Uppfattningar om datalitteracitet vid Luleå tekniska universitet
En intervjustudie med universitetsanställda
Johanna Cinber
Institutionen för ABM
Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap ISSN 1650-4267
Masteruppsats, 30 högskolepoäng, 2019, nr 759
Författare/Author Johanna Cinber
Svensk titel
Uppfattningar om datalitteracitet vid Luleå tekniska universitet: en intervjustudie med universitetsanställda
English Title
Perceptions about data literacy at Luleå University of Techonology: interviews with university employees
Handledare/Supervisor Isto Huvila.
Abstract
The purpose of the study is to highlight perceptions about data literacy among employees at Luleå University professional services and institutions. The purpose is motivated on the report that the University Library in Luleå wrote in 2018, a report that shows a discrepancy between the national vision of open research data and the actual research data management at Luleå University of Technology. The university employees' perceptions about the issue can be seen as a current situation description at Luleå University of Technology, but also as a starting point for future discussions about educating data literacy at Luleå University of Technology. The theoretical foundat- ion of the study is social constructionist and is within the socio-cultural perspective formation in which Roger Säljö's interpretations of literature and learning are in focus. The study shows that there are perceptions that express the need for education in data literacy, but also that there are intra-institutional problems regarding get- ting time and space for the education and that there is a demand for a greater collaboration between libraries and institutions on the issue. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.
Ämnesord
Datalitteracitet, behov av undervisning, universitetsanställda, öppen vetenskap, intervjuer Key words
Data literacy, Eduactaion Needs, University Employees, Open Science, Interviews
Innehållsförteckning
Inledning ... 3
Syfte och frågeställningar ... 5
Forskningsfrågor ... 5
Bakgrund ... 6
Definitioner av begreppet datalitteracitet ... 6
Öppen vetenskap- ett transparent paraply ... 8
Kort historiskt perspektiv ... 8
Definitioner av öppen vetenskap ... 8
FAIR ... 10
Studiens kontext ... 11
Luleå tekniska universitet och Universitetsbiblioteket i Luleå ... 11
Datahantering vid Luleå Tekniska Universitet ... 12
Tidigare forskning ... 14
Problematiken med öppna forskningsdata ... 14
Forskningskultur ... 14
Studenter som målgrupp för undervisning i datalitteracitet ... 15
Universitetsbibliotek som katalysatorer för förändring ... 16
Intra-institutionell samverkan och ansvar för utvecklingen av litteraciteter ... 17
Behovsinventeringar ... 17
2008-2010: Purdue University och University of Illinois at Urbana-Champaign .... 17
2012: Purdue University, University of Oregon, Cornell University och University of Minnesota ... 18
Alternativa tillvägagångsätt ... 19
Teoretiska utgångspunkter ... 21
Den sociokulturella perspektivbildningen ... 21
Hybridisering- människa och artefakt ... 21
Lärande ... 22
Litteracitet ... 23
Informationslitteracitetens dualiteter ... 24
Överföring mellan olika kontext ... 25
Källmaterial och metod ... 27
Metod ... 27
Urval och avgränsningar ... 27
Subjektivitet, neutralitet och makt i intervjusituationen ... 28
Semistrukturerade intervjuer: metod och genomförande ... 29
Källmaterial ... 30
Etik ... 30
Komplex konfidentialitet ... 31
Datahanteringsplan ... 31
Analysmetod ... 32
Tillämpad tematisk analys ... 32
Utförande ... 32
Metoddiskussion ... 33
Uppfattningar om datalitteracitet hos anställda vid Luleå tekniska universitet ... 34
Uppfattningar kring begreppet datalitteracitet ... 34
Ett nytt begrepp ... 34
Datalitteracitet och informationslitteracitet ... 36
Uppfattningar om behov och motiv för undervisning i datalitteracitet ... 37
Behov ... 37
Motiv ... 38
Didaktiska faktorer ... 40
Vad? ... 40
Hur? ... 41
När? ... 44
För vem? ... 45
Institutionella utmaningar ... 46
Ansvar för studenters tillägnande av datalitteracitet ... 47
Uppfattningar gällande behov av samverkan ... 49
Uppfattningar gällande kompetensbrist ... 50
Konkurrens om resurser ... 51
Forskningskultur ... 52
Slutdiskussion ... 55
Sammanfattning ... 55
Undervisning ... 56
Målgrupp ... 56
Kompetens och samverkan ... 57
Litteracitet ... 58
Förslag till fortsatt forskning... 58
Käll- och litteraturförteckning ... 60
Otryckt material ... 60
I uppsatsförfattarens ägo ... 60
Tryckt material ... 60
Bilaga 1 ...
Bilaga 2 ...
3
Inledning
Denna masteruppsats kretsar kring begreppet datalitteracitet, ett begrepp som kan definieras utifrån de förmågor som krävs för att kunna kritiskt reflektera över, skapa, använda, hantera och bevara data på ett systematiskt och genomtänkt sätt (Koltay, 2015, s. 403). Begreppet rör sig framförallt inom en akademisk kontext i denna studie och härleder framförallt till forskningsdata, men kan även ses ur fler- talet aspekter, exempelvis relaterat till både arbetslivet och privatlivet beroende på vad som definieras som just data. Anledningen till att datalitteracitet är viktigt ämne att undersöka ur en akademisk kontext är att de förmågor som ingår i be- greppet kan speglas mot regeringens målbild gällande öppen tillgång till forsk- ningsdata;
”Regeringens målbild är att alla de vetenskapliga publikationer som är resultat av offentligt finansierad forskning bör bli omedelbart öppet tillgängliga direkt då de publiceras. Likaså bör forskningsdata som ligger till grund för vetenskapliga publikationer bli öppet tillgängliga samtidigt som den tillhörande publikationen” (Prop. 2016/17:50).
Regeringen fastställer även att; ”Grunden för att tillgängliggöra forskningsdata är att de arkiveras systematiskt och strukturerat och bevaras långsiktigt” (Prop.
2016/17:50), ett uttalande som kan kopplas till 3§ i arkivlagen (1990:782) där det konstateras att myndigheters arkiv ska bestå av de allmänna handlingar som pro- duceras vid myndigheten. Regeringens målbild tar även upp att omställningen för öppen tillgång gällande forskningsdata ska vara fullt ut genomförd inom tio år, det vill säga år 2026. (Prop. 2016/17:50).
I förslaget till den nationella biblioteksstrategin uppmärksammas även offent- ligt finansierade forskningsdata under rubriken öppen vetenskap, där det kraftfullt proklameras att; ”alla hinder för öppen tillgång till den offentligt finansierade forskningen måste undanröjas” (Fichtelius, Persson & Enarson, 2019, s. 20) och framhåller potentialen i dagens låsta forskningsdata. Fichtelius, Persson och Enar- son (2019, s. 20) menar samtidigt att uppgiften både kommer vara resurskrävande och innebära både etiska och tekniska utmaningar där samlandet och ordnandet av forskningsdata för att säkerställa återanvändbarhet beskrivs som en synnerligen svår uppgift. Datalitteracitetbegreppet kan även kopplas mot de kompetenser som regleras via högskolelagen kap 1 §8 (1992:1434) ”förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar” och ”söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå”.
4
Denna uppsats utgår ifrån Luleå tekniska universitets (LTU) rapport Forsk- ningsdatahantering vid Luleå tekniska universitet. Vid läsning av rapport framträ- der en diskrepans mellan den nationella visionen och den reella hanteringen av forskningsdata. Forskningsdata omfattar enligt Vigilanti, Israelsson, Svanberg och Palage (2018):
Information, samlad eller skapad under forskningsprocessen, som granskas och ligger till grund för resonemang, diskussioner och beräkningar. Forskningsdata är sålunda allt material som relaterar till forskningsprocessen och materialet kan ha en mängd olika format (Vigilanti m. fl, 2018, s. 7)
Forskare känner oro för ämnet och hanteringen av forskningsdata beskrivs som högst individbunden i rapporten (Vigilanti m.fl., 2018, s. 25–26). För att visioner- na om att forskningsdata ska publiceras och återanvändas ska kunna realiseras krävs korrekt och systematisk datahantering, och för en korrekt och systematisk datahantering krävs det att forskare har en hög nivå av datalitteracitet.
