av nervsystemet- (en
kollaps, dränerad på energi)
Den drabbade känner sig orkeslös och upplever att den har tappat all sin energi, som en konsekvens av att nervsystemet blivit överbelastat. Vilket innebär att det sympatiska nervsystemet som är det system som hjälper oss att motverka stress, har kommit i obalans. Det är detta system som blir påkopplat under ”kamp eller flykt programmet” och ”spela död programmet”. Det sympatiska nervsystemet påverkar utsöndringar av stresshormoner och bygger upp energi i kroppen. Det är detta system som varit påkopplat under alltför lång tid så att det orsakar en skadlig effekt och bryter ned vår kropp och psyke, vilket leder till stressrelaterade sjukdomar så som utbrändhet.
(Respondent 1) Utbrändhet, ja..När inte du tycker om längre att leva, att arbeta, att engagera dig.
När inte det finns kraft längre att engagera dig i någonting, när du blir likgiltig (Respondent2) Ja..Det är väl ett tillstånd när det har tagit stopp, på ett eller annat sätt. När man är så fullständigt dränerad på energi. När det, det inte räcker med och sova bort det, sova lite extra över nån helg eller så, utan när ens resurser har tagit slut för att kraven har varit för höga. Kraven utifrån eller inifrån en själv.
(Respondent 3) Och sen kommer det till en…punkt där de..kanske blir en väldigt kraftig reaktion. Och folk plötsligt sätter sig i bilen och vet inte vart dom ska eller dom liksom, ja det blir någon form av kollaps kan man säga.
(Respondent 3) Och då har du alltså inga resurser kvar, du har alltså bara gasat på. . Och du har ju alltså lagt då det här vilsystemet som vi har í hjärnan, vi har ju en gas och vi har ett vilsystem kan man säga. Och det här ska ju då, man kan ju inte både gasa och vila samtidigt.
(Respondent4) Det kan vara så att en person vaknar upp och orkar inte ta sig upp ur sängen en dag, det värker i hela kroppen
(Respondent 5) Mm. Vi var ju inne på det. Det är ju när..alltså i och med att resurserna inte räcker till va, det är ju stressen då. Men på samma sätt, utbrändhet är ju då när kroppens resurser på något sätt tar slut.
(Respondent 5) För att människor som är utbrända dom är alltså dränerade. Dom har bränt ut sina förråd av livsviktiga mineraler och vitaminer som hjärnan behöver.
(Respondent 5) För får du inte dom ämnen som hjärnan behöver då fungerar inte hjärnan som den ska. Det är ju som att köra med gasen i bott, tillslut tar bensinen slut.
(5) Ja slut på resurser både mentala och fysiska resurser.
Uppgivenhet, depression- (
förlorad livsglädje och lust, likgiltighet, meningslöshet)
Den drabbade upplever depression och nedstämdhet, olust, likgiltighet, tom på glädje och meningslöshet. Det parasympatiska nervsystemet som också är en del av det system som hjälper oss att motverka stress, har kommit i obalans och har kopplat på ”spela död programmet”. Till följd av att kroppen och hjärnan bedömmer ett hot som är övermäktigt och ställer in sig på att ge upp.
Följden blir trötthet, nedstämdhet och depression.
(Respondent 5) Man brukar ju kalla det för utmattningsdepression ibland. Det är ju samma, det är ju en djup depression som man drabbas utav
(Respondent 1) Utbrändhet, ja..När inte du tycker om längre att leva, att arbeta, att engagera dig. När inte det finns kraft längre att engagera dig i någonting, när du blir likgiltig…
Inför livet, inför dina närmaste, ditt arbete, inför det som egentligen genererar ganska mycket grundenergi i en människas liv. Då är man utbränd.
(Respondent 2) Men sen så finns det ju gemensamma på något sätt..men ja när energin är slut, då man har förlorat glädjen
Fysiska konsekvenser- (
överproduktion av stresshormoner som påverkar nervnätet i hjärnan, dålig sömn, hjärtklappning, svettningar, yrsel, ångest, trötthet)
(Respondent1) Eftersom då producerar kroppen en massa stresshormoner, kortisol, för mycket adrenalin och noradrenalin som innebär att det här permanenta, man försätter kroppen i en permanent stress- situation och då blir den, manifestas kan man säga. Då kan det leda till det ena och det andra.
(Respondent 1) alltså det är hjärnan som det handlar om, det är nervnätet som har fått sig en turn.
(Respondent 4) Det kan vara hjärt- klappning, svettningar, ont i huvet, yrsel.
