tid och utrymme för nytt innehåll i utbildningarna och menade att det kan vara svårt att implementera upp-levt externa krav i en redan kursfokuserad utbildningsmiljö.

Datalitteracitet och öppna data kopplat till forskningskultur var ett område som togs upp vid intervjuerna där både frågor om ad-hoc praktiker, konkurrens mellan forskare och personlig koppling till data kan försvåra transitionen från stängda till öppna data.

Undervisning

De kompetenser som regleras via Högskolelagen kap 1 §8 (1992:1434) och kan kopplas till informationslitteracitetsbegreppet är att studenter på grundnivå ska utveckla: ”förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar” och ”söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå”. Utifrån idén om ett breddat informat-ionslitteracitetbegrepp kan det vara intressant att spegla dessa lagstadgade kompe-tenser mot datalitteracitetens ej ännu definierade roll vid universiteten och högs-kolor. Utifrån idén om att datalitteracitet kan ses som en del av ett breddad in-formationslitteracitetbegrepp så är det även möjligt att lagen skulle kunna tolkas till att även gälla datalitteracitet då data i regel ses som ett förstadium till inform-ation och därmed värdera datalitteracitetens existens inom en universitetskontext.

Det gå att se både fördelar och nackdelar med att undervisningen i datalittera-citet usurperas av undervisningen i informationslitteradatalittera-citet utifrån informanternas uppfattningar. En fördel med en gemensam undervisning skulle kunna kopplas till informanternas uppfattningar gällande resursbrist och även att själva begreppet datalitteracitet inte är vanligt förekommande institutionellt begrepp. En annan fördel hade varit möjligheten att sammanföra den dualitet mellan konsumtion och produktion av information som Huvila (2011, s. 239) En nackdel med detta skulle dock kunna vara att datalitteracitetmomenten riskerar att hamna i skuggan av re-dan vedertagna moment kopplade till informationslitteracitet och att den förvän-tade medvetandegörandet gällande datalitteracitet uteblir i praktiken.

Målgrupp

Under studiens gång har min inledande tanke gällande att det är studenter som är det självklara målgruppen för datalitteracitet nyanserats. Studenter prioriterar de kompetenser som examineras och värderas av lärare, examinatorer och handle-dare; deltagare i forskningskulturen vid LTU, vilket kan liknas med Carlson, Johnston och Westras (2015, s. 39–40) resonemang om studentens institutionella-kontext. Även fast studenter kan ses som en bra målgrupp för undervisning

be-57

hövs en tydlighet från forskare att det är något som behövs vid universitetet. Vem behöver bli datalitterat först? Läraren eller studenten? Handledaren eller dokto-randen?

När uppsatsens resultat speglas mot datalitteracitetsstudien The data informat-ion literacy project vid bland annat Purdue University framträder en betydande skillnad, där verkar studenter vara mer involverade på gott och ont i hanteringen av forskningsdata, institutionerna har höga förväntningar och ser studenterna som en resurs och avlastning för forskarna (Carlson m.fl., 2015, s. 18). Vid LTU kan det tolkas som om studenterna är mer exkluderade från forskarsamhället, vilket även kan speglas mot att den upplevelse som en av utbildningsledarna uttryckte gällande rekrytering av doktorander, att merparten doktorander rekryteras externt och vid vissa institutioner främst internationellt. Detta kan tolkas utifrån högsko-lelagen som tydliggör i 1 kap. 3§ att: ”Verksamheten skall bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning” (1992:1434). Vad som menas med samband kan självklart diskuteras samt hur detta bör tillämpas i praktiken men värt att poängtera är vikten av en stark och attraktiv forskningskultur.

Related documents