Vetenskapsrådet (2018, s. 18) konstaterar utifrån visionen om öppen tillgång till forskningsdata att frågorna kring hantering av forskningsdata är ett område som utvecklas mycket snabbt och kräver en väl utvecklad infrastruktur. Denna snabba utveckling kan även kan illustreras med Vetenskapsrådets krav på upprät- tande av datahanteringsplaner för de forskningsprojekt som ges finansiering sedan våren 2019.
Studiens kontext är Luleå tekniska universitet och universitetsbiblioteket i Lu- leå, där studien via intervjuer med anställda undersöker uppfattningar om datalit- teracitet. Studiens forskningsfrågor kretsar kring om och hur universitet och uni- versitetsbiblioteket bör stötta korrekt datahantering och stärka studenter och i för- längningen även forskares datalitteracitet. Studiens teoretiska grund är socialkon- struktionistisk och befinner sig inom den sociokulturella perspektivbildningen där Roger Säljös tolkningar av litteracitet och lärande är i fokus.
5
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att synliggöra uppfattningar om datalitteracitet hos anställda vid Luleå tekniska universitets verksamhetsstöd och institutioner. Intresset i frå- gan utgår ifrån den rapport som Universitetsbiblioteket i Luleå skrev 2018, en rapport som visar på en diskrepans mellan den nationella visionen kring öppna forskningsdata och den reella forskningsdatahanteringen vid Luleå tekniska uni- versitet. Synliggörandet av de universitetsanställdas uppfattningar kan ses som en nulägesbeskrivning vid Luleå tekniska universitet men också som en startpunkt för framtida diskussioner kring datalitteracitet vid Luleå tekniska universitet och andra svenska lärosäten.
Forskningsfrågor
Hur uppfattas begreppet datalitteracitet av informanterna?
Uppfattas datalitteracitet som en kontextbunden praktik eller som en överförbar kompetens?
Vilka uppfattningar har informanterna kring behovet av undervisning i datalittera- citet?
Vilka uppfattningar har informanterna gällande de didaktiska faktorerna gällande undervisning i datalitteracitet?
Vilka institutionella och socio-kulturella faktorer kan påverka möjligheten för undervisning i datalitteracitet?
6
Bakgrund
I studiens bakgrund kommer datalitteracitetsbegreppet att definieras och idéer om den öppna vetenskapen kommer att beskrivas. Bakgrunden kan även ses som en förklarning till varför datalitteracitet är ett aktuellt ämne värt att undersöka då datalitteracitet kan ses som det bärande fundamentet för att kunna bygga en håll- bar öppen vetenskap i linje med regeringens målbild (Prop. 2016/17:50). Proble- matiken med öppna data tas upp kort. Studiens institutionella kontext grundas även utifrån en rapport producerad vid Luleå tekniska universitet 2018 gällande forskningsdatahantering.
Definitioner av begreppet datalitteracitet
Att definiera begreppet datalitteracitet är inte helt enkelt därför att det existerar en viss begreppsförvirring i forskningen kring datalitteracitet, då begreppet befinner sig inom ett relativt nytt och snabbt föränderligt forskningsfält med en global ap- plicering. Koltay (2015, s. 403) menar dock att forskningsfältet behöver en ge- mensam term för de förmågor som kretsar kring tillgång, tolkning, kritisk bedöm- ning, hantering, lagring, bevaring och etiskt förhållningsätt till data. Koltay före- slår data literacy som enande begrepp. Forskningen kring det närliggande forsk- ningsfältet informationslitteracitet har enligt Koltay haft liknande problematik kring terminologi, där begrepp som information fluency figurerat, dock verkar fältet inofficiellt ha accepterat information literacy som enande begrepp.
Koltay (2015, s. 403) nämner ett liknande begrepp till datalitteracitet; data in- formation literacy vilket kan ses utifrån ett amerikanskt perspektiv då denna be- nämning använts inom vissa amerikanska universitetsbibliotek, exempelvis Pur- due universitetsbibliotek. Meverkade från Purdue universitetsbibliotek har även skrivit en bok gällande just data information literacy tillsammans med flertalet andra amerikanska universitetsbibliotek där Carlson, Fosmire, Miller och Sapp Nelson (2015a, s. 15) väljer att göra en intressant distinktion. Distinktion gäller begreppet data literacy som de menar beskriver de kompetenser som krävs för att läsa av och använda sig av data och tillskillnad från det bredare begreppet data information literacy som de definierar som de kompetenser som krävs för en mer
7
holistisk syn på data före, under och efter ett projekt, det vill säga både produkt- ion, hantering och användning av data.
Ett begrepp som kan kopplas till den praktiska realiseringen av datalitteracitet är det bredare begreppet digital curation som är starkt förknippat med Digital Cu- ration Centre (DCC) som grundades år 2003. DCC är en brittisk organisation inom Joint Information Systems Committee (JISC), dessa brittiska organisationer skulle kunna jämföras med Svensk Nationell Datatjänst (SND) och Swedish Uni- versity computer Network (SUNET). Kouper (2016, s. 212) beskriver digital cu- ration utifrån DCC:s livscykelmodell där fokus ligger på att forskningsdata ska säkras och bevaras från tidpunkten då datasetet skapas till att den eventuell kan återanvändas, vilket sluter cykeln. Kouper (2016, s. 213) menar att begreppet digi- tal curation omfattar alla praktiker gällande att hantera digitala resurser. Modellen tar upp praktiker som; urval, bedömning, beskrivning, klassificering, annotering, lagring, säkring, åtkomst, upptäckt, omvandling och spridning, samt eventuell radering av data. En svensk översättning av digital curation skulle kunna vara digitalt bevarande, en term som används i stor utsträckning inom kulturarvssek- torn och därmed har ett eget tydligt definierat fält.
I likhet med digital curation kan begreppet research data management ses som en systematisk realisering av datalitteracitet. Begreppsbildning kring rese- arch data management kan tolkas utifrån de nederländska universitetsbibliotekens arbete och forskning där stora satsningar gjorts för att främja god forskningsdata- hantering. Ett exempel på de nederländska framgångarna är Leidens universitets arbete med att ta fram en tydlig och generell policy för forskningsdatahantering på en central nivå i kombination med institutionella anpassningar på ämnesnivå.
Universitetsbiblioteket vid Leidens universitet har även haft en stor uppgift gäl- lande att skapa en förklarande tjänstekatalog gällande de många online-verktyg och repositorier som finns tillgängliga för forskarna (Verhaar, Schoots, Sesink &
Frederiks, 2017, ss. 8–9).
Research data management kan översättas till just forskningsdatahantering vilket är ett begrepp som i stor utsträckning används för att beskriva just hante- ringen av forskningsdata. Detta begrepp har dock ingen inneboende djupare peda- gogisk klang, utan beskriver mer den praktiska och systematiserade målbilden av vad god datalitteracitet kan leda till. En potentiell distinktion mellan begreppet datalitteracitet och begreppen digitalt bevarande och forskningsdatahantering är att datalitteracitet är något en individ har och digitalt bevarande och forskningsda- tahantering är vad en individ gör.
Den definition av datalitteracitet som används för denna studie är de förmågor som krävs för att kunna kritiskt reflektera över, skapa, använda, hantera och be- vara data på ett systematiskt och genomtänkt sätt.
8
Öppen vetenskap- ett transparent paraply
En väl utvecklad datalitteracitet hos forskare kan ses som en viktig komponent och förutsättning för att data ska kunna delas och göras öppen utifrån Regeringens målbild år 2026. (Prop. 2016/17:50) vilket ligger i linje med tankarna om öppen vetenskap. Öppen vetenskap är brett paraplybegrepp som Fecher och Friesike (2014, s. 17) beskriver både som ett eventuellt buzzword, men också som den andra vetenskapliga revolutionen. Öppen vetenskap är ett begrepp som syftar till att med hjälp av internets möjligheter skapa nya förutsättningar för forskning, precis som tryckpressen och uppkomsten av vetenskapliga tidskrifter skapade nya förutsättningar för forskningen under 1600-talet (Bartling & Friesike, 2014, ss. 6–
8). Utöver de tekniska lösningarna skiljer sig även öppen vetenskap från tidigare forskningsepoker med dess ideologiska fokus på öppenhet och transparens.