(Respondent 5) sömnlöshet, ont i kroppen, eller inte sömnlöshet utan sömnstörningar, att man inte får djupsömn, du får hjärtklappning, (Respondent 5) Och sen dom senare när det drabbar själva hjärnan då mer. Det här med koncentrationssvårigheter, minnesstörningar och så får du problem med matsmältningen och ämnesomsättningen och..Och det är ju dom allvarligare symtomen det. Men många känner ju att, ja den oändliga tröttheten då.
Psykiska konsekvenser- (
ångest, förvirring, minnesluckor, trötthet, konsentrasions- svårigheter, känsloutbrott- aggressivitet, sorg)
(Respondent 2) Man kanske känn..omgivningen upplever en som mer grinig, aggressiv.
(Respondent 4) Psykiskt kan det vara att man känner att man har svårt att sortera ut, vet inte vad man ska börja med, man kan bli arg och otrevlig och ledsen.
(Respondent 5) du kan få humörsvängningar, du kan bli väldigt irriterad, känslig, gråta..och..ja det finns en mängd
Då kropp och psyke hör så tätt samman är det ibland svårt att skilja på vad som är psykiska och vad som är fysiska symtom. Dessa symtom går till viss del in i varandra.
Hälsopedagogerna har beskrivit utbrändheten både ur en rent objektiv, anatomisk och vetenskaplig synvinkel samt ur en subjektiv och upplevelsemässig.
Kategori 3: Individuell process-
Alla respondenter menar att utbrändheten är en process som sker över lång tid. De menar också att detta kan se olika ut för olika individer. Vissa kan ha mer symtom och vissa kan ha mindre, beroende var i den process som leder till utbrändhet de befinner sig.(Respondent 2) Och det yttrar ju sig ju på så olika sätt hos varje individ.
(Respondent 2) Ja. Man kan ju se symtom, kan man ju se lika. Men en del har ju flera av symtomen, nån kanske bara har ett eller.. ett enstaka. En del har många symtom.
7.2. Vilka faktorer menar hälsopedagogerna att det är som leder till utbrändhet?
Sammanfattningsvis så kan man säga att intervjupersonerna menar att det är stressen som tillslut utvecklas till en utbrändhet. Det som leder till utbrändhet och vad som leder till stress är då av naturliga orsaker samma faktorer
Respondenterna menar att riskfaktorerna för att hamna i en utbrändhet är en kombination av yttre och inre faktorer.
(Maria) Jag kom på en grej, stress är det någonting som är sammankopplat med utbrändhet?
(Respondent 2) Ja det är det. Det är det ju. Stress leder ju dit. För du kan ju, om vi säger det här med självbilden eller självkänslan, om den nu skulle vara dålig och du inte har någon stress så klarar du dig ju ganska långt.
(Maria) mm
(Respondent 2) Men därutöver att du har stress i samhället, på arbetsplatsen, hemifrån och inifrån dig själv. Man kan ju va en person som har en låg stresströskel, så riskerar ju det mycket snabbare till en utbrändhetssituation.
(Maria) Ja för jag tänkte såhär att om man jobbar förebyggande säger vi mot utbrändhet, om man säger att man jobbar med stress, kan man säga då om man jobbar som hälsopedagog, kan man säga att man jobbar förebyggande mot utbrändhet?
(Respondent 2) Ja absolut. Det är ju jättebra, bra tänkt. Det är ju det man gör. Man jobbar ju ..i mitt jobb då, det som kallas för stresscoaching , för stressade personer så jobbar jag ju för att få dom att reducera sin stress så dom ska undvika att komma i en utbrändhetssituation.
(Maria) mm
(Respondent 2) Det är precis vad det handlar om.
Respondent 3:
(Maria) Hur arbetar du som hälsopedagog för att förebygga utbrändhet?
(Respondent 3) Det är precis det vi pratade om förut. Hur vi alltså förebygger stress. Det är ju för att man inte ska då låta det gå för långt, och inte ge sig tid för återhämtning och vila. Så att det blir ju samma redskap kan man säga.
Hälsopedagogerna menar att det både är individuella och samhälleliga faktorer som bidrar till utbrändhet. Dock har hälsopedagogerna betonat personligheten som den främsta orsaken. Alla respondenter har pekat på personlighetstyper som löper större risk att drabbas. En skillnad är dock att endast respondent 1 har pekat på typ D- personligheten. Han benämner inte detta som en typ D- personlighet men jag menar att kännetecknen stämmer överens med Perski (2002) beskrivning av en typ D- personlighet. Detta är introverta människor som har svårt för att kommunicera. Det är människor som inte, eller har svårt för att artikulera eller beskriva sina känslor.