Under detta tema presenteras och analyseras resultat gällande frågeställningen vilka uppfattningar informanterna har kring behovet av undervisning i datalittera-citet, men även uppfattade motiv för undervisning i datalitteracitet kopplade till frågeställningen om datalitteracitet uppfattas som en kontextbunden praktik eller som en överförbar kompetens.
Behov
Alla informanter fick under intervjuerna frågan ”Tror du att det finns ett behov av undervisning i datalitteracitet för studenter?” Alla informanter i studien uttrycket att det fanns ett behov av undervisning i datalitteracitet, de utryckte dock detta med en nyansering av behovsbilden, där behovet sågs ur flera olika perspektiv vilket kan speglas mot de olika yrkesmässiga kontexter informanterna befinner sig inom. En informant påpekade behovet hos både studenter och forskare:
Ja! Det tror jag verkligen, det finns ett enormt behov, och jag tror både om man tittar på sam-hällsutvecklingen i det stora hela att det behövs, sen tror jag att det inom akademin finns både möjligheter men också hinder som ökar kombinerat. Det tror jag verkligen, det finns både hos studenter och egentligen hos forskare också en brist i det här, det finns en anledning både på grund ut av en utveckling men också beroende på att vi har underskattat den här förmågan.
(Ped_Utv3)
38
Andra informanter uttryckte en positiv men något mer reserverad hållning:
Ur ett bildningsperspektiv tänker jag mig att det är väldigt nyttigt att studenter får lära sig och reflektera kring hur man hanterar data, främst då digitalt. Sen tänker jag även att det finns en poäng att utbilda studenter till viss mån i datahantering med tanke på att vissa studenter kommer att gå vidare med sina studier och bli doktorander. Om det för studenterna i sin roll som studenter är viktigt att hantera data, det vågar jag inte riktigt svara på, för studenterna har inte de kraven idag. (Bib_2)
Ingen av informanterna i studien hade erfarenheter av att studenter efterfrågat ut-bildning i datalitteracitet, och de biblioteksanställda hade ej heller upplevt att det fick återkommande frågor gällande praktisk datahantering av studenter vid exem-pelvis sökverkstad eller vid planerade undervisningstillfällen.
Bib_1 uttryckte även att biblioteket inte uppfattat att universitetslärare uttalat något behov av undervisning i datalitteracitet. Bib_1 menade dock att det före-kommit samtal internt på biblioteket om att skapa en modul angående datahante-ring i bibliotekets canvaskurs i informationslitteracitet för studenter. Bib_1 med-delade också att hen hört talas om att kurser gällande datahantering för studenter fanns vid andra lärosäten.
Diskussion
Det faktum att informanterna i studien inte hade erfarenhet av att studenter själva efterfrågat undervisning i datalitteracitet men att dock uppfattade ett behov av undervisning i datalitteracitet kan tolkas ur ett top-down perspektiv men även speglas mot det Carlson m.fl. (2015a, s. 22–23) beskriver som omedveten inkom-petens, att det är svårt att veta vad man inte vet som student och därmed svårt att efterfråga hjälp angående det. Att informanterna i studien inte uppfattat ett behov från studenternas håll kan även tolkas utifrån att det inte finns något krav på att studenter ska redovisa sin datahantering i någon större utsträckning vid studiens tidpunkt.
Att informanterna dock framhöll att det fanns ett behov av undervisning i da-talitteracitet kan tyda på att de uppfattat den ökande kravbilden på forskarsam-hället att redovisa sin datahantering och även i viss mån upplevt eller var med-vetna om den diskrepans Vigilanti m.fl. (2018) beskriver i rapporten gällande forskningsdatahantering hos doktorander och forskare. Ped_Utv3 uppfattar att datalitteracitet är förmåga som har underskattats vilket kan tolkas som en eventu-ell förklaring på varför diskrepansen som Vigilanti m.fl. (2018) tar upp överhu-vudtaget existerar.
Motiv
Flera informanter i studien uttryckte att datalitteracitet bör ses som en medborgar-kompetens eller som allmänbildning, där vissa ansåg att datalitteracitet bör ses
39
som en central del av akademiska studier. En informant uttryckte även att datalit-teracitet kan ses som en grundläggande demokratifråga gällande dess kritiska och reflekterande kompetenser gällande data och i förlängning granskning av forsk-ningsresultat.