Kort historiskt perspektiv
Rörelsen mot en allt öppnare vetenskapsvärld har sakta växt fram sedan 1600- talets och renässansen. När den första vetenskapliga tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society gavs ut år 1665 var det ett första steg i att öppna upp vetenskapen (Nielsen, 2012, s. 188). Den vetenskapliga kommunikationen innan dess bestod till största del av krypterad brevväxling mellan forskare där resultat av deras forskning dokumenterades i form av anagram, i syfte att kunna bevisa vem som hade upptäckt vad först om det skulle uppstå intressekonflikter.
Nielsen (2012, s. 175) beskriver denna tidiga forskningskultur som både hemlig- hetsfull och stängd.
En av de främsta anledningarna till att forskarna började att våga sprida sina resultat i vetenskapliga tidskrifter och därmed tog ett första steg mot öppen veten- skap var att en professionalisering påbörjats av forskarrollen (Nielsen, 2012, ss. 174–175). Professionaliseringen av forskarrollen drevs på av dåtidens forsk- ningsfinansiärer bestående av förmögna familjer som gärna ville förknippas med forskningens framsteg och begynnande status. Publicering av forskningsresultat blev på så sätt för första gången i historien fördelaktig för forskaren själv då pub- likationer resulterade i mer forskningsfinansiering och prestige. Nielsen (2012, s. 175) menar att det publiceringssystem som sattes i rullning under 1600-talet både skapade ett externt och gemensamt minnessystem för kunskap, samt att det inte hade förändrats i större utsträckning på 300 år, förrän den andra vetenskapliga revolutionen började bubbla under det tidiga 2000-talet.
Definitioner av öppen vetenskap
Öppen vetenskap definieras av Nolin (2018, s. 1029) som en transparensrörelse utan något central organisation eller styre, då ideologierna om öppenhet och
9
transparens som ryms inom öppen vetenskap tas upp av lokala organisationer runt om i världen. Gemensamt för många transparensrörelser är enligt Nolin (2018, s. 1033) att de använder sig av en retorik som framställer värden om öppenhet som både oproblematiska, entydigt goda och som en grund för gemenskap.
Fecher och Friesike (2014, ss. 17–19) gör en ansats att tydliggöra och defini- era öppen vetenskap utifrån fem olika men dock nära besläktade diskurser; Den demokratiska diskursen, den pragmatiska diskursen, den publika diskursen, dis- kursen om mätbarhet och diskursen om infrastruktur.
Den demokratiska diskursen inom öppen vetenskap är den som till största del fokuserar på att tillgången till vetenskapligt producerat material ska vara tillgäng- liga för alla. Inom denna diskurs är öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och öppen tillgång till forskningsdata viktiga frågor framförallt när forskningen är statligt finansierad. Gällande fördelarna med öppen tillgång till forskningsdata beskriver Fecher och Friesike (2014, s. 26) både möjligheten att kunna validera och återskapa ett forskningsresultat men även hur tillgången till väl beskrivna och sökbara öppna data kan minska risken för att forskare omedvetet lägger ned tid på att ta fram data som redan finns.
Tillgång till öppna data kan även skapa potential för större samverkan mellan forskare inom samma fält, men även interdisciplinära samarbeten då välbeskrivna forskningsdata kan komma till nytta för flera forskningsprojekt inom olika fält.
Den demokratiska diskursen tar även upp vikten av att forskningsresultaten ska publiceras med öppen tillgång och på så sätt göras tillgängliga för alla (Fecher &
Friesike, 2014, s. 25).
Den publika diskursen syftar till att den vetenskapliga processen ska göras synlig och transparent och därmed engagera samhället utanför akademin i forsk- ningen, så kallad medborgarforskning. Utifrån denna diskurs kan öppen vetenskap ses som en bro mellan samhället och forskningsvärlden med hjälp av internet som kommunikationsmedel. En annan aspekt av den publika diskursen är själva kom- munikationen mellan forskare och allmänhet, där fokus ligger på att den veten- skapliga produktionen ska göras förståeligt för alla. Exempel på detta är använd- ningen av ett tydligare språkbruk och sociala medier (Fecher & Friesike, 2014, ss. 19–24).
Diskursen om mätbarhet beskriver Fecher och Friesike (2014, s. 40) som en rörelse som vill komplettera den dominerande bibliometrin och dess starka fokus på forskares citeringsgrad med andra alternativ för att mäta vetenskaplig genom- slagskraft. Detta alternativ till bibliometrin har getts namnet altmetri och syftar till att på olika sätt mäta en vetenskaplig publikations genomslagskraft genom publi- kationens spår på internet i form av interaktioner på sociala medier, citeringar i policydokument och i traditionell media. Altmetrin förutspås visa genomslags- kraft snabbare än den traditionella bibliometrin där citeringar kan ta år att acku- mulera.
10
Fecher och Friesike (2014, s. 36) väljer att definiera diskursen om infrastruk- tur inom öppen vetenskap som en teknikfokuserad gren av rörelsen som dock även kan ses som dess rötter och fundament. Att den ses som fundamental beror på att alla diskurser inom öppen vetenskap är beroende av de tekniska framsteg som gjort inom internet-och kommunikationsteknologin, exempelvis tillgången till databaser för forskningsdata, sociala nätverk så som researchgate och möjlig- heterna för forskare att dela och gemensamt arbeta med dokument i realtid. An- ledningen till att den ses som en egen gren förutom dess fundamentala egenskaper är fenomen som distributed computing där multipla datorer kopplas samman för att kunna hantera stora mängder data i forskningssyfte.
Den pragmatiska diskursen inom öppen vetenskap är enligt Fecher och Frie- sike (2014, s. 32) inriktad mot samarbeten mellan forskare och forskare och fors- kare och andra delar av samhället i syfte att effektivisera och optimera forsk- ningsprocessen. Till hjälp för dessa samarbeten är online verktyg viktiga hjälpme- del, men Fecher och Friesike (2014, s. 35) tar också upp vikten av delningskul- turer; hur forskare ser på att öppna upp sina pågående forskningsprocesser och dela med sig av material till andra forskare eller allmänhet i medborgarforsk- ningsprojekt.
Fecher och Friesikes (2014) definitioner av öppen vetenskap visar på bredden och komplexiteten i begreppet då de olika diskurserna berör många ämnesområ- den samtidigt som de rent ideologiskt befinner sig under samma transparenta pa- raply.
FAIR
Ett av de initiativ som syftar till att realisera tillgången till öppna forskningsdata är arbetet kring FAIR principerna. År 2016 presenterades de femton FAIR princi- per av den nederländska organisationen FORCE1 efter två års arbete. Principerna syftar enligt Hodson (2018, s. 12) till att göra forskningsdata och metadata om forskningsdata: lättare att finna, få åtkomst till, säkerställa kompabilitet och åter- användning (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). Principerna före- språkar bland annat användning av metadata i form av bestående identifierare (PID) och tydliga användarlicenser utifrån Creative Commons.
Vetenskapsrådet (2018, s. 9) förtydligar även att alla forskningsdata varken kan eller bör göras FAIR då de kan innehålla känsliga persondata och hänvisar till ledorden för FAIR; as open as possible, as closed as necessary. Värt att nämna gällande FAIR är att forskningsdata som lever upp till FAIR principerna inte per automatik är fritt tillgängliga och gratis men att FAIR principerna även kan till- lämpas på metadata om forskningsdata. Att metadatan görs FAIR kan ses som det första steget att synliggöra forskningsdatas existens utan att publicera själva data- setet (Hodson, 2018, s. 13).
11
Efter att FAIR bland annat uppmärksammades och stöttats vid G20 mötet i Hangzhou 2016, och blivit allmänt erkända som vägledande principer inom EU:s European Open Science Cloud (EOSC) gav regeringen år 2017 Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket i uppdrag att ta fram kriterier för att kunna utvärdera om statligt finansierad forskning levde upp till FAIR principerna (Vetenskapsrådet, 2018, s. 10–12).
Vetenskapsrådets rapport publicerades 2018 och rapporterade att forsknings- data och metadata inte finns tillgänglig för bedömning på en nationell nivå vid rapportens tidpunkt och enbart fanns i begränsad skala på lokal nivå (Vetenskaps- rådet, 2018, s. 27) och sammanfattade rapporten bland annat med orden;
För att uppnå detta [FAIR] behövs det upparbetade arbetsprocesser kring god datahantering, forskningsstödjande infrastrukturer och tjänster. Det behövs även ökad kompetens kring FAIR och god datahantering. (Vetenskapsrådet, 2018, s. 27).
FAIR principerna kan ses som de ledande ämnesöverskridande och globalt accep- terade grundsatserna för att göra publicerade forskningsdata så öppna som möjligt samtidigt som aspekter kring kvalitet tas i beaktande, den praktisk implemente- ringen av öppna forskningsdata är dock inte oproblematisk vilket tas upp i avsnit- tet gällande tidigare forskning under rubriken problematiken med öppna forsk- ningsdata.
Studiens kontext
I detta avsnitt beskrivs studiens fysiska kontext men också dess förutsättningar utifrån rapporten Forskningsdatahantering vid Luleå tekniska universitet (Vi- gilanti m.fl., 2018). Rapporten om datahantering vid Luleå tekniska universitet kan ses som en bärande del i studiens bakgrund då dess resultat i stor utsträckning har påverkat min förförståelse för ämnet och den lokala kontexten.
Luleå tekniska universitet och Universitetsbiblioteket i Luleå
Luleå tekniska universitet grundades år 1971 under namnet högskoleenheten i Luleå, universitetsstatusen konfirmerades år 1997 varpå universitetet namn ändra- des till Luleå tekniska universitet. Universitetet har enligt egen utsago (Luleå tek- niska universitet, 2019) en omsättning på 1,7 miljarder kronor där en stor del av omsättningen består av externfinansierad forskning. Forskningen som bedrivs på universitetet är uppdelad på 69 aktiva forskningsämnen uppdelade på sex institut- ioner. Universitetet hade år 2019 ca 15 500 studenter.
På campus finns även Luleå Universitetsbibliotek med nuvarande lokaler se- dan år 1994 i beta-huset. Under vår-vintern 2018 skadades delar av universitets- bibliotekets tak under tunga snömassor och ett tillfälligt bibliotek upprättades i
12
andra lokaler där mötet med användarna och bibliotekets bokbestånd splittrades.
Vid tiden för denna studie; vårterminen 2019 är universitetsbibliotekets ordinarie lokaler stängda för en omfattande renovering. Enligt den nationella bibliotekssta- tistiken hade universitetsbiblioteket 12 842,9 besökare under 2017.
Datahantering vid Luleå Tekniska Universitet
Universitetsbiblioteket i Luleå publicerade i juni 2018 en rapport med namnet Forskningsdatahantering vid Luleå tekniska universitet skriven av Vigilanti m.fl.
(2018). Rapporten syftade till att göra en behovsanalys och skapa underlag för forskningsdatatstödets fortsatta arbete med att stötta forskare i deras forsknings- processer. Forskningsdatastödet vid Luleå tekniska universitet är en grupp bestå- ende av deltagare från universitetsbiblioteket, arkivet, grants office, innovations- kontoret, IT-service och juristenheten. Rapportens empiriska material bestod av en enkätundersökning samt gruppintervjuer med aktiva forskare vid Luleå tek- niska universitet.
Vigilantis m.fl., (2018, s. 23) resultat visade bland annat på en stor osäkerhet och oro för konceptet öppen tillgång till forskningsdata hos forskarna. Begrepps- förvirring gällande öppen tillgång i kombination med datahantering i allmänhet skapade även en defensiv framförhållning i diskussionerna, framförallt för de forskare som arbetade med känsliga data. Resultatet visade även på en fragmente- rad förståelse för 3§ i arkivlagen (1990:782) och flera forskare vittande om att de inte var medvetna om att de var skyldiga att arkivera sin forskningsdata eller vem de skulle kontakta angående arkivering. Arkiveringen av forskningsdata är något som Vigilanti m.fl. (2018, s. 5) även kopplar till Luleå tekniska universitets in- ternrevision från 2017, där det konstateras att universitetet inte lever upp till ar- kivlagens bestämmelser om att forskningsdata ska hanteras och lagras på ett så- dant sätt att forskningsresultaten ska gå att verifiera.
Datahanteringspraktikerna vid Luleå tekniska universitet framkommer i rap- portens resultat som ad-hoc baserade och nära knutna till individens egna prefe- renser. Vissa forskare menade att deras praktiker var bra nog så länge ingen annan behövde använda deras data (Vigilanti m.fl., 2018, s. 18). Att forskningsdatahan- teringen vid universitetet utifrån rapporten är starkt individbunden kan utifrån regeringens målbild gällande öppen tillgång till forskningsdata till år 2026 (Prop.
2016/17:50) ses som högst problematisk. Individuella preferenser var även domi- nerande när det gällde val av digitala lagringstjänster där forskare uttryckte att vikten av samarbete och möjlighet till parallellarbete gick före säkerhetsklassning, exempelvis vid användandet av Google Drive (Vigilanti m.fl., 2018, s. 18).
En intressant aspekt gällande forskarnas syn på utbildning gällande datahante- ring och utifrån denna studies fokus på att synliggöra uppfattningar kring behovet av undervisning i datalitteracitet, är att doktorander som medverkande i rapporten utryckte ett behov av förebilder gällande datahantering, exempelvis seniora fors-
13
kare och handledare. De seniora forskarna och prefekterna menade däremot att utbildningsinsatser borde riktas till nya doktorander.
En slutsats som Vigilanti m.fl. (2018, s. 25–26) gör angående sitt resultat är att forskarna avfärdar altruistiska tankar gällande öppen tillgång till forsknings- data och att oron gällande datahantering kan leda till att forskarna inte vill ta i frågan vilket kan exemplifieras av att en forskare utryckte att hen gruvade sig för att komma till intervjun. Vigilanti m.fl. (2018, s. 11) beskriver en reell implemen- tering av öppen tillgång till forskningsdata som beroende av två huvudaspekter.
Den första är att det behövs en digital infrastruktur för lagring av forskningsdata både under pågående forskning och som slutförvaring, men även policydokument som befäster universitetets hållning i frågan. Den andra aspekten är att genom en stark supportfunktion verka för ökad kompetens och medvetenhet hos forskarna gällande hanteringen av forskningsdata.
14
Tidigare forskning
Under följande avsnitt presenteras forskningsläget som tar upp den initiala pro- blematiken gällande öppna forskningsdata kopplat till forskningskultur samt hur universitetsbibliotek kan agera katalysator för kulturell förändring. Två behovsin- venteringar utifrån det amerikanska projektet The data information literacy pro- ject tas upp men även alternativa tillvägagångsätt för att öka medvetenheten kring datalitteracitet presenteras.
Problematiken med öppna forskningsdata
Forskningskultur
Som tidigare nämnts, att den öppna vetenskapen ofta beskrivs i ett skimmer av oproblematiska ordalag, med en högst positiv och gemensam drivkraft (Nolin, 2018) har även den ökade tillgången till forskningsdata fått en aura av sanning och objektivitet (Koltay, 2015, s. 403). Tankarna om öppen vetenskap och öppna forskningsdata har enligt Borgman (2012, s. 1072) cirkulerat de senaste 30 åren men har haft problem att realiseras på en praktisk nivå. Problematiken är kom- plex och kan ses ur flera framträdande perspektiv, exempelvis ekonomiska, tek- niska och sociala samt konvergenser av dessa. Ur det ekonomiska perspektivet är delning av forskningsdata vid studiens tidpunkt ej en del av det vetenskapliga be- löningssystemet och ger därmed ej utslag på bibliometriska analyser som ofta används i utvärderingssyfte inom akademien. Mongeon, Robinson-Garcia, Jeng och Costas (2017, s. 547) beskriver utvecklingen av datacitering som en mycket viktig implementering för att skapa incitament för delning av forskningsdata.