Motiven för datalitteracitet bör dock även ses ur individens kontext, då data-litteracitet både kan ses ur akademiska, generella och arbetslivsbaserade perspek-tiv. En informant belyste en av datalitteracitetens grundläggande premisser: ”Det är verkligen i sin funktion som det får betydelse och inte som något enskilt, det är som matematiken den har naturligtvis sitt eget berättigande men den är också för de flesta en typ av verktyg för att jobba med något annat” (Ped_Utv3)
Andra informanter diskuterade och problematiserade datalitteracitet utifrån frågeställningen gällande om datalitteracitet enbart ska ses som en akademisk kompetens eller om den kan ses som en mer generell kompetens:
”Även fast jag inte ska forska är det en kompetens som är bra att ha, även fast det inte är av-görande för mitt kommande yrke är det bra att ha med den. Och att kunna koppla ihop den när de ska skriva examensarbete […] nu blir det ett klyschigt citat; kunskap är inte tung att bära.
Så jag ser det inte bara som en akademisk kompetens […] men om man sen kommer behöva den det vet man ju inte” (Ped_Utv2)
Ped_Utv2 utvecklar sitt resonemang ytterligare:
Att man kan se det som en allmänkompetens, att förstå vad data kan vara, att bara kunna tolka data, man möter ju data på olika sätt i nyheter, i forskningsrapporter som är skrivna för all-mänheten, presenteras som nyheter. Att som gemeneman och allmänhet på något sätt ska kunna tolka den här datan och kritiskt granska den, bara för att det är forskning från något speciellt institut, men vad säger datan egentligen? (Ped_Utv2)
Bib_2 värderar datalitteracitet som något viktig för alla i likhet med Ped_Utv2 men problematiserar även dess allmänna status beroende på vad som definieras som data och vilken kontext individen befinner sig inom:
Jag vill säga att datalitteracitet inbegriper att kunna hantera forskningsdata, men den där han-teringen är så beroende på de där kraven som ställs. För det är väldigt olika krav för datalitte-racitet för en privatperson och datalittedatalitte-racitet för en doktorand eller forskare, så frågan är då om datalitteracitet är att man ska kunna hantera data utifrån sin egen kontext. (Bib_2)
Det är viktigt för privatpersoner också, det bör vara någon form av allmänbildning idag med tanke på att det digitala har tagit över så mycket, att alla borde vara medveten om nyttan av att hantera sin data och sen också riskerna med att inte göra det ordentligt. Och ja, vad tol-kar vi in i begreppet data? Det är ju en ganska intressant fråga, för det kan bli väldigt stort el-ler väldigt smalt, så beroende på vad du säger att data är så kan det eventuellt bara vara en akademisk fråga” (Bib_2)
Diskussion
Att datalitteracitet skulle kunna vara en kompetens som även är viktigt för all-mänheten är intressant då den kritiska reflektionen gällande data i teorin skulle
40
kunna öka allmänhetens motståndskraft gentemot felaktiga tolkningar av forsk-ningsresultat. Tanken är utan tvekan god och i samklang med Fecher och Frie-sikes (2014, s. 26) definitioner av den demokratiska diskursen gällande öppna data, men även något problematisk ur ett sociokulturellt perspektiv. Utifrån Pilerot och Hedmans (2009, s. 29) resonemang gällande informationslitteracitet som högst kontextbunden blir förhoppningen om att en litteracitet kan överföras mel-lan exempelvis en akademisk till en yrkesmässig problematisk då de sociala in-formationspraktikerna som definierar kontexten är annorlunda. Detta sociokultu-rella resonemang kan speglas mot Bib_2 uppfattningar gällande kontext kopplat till datalitteracitet men även Ped_Utv3 som belyser datalitteraciteten som ett kul-turellt redskap som kan användas av människan för att förklara men också för-ändra sin omvärld vilket kan tolkas mot Säljös (2005, s. 225) resonemang om tek-nikens och människans växelverkan.