Ur ett socialt och kulturellt perspektiv rapporterar Mongeon m.fl. (2017, s. 547) samt Linde, Noorman, Wessels och Sveinsdottir (2014, s. 212) att många forskare är oroliga för att förlora kontrollen över sin data, att publicering av data både är kostsamt, tidskrävande samt genererar litet erkännande. Linde m.fl. (2014, s. 212) beskriver även forskares oro gällande skyddet av forskningsdeltagare och deras personuppgifter kan vara väldigt problematiskt inom vissa forskningsfält.
Ett ytterligare hinder för delning och publicering av data är den konkurrenssituat- ion forskare befinner sig i gentemot andra forskare, där Borgman (2012, s. 1071) visade på att forskare delade betydelsefulla data i mindre utsträckning. En annan
15
förklaring till varför data inte delas menar Borgman (2012, s. 1066) att desto mer manuellt arbete som lagts ned på forskningsdata i form av efterbehandling och tolkning desto mindre troligt är det att den kommer att delas. En tillhörande pro- blematik som Borgman (2012, s. 1060) tar upp redan år 2012 och Mongeon m.fl.
(2017, s. 553) konfirmerar år 2017 är att delning av forskningsdata är starkt kon- centrerad till vissa forskningsfält, exempelvis inom biologi, biomedicin och astro- nomi.
Nielsen (2012, s. 187) lyfter vikten av att se öppen vetenskap och öppna forskningsdata utifrån forskarens vinkel, att det först är när majoriteten av forskar- samhället anammat konceptet som det gynnar den enskilde forskaren. Nielsen (2012, s. 187) argumenterar för att de förändringar som krävs för att realisera det öppna imperativet inte kan ligga på individen utan kräver större samhälleliga för- ändringar. Linde m.fl. (2014, s. 2017) belyser vikten av ökat samarbete mellan forskningsdatans tre största intressenter; finansiärerna, forskarna och kurato- rer/administratörerna av data. Detta kan även speglas mot Fecher och Friesikes (2014, s. 26) resonemang för att till fullo förstå problematiken med öppna forsk- ningsdata; ”The implied multitude of obstacles for practicing Open Data also il- lustrates that research on this issue needs to be holistic” (Fecher & Friesike, 2014, s. 26)
Studenter som målgrupp för undervisning i datalitteracitet
Shorish (2015, s. 98–101) tar upp fördelarna med att fokusera på undervisning i datalitteracitet för studenter för att öka medvetenheten om korrekt hantering, be- skrivning och organisering av data. Detta framhålls som viktigt av Shorish då stu- denter befinner sig inom eller i gränslandet av en forskningsvärld i snabb föränd- ring där forskare förväntas dela med sig av sin forskningsdata i allt större ut- sträckning. En fördel som Shorish (2015, s. 101) tar upp är det faktum att studen- terna är noviser och därmed kan appropriera en forskningsmetodologi där dessa kompetenser är inbäddade och därmed kan inleda en eventuell forskningskarriär med en korrekt forskningsmetodologi. Carlson, Johnston och Westra (2015, s. 39–
40) menar att en riktad undervisningsinsats med studenter som målgrupp även syftar till att skapa en positiv förändring för hela institutioner och deras forsk- ningsmiljöer. De belyser dock vikten av att ta studenternas institutionella kontext och sociokulturella informationspraktiker i beaktande, då institutionens normer och värderingar ofta är avgörande för vad en student anser är relevant och därmed blir motiverad till att lära sig.
Shorish (2015, s. 102) tar även upp möjligheten att studenter som inte fortsät- ter inom akademien även kan gynnas av undervisning i datalitteracitet då de kom- petenser som generellt ingår i en sådan undervisning även är kompetenser som är fördelaktiga att besitta inom affärslivet där användningen av så kallad big data förutspås att öka. Carlson (2015, s. 252) tar dock upp problematiken gällande att
16
den akademiska världen och arbetslivet skiljer sig åt på många sätt, där arbetsli- vets informationslandskap är högst mångkontextuellt och i regel mer ostrukture- rade. För att undervisning inom datalitteracitet ska vara användbar bortom aka- demin menar Carlson att undervisningen måste ha en holistisk syn och inte enbart fokusera på specifika akademiska kompetenser som kan vara svåra att översätta till andra sammanhang.
Universitetsbibliotek som katalysatorer för förändring
Shorish (2015, s. 100) beskriver en diskursmässig skiftning inom den amerikanska informations och biblioteksvärlden gällande synen på användaren utifrån Associ- ation of College and Research Libraries (ACRL) standarder, där fokus har skiftat från en informationskonsumentcentrerad diskurs till en diskurs om användaren som informationsproducent. Denna skiftning menar Shorish även kan ge utslag på hur universitetsbibliotek och institutioner organiserar sin undervisning inom data- litteracitet.
As academic librarians prepare students to engage with the world in a meaningful way, it is important that data information literacy not be overlooked. Empowering students to be re- sponsible for the data that they generate, and instilling in them recognition that their data could be used to build further knowledge, should be an integral part of the research process.
(Shorish, 2015, s. 104)
Linde m.fl. (2014, s. 211) tar upp universitetsbiblioteks redan existerande forskar- stödjande aktiviteter och erfarenheter inom publicering och öppen tillgång som en god grund för att även uppmärksamma och stödja forskare och studenter gällande öppna data och datalitteracitet. Universitetsbibliotek har enligt Linde m.fl. (2014, s. 213) i stor utsträckning redan blivit en drivande kraft för förändring och tagit sig an en ny roll där universitetsbiblioteken inte bara stöttar tillhandahållande och konsumtion av information men även produktion av information. Linde m.fl.
(2014, s. 215) tar dock upp universitetsbibliotekens begränsade möjligheter för att genomföra större förändringar då universitetsbiblioteken främst ses utifrån dess verksamhetsstödjande och administrativa funktioner samt att universitetsbiblio- tekens organisation i sig inte genererar inkomster till universitetet. Lösningen på denna obalans mellan initiativ och mandat hos universitetsbiblioteken anser Linde m.fl. (2014, s. 214) kan lösas med en universitetsförankrad policy som klargör universitetets ståndpunkter i frågan.
Carlson (2015, s. 251) belyser även vikten av universitetsbibliotek som kata- lysatorer för förändring framförallt i sammanhang där idéerna om öppna data inte uppmärksammats. Carlson framhåller dock att det i slutändan ligger i varje forsk- ningsämnes intresse att själva äga frågan och definiera ämnesspecifika praktiker gällande hur data ska hanteras.
17
Intra-institutionell samverkan och ansvar för utvecklingen av littera- citeter
Linde m.fl. (2014, s. 215) tar upp vikten av intra-instutitionell samverkan inom universitet för att skapa goda förutsättningar för det öppna imperativet gällande forskningsdata där bibliotek, grants office, IT och arkiv ses som goda samarbets- parters. Denna uppbyggnad av samverkande enheter har dock ett starkt forskarfo- kus vilket gör det intressant att utifrån denna studies fokus på studenter som en potentiell målgrupp för undervisning i datalitteracitet även inkludera samarbete med universitetslärare. Rimsten (2009, s. 50) diskuterar vilken del inom universi- tetet som bär ansvaret för att studenter tillägnar sig en god informationslitteracitet, detta resonemang kan utifrån informationslitteracitetens och datalitteracitetens släktskap även vara en högst intressant diskussion för att lyfta ansvarsfrågan gäl- lande undervisning i datalitteracitet för studenter.
Rimsten (2009, s. 50) tar upp att bibliotekarier under lång tid ha axlat genom- förandet av utbildningsinsatser gällande informationslitteracitet vid universitet men att bibliotekarier även uttryckt behovet av samarbete med universitetslärare i frågan. Dock har denna önskan ofta fått ett svagt gensvar hos universitetslärarna och att bibliotekarier inte har mandat att tvinga lärare till samarbete. Rimsten me- nar att samarbete mellan bibliotekarier och lärare kan behöva påtalas från led- ningshåll för att det ska genomföras. Rimsten (2009, s. 50–51) menar att ansvars- frågan för informationslitteracitet i tidigare undersökningar visat på en stor förvir- ring hos universitetslärarna där många inte hade reflekterat över sin delaktighet eller menade att ansvaret skulle delas gemensamt mellan studenter, lärare, biblio- tek och institutioner. Rimsten (2009, s. 51) konstaterar att det är det enskilda läro- sätet som har ansvaret gällande vem som har ansvaret för att studenter tillägnar sig en god informationslitteracitet och att både samarbeten och ansvarsområden måste förankras i ledningen och att detta måste kommuniceras tydligt till de som ska utföra det operativa arbetet.
Behovsinventeringar
The data information literacy project var ett projekt initierat av amerikanska Insti- tute for Museum and Library Services. Projektet och dess tillhörande publikation- er kan ses som en stark röst i forskningen gällande datalitteracitet då dessa artiklar citeras frekvent inom forskningsämnet.
2008-2010: Purdue University och University of Illinois at Urbana- Champaign
Mellan åren 2008 och 2010 genomfördes en studie för att inventera studenters och institutionsanställdas behov av datalitteracitet vid Purdue University och Univer-
18
sity of Illinois at Urbana-Champaign. Studien byggde på intervjuer med anställda vid institutioner och kursutvärderingar av studenter efter genomförda testkurser i datalitteracitet. Enligt Carlson m.fl. (2015a, s. 18) visade studiens resultat på att institutionernas förväntningar på studenternas datalitteracitet var höga då många institutioner delegerade olika former av datahantering till studenterna. Studien visade även på att den utbildning studenterna fick vid institutionerna gällande datahantering skilde sig åt kraftigt och många studenter förväntades att själva lösa hanteringen av forskningsdata vilket resulterade i ad-hoc praktiker. Studenternas ad-hoc praktiker ledde i sin tur till missnöje hos forskarna då datahanteringen inte sköttes på ett sådant sätt att data kunde användas i den utsträckning det var tänkt.
Carlson m.fl. (2015a, s. 19) resultat visade på att de anställda vid intuitionerna ansåg att det behövdes studentutbildning i datalitteracitet men att de hade svårt att formulera specifika behov för att förbättra hanteringen av data och uttryckte sig väldigt generellt kring ämnet. I intervjuerna synliggjordes även en osäkerhet gäl- lande att institutionerna själva skulle förse studenterna med undervisning i datalit- teracitet då forskarna själva uttryckte att de sakande expertis gällande korrekt da- tahantering. De behov som kom fram utifrån intervjuerna med institutionsan- ställda tematiserades av Carlson m.fl. (2015a, s. 19–21) som behov av undervis- ning i metadata, standardisering, versionering, etik, grundläggande databashante- ring, kvalitetsgranskning, och bevarande.
Resultaten gällande kursutvärderingarna för studenterna visade enligt Carlson m.fl. (2015a, s. 23) att studenterna var mycket positiva till kursen och att många studenter fick en djupare förståelse för de datahanterings uppgifter de hade inom sina institutioner. Resultatet visade även på en diskrepans mellan studenternas självuppfattade kompetenser och deras prestation i kursen, vilket Carlson m.fl.
(2015a, s. 22–23) kan tolkas utifrån antagandet om att det är svårt att veta vad man inte vet, vilket även kan liknas med en så kallad omedveten inkompetens vilket Carlson m.fl. (2015a, s. 22) även tar upp gällande de institutionsanställdas intervjusvar gällande behov av undervisning.
2012: Purdue University, University of Oregon, Cornell University och University of Minnesota
En större uppföljande fallstudie med intervjuer skedde år 2012 där fem forskarlag med anställda forskare och studenter intervjuades med stöd av en intervjuguide gällande 12 specifika kompetenser inom datalitteracitet. Forskargrupperna som deltog i studien kom från Purdue University, University of Oregon, Cornell Uni- versity och University of Minnesota och befann sig alla inom antingen tekniska eller livsvetenskapliga områden.
Carlson, Jeffryes, Johnston, Nichols, Westra och Wright (2015b, s. 53–54) fastslog i denna studie att institutionerna som deltog i studien brast i att lära ut systematiserade datahanteringspraktiker till studenterna och att studenterna ofta
19
fick lära sig via trial and error vilket i sin tur skapade ad-hoc praktiker och en grund förståelse utan teoretisk förankring i exempelvis ämnesspecifika standarder.
De institutionsanställda ansåg att studenterna borde ha lärt sig att hantera forsk- ningsdata tidigare i utbildningen medan studenterna menade att de kurser som gavs inte tog upp datahanteringspraktiker. Bristen på policydokument och stan- darder gällande datahantering menar Carlson m.fl. (2015b, s. 54) även försvårade situationen för forskningsgrupperna. Studien sammanfattades av Carlson m.fl.
(2015b, s. 69) med att de olika forskningsgrupperna hade en mycket liknande pro- blematik gällande datahantering men belyste också vikten av att förstå forsk- ningsgruppernas institutionella kontext och förutsättningar för att kunna utveckla undervisningsalternativ som passar olika discipliner.
Alternativa tillvägagångsätt
Hittills presenterad tidigare forskning har framförallt fokuserat på studenter som målgrupp och behov av datalitteracitet kopplade till studenters kontext, under denna rubrik presenteras alternativa tillvägagångsätt för att öka medvetenheten kring datalitteracitet vid lärosäten. Higman, Teperek och Kingsley (2018, s. 99) beskriver en alternativ metod till ett centraliserat forskningsdatastöd vid Cam- bridge University utifrån praxisgemenskap där så kallade data champions sprider kunskaper kring datahantering. Metoden syftar till att skapa en grupp av engage- rade och erfarna data champions som kan förändra kulturen kring datahantering inifrån sina egna forskningsämnen. Fokus ligger på att skapa en gemensam anda av stötta nya inom ämnet men även att inspirera kollegor till en bättre datahante- ringspraktik. Higman, Teperek och Kingsley (2018, s. 98) beskriver initiativet som lyckat och menar att:
Collaboration with researchers and other staff is fundamental to achieving the cultural change necessary for the normalisation of data sharing and management ( Higman, Teperek & Kings- ley, 2018, s. 98).
Ett alternativt tillvägagångsätt för att öka studenters informationslitteracitet besk- rivs av Tovoté (2009) vilket även skulle kunna vara ett intressant tillvägagångssätt för att öka studenters datalitteracitet. Tovotés (2009, s. 177–178) text behandlar ämnet utifrån Stockholms universitets kontext och beskriver bibliotekets svårig- heter att nå ut till universitetets alla studenter gällande undervisning i informat- ionslitteracitet. Tillvägagångsättet inbegriper utöver undervisning för studenter även att universitetslärare får undervisning i informationslitteracitet och att dessa kompetenser på så sätt även förväntas genomsyra hela utbildningen. Undervis- ningen genomfördes i form av ett pilotprojekt år 2006 och kallades lärarnas lä- rare. Tovoté (2009, s. 186) beskriver projektet som mycket lyckat där merparten
20
av de involverade institutionernas lärare deltog i undervisningen vilket i sin tur resulterade i att biblioteket fick fler bokningar av institutionerna gällande under- visning för studenter. Projektet menar Tovoté (2009, s. 187) bidrog till att skapa en bättre samverkan mellan lärare och bibliotekarier men också att kunskapen om informationslitteracitetens värde spreds inom universitetet som helhet, vilket då även genomsyrade studenternas hela utbildning på en ny nivå.
21
Teoretiska utgångspunkter
I detta avsnitt tas de teoretiska utgångspunkter upp som studien vilar på. Valet av teori beror till stor del på vad studien syftar till att synliggöra; uppfattningar om datalitteracitet hos anställda. Om studiens syfte hade varit att undersöka levda erfarenheter av datalitteracitet hade en fenomenologisk teori och metod varit högst lämplig, med då de pedagogiska aspekterna av datalitteracitet vid den valda in- stitutionen är under uppbyggnad snarare än under utvärdering kan ett sociokultu- rellt perspektiv möjliggöra synliggörande av uppfattningar utifrån deltagarnas kontext.
Den sociokulturella perspektivbildningen
Det sociokulturella perspektivet befinner sig inom de socialkonstruktionistiska teoribildningarna och speglar ofta lärande och lärandepraktiker med fokus på in- teraktion mellan människor där språket ses som ett medierande verktyg för lä- rande. Det sociokulturella perspektivet väger även in teknikens växelverkande påverkan på människan och omvärlden, människan är inte bara någon som lever i världen enligt Säljö (2005, s. 225) utan även omvandlar världen för sina syften.
Den sociokulturella perspektivbildningen har enligt Säljö (2015, s. 90) en tydlig men under vissa tidsperioder bortglömd anfader, pedagogen och psykologen Lev Vygotskij som levde mellan år 1896 och år 1934 i nuvarande Ryssland.
Vygotskijs forskning var censurerad under stalinismen och uppmärksammades först i väst under 1980-talet men har sedan dess inspirerat många forskare (Säljö, 2015, s. 90–91), bland annat Roger Säljö vars tolkning av det sociokulturella per- spektivet denna studies teori till stor del bygger på.
Hybridisering- människa och artefakt
Begreppet vetenskap kan ur ett sociokulturellt perspektiv ses som en förfinad och systematiserad version av vad Säljö (2015, s. 89) beskriver som ett kollektivt minne, hur människan genom språket som kulturellt redskap skapat ett sätt att överföra levda erfarenheter och samlad kunskap mellan människor, generationer, tid och rum. Samspelet mellan människa och teknologi benämns av Säljö (2012,
22
s. 8) som hybrid minds eller hybridmänniska, och innebär att när människor når gränsen för sin biologiska mentala förmåga utvecklar förlängningar av sitt tän- kande med hjälp av både fysiska och mentala artefakter, exempelvis en kulram.
Dessa artefakter vidareutvecklas sedan generation efter generation tack vare män- niskans möjligheter att kommunicera och även dokumentera sina framsteg över hjärnas biologiska begränsningar, en kulram utvecklas därmed till en miniräknare under många generationer och under tusentals år (Säljö, 2005, s. 80). Säljö (2005, s. 81) tar även upp människan och artefakternas växelverkan på varandra, med hjälp av artefakten kan människan påverka sin omvärld, samtidigt som artefakten i sin tur påverkar människans mentala processer genom att stabilisera och material- isera våra idéer, vilket kan leda till nya tankebanor och problemlösande strategier.
Säljö menar dock att vi sällan reflekterar över hur vi erövrar nya former av ar- tefakter då dessa snabbt neutraliseras och börjas ses som självklara verktyg för oss att använda. Vi vet ofta hur vi använder en så kallat kulturell artefakt, men det är sällan vi funderar kring när och hur vi människor började använda de första vers- ionerna av artefakten (2012, s. 8).
Lärande
Teorier om lärande är framträdande inom det sociokulturella perspektivet, där begreppet appropriering är centralt. Säljö (2015, s. 95) beskriver appropriering som processen när en människa tar till sig något och gör det till sitt. Appropriering kan ses som en livslång process som existerar i alla former av sammanhang men som alltid sker mellan människor med hjälp av språk och kommunikation i olika former. Säljö (2015, s. 96) menar att det är i den mellanmänskliga kommunikat- ionen som erfarenheter och kunskap synliggörs och därmed kan approprieras.
Språket är den bärande länken mellan externt och internt lärande, något som kan exemplifieras med ett samtal mellan två människor och en människa reflekteran- des över föregående samtal. En viktig aspekt inom det sociokulturella perspektivet är enligt Säljö (2015, s. 97) att människan inte bara approprierar språk och sedan med hjälp av språket kunskap, utan att människan även approprierar materiella och immateriella artefakter som blir en förlängning av människans vilja i likhet med föregående styckes sociokulturella hybridbegrepp.
Som tidigare nämnts är appropriering en livslång process som pågår i alla sammanhang, men Säljö (2015, s. 102) påpekar att olika skolformer är en viktig katalysator för att en individ ska få möjlighet att ta till sig kollektiva kunskaper som inte återfinns i en individs direkta närmiljö. I skolmiljöer har individen möj- lighet att appropriera vetenskapliga och institutionella begrepp, praktiker och sy- stem, exempelvis grammatiska regler, eller utifrån denna studie; de akademiska begrepp och praktiker som befinner sig inom datalitteracitetsbegreppet. Dessa vetenskapliga begrepp menar Säljö (2015, s. 103) är sällan kopplade till en indi-
23
vids vardagliga liv och kan på så sätt upplevas som abstrakta fenomen och kräver därmed större handledning av exempelvis en lärare för att upplevas som menings- fulla. Utifrån att denna studies kontext är just ett universitet är det intressant att beakta att både anställda och studenter är deltagare i en specifik kulturell gemen- skap; en universitets- och ämneskultur vilket kan speglas mot det Säljö uttrycker;
”De institutionella sammanhangen blir viktiga inte bara för vad vi lär, utan också för hur vi lär” (2005, s. 186).
Litteracitet
Litteracitetbegreppets grundläggande kärna definieras av Säljö (2012, s. 6) som de olika sätt människor hanterar och använder information via utomkroppsliga resur- ser och teknologier. Litteracitet kan utifrån Säljös (2012, s. 6) beskrivningar ses som ett levande begrepp, som förändras och utvecklas i samspel med de utma- ningar som människan ställs inför. Säljö diskuterar de många variationerna inom litteracitetsbegreppet och tar även upp tanken om att den mångfald som ryms inom begreppet skulle kunna leda till att litteracitet skulle kunna utvecklas till att istället benämnas i plural; litteraciteter.
Litteracitet används ofta synonymt med begreppet läs och skrivförståelse, men kan ses som ett betydligt bredare begrepp som även speglar människans syf- ten med informations användande och skapande. Den tidigaste formen av littera- citet som Säljö (2010, s. 57) tar upp är hur teknologin kring skrivandet utveckla- des för ca 5000 år sedan i dagens Irak. Skrivandet utvecklades som en dokumentär praktik för att kunna organisera handel och logistik. Denna första form av littera- citet spreds och förmågan att kunna skriva och läsa revolutionerade människors informationshantering i både sina dagliga och professionella liv. Säljö tar dock även upp att alla inte var positiva till denna nya teknologi, den grekiske filosofen Sokrates menade att skrivandet riskerade att göra människor glömska då de skulle börja förlita sig på ett utomkroppsligt sätt att minnas.
Läsningen under antiken beskrivs av Säljö (2012, s. 10) som en del i en främst retorisk tradition, då läsningen framförallt utfördes i form av högläsning inför publik. Högläsning fortsatte att dominera under den tidiga medeltiden då texterna var skrivna utan mellanslag eller punkter och skrevs och höglästes med syfte att förmedla religiositet. Säljö menar att den tysta läsningen utvecklades av munkar som levde i tystnad och att detta ledde till att skriftspråket allt eftersom utökades med olika former av skiljetecken, detta för att behovet av ljudning skulle minime- ras vilket gjorde texten både mer lätt och snabbläst. Vid denna tidpunkt kan be- grepp som ord och mening ha bildats då dessa nu framstod som enskilda entiteter i texten (Säljö, 2012, s. 11). Just ord beskrivs av Säljö som ett objektifierande av erfarenheter (Säljö, 2015, s 89).
24
Under medeltiden uppstod de första universiteten och med dessa även en littera- citet som inte enbart syftade till att förmedla religiösa värderingar utan även som ett verktyg för att dokumentera och tillägna sig kunskapsproduktion. Ytterligare tekniker för att underlätta och strukturerar läsandet och inhämtandet av kunskapen vid akademierna skapades, exempelvis olika former av sammanfattningar och innehållsförteckningar lades till i kodexarna (Säljö, 2012, s. 11). Litteracitetsut- vecklingen vid universiteten ledde senare i kombination med politiska syften till den vetenskapliga publiceringstradition som enligt Nielsen (2012, s. 175) skapat ett extern och gemensamt minnessystem, vilket även tas upp i denna studies bak- grund.
Korhonen (2010, s. 215) tar även upp litteracitet ur ett genreperspektiv, och menar att människan inte bara har läst och skrivit om något, utan alltid har läst och skrivit om något specifikt. En genre menar Korhonen bär på många lager av sociala konventioner, exempelvis att en dikt varken läs eller skrivs på samma sätt som en reklamannons vilket i sin tur gör att en textgenre förhåller sig till en annan textgenre vilket skapar intertextualitet, och att de båda textgenrernas kritiska aspekter framträder och görs synliga.
Informationslitteracitetens dualiteter
Utifrån Koltays (2015 s. 408) diskussion om att datalitteracitet kan ses som en undergruppering i ett breddat informationslitteracitetsbegrepp och har många teo- retiska gemensamma nämnare är det relevant att ta upp informationslitteracitetens komplexitet. Lloyd (2010, s. 30) diskuterar begreppet informationslitteracitet som en företeelse som inte är buden till en viss typ av information och kan tolkas vara betydligt bredare än att fokuset på tillgången till information och användningen av information. Lloyd menar att informationslitteracitet både kan vara ett kroppsligt kunnande men också en social markör i en kontextbunden gemenskap. Korhonen (2010, s. 220) belyser även att informationslitteraciteter är ideologiska företeelser:
”Literacy learning and literacy practices are situated within contexts that involve power; some literacies are valued and others are devalued. Some literacy practices provide access to op- portunities and others are marginalized” (Korhonen, 2010, s. 220)
Huvila (2011, s. 239) belyser den något bortglömda dualiteten gällande forskning- en om och användningen av begreppet informationslitteracitet. Forskningen kring informationslitteracitet har enligt Huvila traditionellt fokuserat på konsumtions- processen av information, där processen startat vid att en individ har ett behov av information och slutat där individen bedömt om den sökta och funna information- en är relevant för det ursprungliga behovet. Den bortglömda dualiteten menar Hu- vila kan speglas mot litteracitetsbegreppet där både skrivande och läsande ingår,
25
därför bör även skapande och användning av information ingå begreppsbildningen kring informationslitteracitet. Genom att även fokusera på skapandet, beskrivan- det och organiseringen av information kan många problem gällande sökande och användande av information adresseras.
En ytterligare dualitet som Huvila (2018) tar upp är informationslitteracitet kontra informationsillitteracitet, vilket kan ses som högst intressant dualitet värd att problematisera och nyansera då en upplevd avsaknad av litteraciteter kan på- verka individer och organisationers informationshanteringspraktiker både positivt och negativt (Huvila, 2018, s. 819). Huvila (2018, s. 817) tar upp idéer gällande frihet kontra systematik, att en ad-hoc praktik kan skapa flexibilitet då informat- ionen hanteras utifrån den specifika kontexten. En upplevd illitracitet kan dock även leda till att individer undviker situationer som anses kräva informationslitte- racitet, exempelvis kontakten med arkiv gällande arkivering av data och även praktiker gällande eventuell återanvändning av data.
En dualitet som Korhonen (2010, s. 217) tar upp är att litteraciteter kan ses som sociala konstruktioner i sig och beskriver två synsätt på litteracitet, den funkt- ionella och den dialogiska. Den funktionella litteraciteten kretsar kring individens förståelse, användning och reflektion över sina informationspraktiker i det dagliga livet, medan den dialogiska litteraciteten stäcker sig bortom det metakognitiva och privata och inbegriper kontextuella, sociala och kollektiva praktiker. (Korhonen, 2010, ss. 218–219). Den dialogiska litteraciteten kan även kopplas till det som Korhonen (2010) beskriver som deltagarkultur:
”Participatory culture shifts the focus of literacy practices from individual achievement and expression to community involvement. […] In dialogic learning processes, the goal is not only to understand information content and conventions but also to question, discuss and cre- ate new knowledge.” (Korhonen, 2010, s. 222)
Överföring mellan olika kontext
Då samhället blir allt mer digitaliserat och potentialen för användningen av bland annat big data ökar även utanför den akademiska kontexten vilket Shorish (2015, s. 102) tar upp är det intressant att balansera förväntningarna på litterciteters över- förbarhet från en kontext till en annan, vilket är ett område som är omdiskuterat i forskningen.
Pilerot och Hedman (2009, s. 29) diskuterar problematiken med antagandet att informationsliteracitet är något som utan större problem kan överföras mellan olika sammanhang, exempelvis mellan en akademisk och en yrkesmässig kontext.
De tar bland annat upp den väl använda frasen livslång lärande kopplat till in- formationslitteracitet där det cirkulerar tankar om informationslitteracitet som en generell och överförbar entitet. Ur ett sociokulturellt perspektiv påpekar författar- na att informationslitteracitet är; ”något som utvecklas i relation till den praktik där den är avsedd att användas” (Pilerot & Hedman, 2009, s. 29). Resonemanget
26
är kopplat till Annemaree Lloyds tankar gällande om att informationslitteracitet inte är en mätbar generell kompetens. Pilerot och Hedman (2009, s. 36) tar även upp idéerna om att artefakter kan ses som en länk mellan olika kontext och att individer ställs inför adaptiva utmaningar när de träder in i nya sammanhang, och att detta kan leda till hybridiseringar av olika kontexters informationspraktiker.
27
Källmaterial och metod
Forskningsintervjun som metod kan enligt Kvale (2014, s. 34–35) tolkas ur många teoretiska perspektiv där vilken typ av kunskap som anses möjlig att extrahera ur en intervju skiljer sig drastiskt åt mellan perspektiven. Då denna studie syftar till att anta ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på forskningsprocessen kan även intervjusituationen ses som ett pågående lärande och ett konstruerande av kun- skap. Kvale (2014, s. 65) beskriver den socialkonstruktivistiska synen på forsk- ningsintervjuer som en social praktik och där den data som kan utvinnas från en intervju ska ses som kontextbunden till intervjusituationen där både intervjuare och intervjuad ingår. Det ämnesområde som intervjuerna berör; datalitteracitet är relativt nytt och ännu inte helt definierat, intervjuerna syftar därmed inte till att beskriva upplevelser från deltagarna i intervjuerna utan att synliggöra uppfatt- ningar utifrån en gemensam universitetskontext.
Metod
Under följande avsnitt presenteras studiens metod där urval och avgränsningar bland annat presenterar studiens informanter. Avsnittet tar även upp den innebo- ende problematik som finns i intervjusituationer utifrån subjektivitet, neutralitet och makt. Avsnittet avslutas med redogörelse av studiens intervjumetod; semi- strukturerade intervjuer.
Urval och avgränsningar
En medveten avgränsning i studien är att det empiriska materialet grundar sig på intervjuer med anställda vid Luleå tekniska universitet. Då datalitteracitet i likhet med informationslitteracitet kan ses som ett bibliotekspedagogiskt relevant ämne var valet att intervjua individer med pedagogisk erfarenhet betydande för studien.
Intervjupersonerna i studien har antingen erfarenhet av pedagogiskt arbete eller pedagogiskt arbete i kombination med erfarenhet av bibliotekspedagogik, därav valet att intervjua bibliotekarier, pedagogiska utvecklare och utbildningsledare och programansvariga.
Intervjugruppen består totalt av åtta deltagare, varav tre är pedagogiska ut- vecklare och benämns som Ped_1, Ped_2 och Ped_3 i resultatet. Två av deltagar-
